Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Sannolikhet och bråk

Skapad 2020-06-15 14:27 i Forssaängskolan Borlänge
Grundskola 5 Matematik
Har du också tyckt att det är svårare att slå en sexa än tex en trea när du slår en tärning? Stämmer det? Den och många andra frågor kommer du att få räkna på i det här kapitlet som handlar om sannolikhet.

Innehåll

Kapitel 4. Sannolikhet och bråk

Mål: När du har arbetat med detta avsnitt ska du kunna:

  • ·          se möjliga utfall och beräkna sannolikheter.
  • ·         se samband mellan bråk-decimaltal-procent och sannolikheter.
  • ·         addera och förkorta bråk vid sannolikheter.
  • ·         beräkna sannolikheten för olika summor.
  • ·         förstå och använda begreppen sannolikhet (P) och utfall.

 

4.1 Utfall och sannolikheter

·         Aktivitet 4.1 – Läs igenom uppgifterna och fundera tillsammans 2 och 2.

·         Teori – Läs noggrant igenom texten (du måste ha koll på hur man skriver när man räknar sannolikhet) och titta sen på filmen.

·         Uppgift 1-12. Försök att skriva ut vad det är för sannolikhet det är du undersöker. Tex om du ska räkna ut hur stor sannolikheten är för att slå en sexa med en tärning så ska du skriva P(6)=    P betyder probability (sannolikhet) och (6) visar vad du undersöker, alltså sannolikheten att slå 6. Rätta och visa!

·         Uppgift 13 – Måluppgift

·         Visa vad du kan.

 

4.2 Samband bråk, decimaltal, procent och sannolikhet

·         Aktivitet 4.2 – Läs igenom uppgifterna och fundera tillsammans 2 och 2.

·         Teori – Läs igenom texten noggrant.

·         Uppgift 14-32. Kom ihåg att alla lästal måste redovisas med någon typ av uträkning/förklaring. Rätta och visa.

·         Uppgift 33 – Måluppgift

·         Visa vad du kan

 

4.3 Sannolikheten för olika summor

·         Aktivitet 4.3 – Läs igenom uppgifterna och fundera tillsammans 2 och 2.

·         Teori – Läs igenom texten noggrant.

·         Uppgift 34-47. Rita gärna upp ”utfallstabeller” över summorna för att lättare kunna se sannolikheten.

·         Uppgift 48 – Måluppgift

·         Visa vad du kan

 

Problemlösning

Diagnos

Spår 2 (för att få fler lite svårare uppgifter)

Repetition, område 3-4 (uppgift R1-R34 och Provuppgift 2)

 

Arbetsgång:

Det här arbetsområdet kommer vi att bara jobba tillsammans 2 och 2 och i helklass. Jag har en kort genomgång på varje område. Vi jobbar sedan med en uppgift i taget, 2 och 2. Där det är viktigt att ni samarbetar på så vis att båda, växelvis, pratar och lyssnar. Uppgiften redovisas på mini-whiteboards så att jag ser alla gruppers resultat. I helklass går vi sedan igenom olika lösningar och metoder. Det avslutande testet görs enskilt. 

 

Bedömning:

Under tiden vi tränar så fokuserar jag mest på samarbetet och hur ni resonerar tillsammans. Det avslutande testet bedöms individuellt. 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
    Ma
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Ma
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    Ma
  • föra och följa matematiska resonemang, och
    Ma
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
    Ma
  • Centralt innehåll
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
    Ma  4-6
  • Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, simuleringar eller statistiskt material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.
    Ma  4-6
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
    Ma  4-6

Matriser

Ma
Matematik åk 6

Insats krävs
E
C
A
Lösa problem med strategier och metoder
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett välfungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
Beskriva tillvägagångssätt och resonera om rimlighet
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett välfungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Använda matematiska begrepp
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
Matematiska uttrycksformer
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
Växla uttrycksform och resonera om begreppens relation
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Välja och använda matematiska metoder
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Redogöra för och samtala om tillvägagångssätt
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
Föra och följa matematiska resonemang
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: