Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Projektbeskrivning Kardemumma 2020-2021,Uppföljningsperiod 1

Skapad 2020-08-10 16:13 i 133141 Förskolan Hörnet Stockholm Södermalm
Förskola
Det här är den första uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen kring "Barns möten med naturen".

Innehåll

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

  

Projektbeskrivning

Då vi inte fick in så många av barnens egna bilder i projektet har vi utgått ifrån barnens eget utforskande i parken där vi tar emot på morgonen. Vi har även delat upp oss i tre grupper med en pedagog i varje grupp för att ge tid till varje barn att lättare komma till tals och kunna uttrycka sina intressen för naturen. Vi har gett oss ut på upptäckar-promenader för att barnen ska få utforska sin närmiljö och den natur som är runt oss. Tanken med dessa promenader har varit att både fånga upp barnens tankar och frågor kring naturen de möter och att vi pedagoger ger dem ord på olika begrepp kopplat till naturen och naturfenomen.

De bilder vi fick in har vi uppmärksammat genom att barnen fick visa upp dem för sina kompisar på samlingen och berätta om dem. Vi har sedan satt upp dem på vår gemensamma projektsnurra där vi även har våra bilder från våra upptäckarpromenader och olika naturmaterial som barnen och vi har uppmärksammat ute i parken eller i närmiljö.

Barnen har visat stort intresse för olika typer av fåglar. Vi har haft med olika fågelböcker till parken som de ofta frågar efter. De vet att de kan hitta rätt fågel i boken. Vi lyssnar också på deras fågelläten i en app. Vi pedagoger försöker benämna de olika fågelarterna när vi pratar med barnen.

Inomhus har vi fortsatt att jobba med material som vi hittat eller uppmärksammat i närmiljön. Vi har tagit hem pinnar som vi räknat och beskrivit hur de ser ut och skiljer sig i förhållande till varandra. Vi har även mätt hur många pinnar som behövs efter varandra för att se hur olika långa barnen är. 

Vi har tagit in löv och gjort avtryck av dem med kritor som visar lövets struktur när det läggs under papperet. Vi har målat av löv, pratat om färger och former.

Barnen har plockat små äpplen i parken som de tagit med till förskolan och sorterat och räknat och vägt.

Vi har även skaffat ett pedagogiskt material bestående av stora insekter, som barnen kunnat utforska noga och kunnat leka med. Vi har pratat in vilka som har antenner, hur många ben de har, hur långt en fjäril kan flyga tex. Vi har gjort avtryck av dem i lera, målat av dem. Projicerat insekter på väggen som har mött de tredimensionella plastinsekterna. 

Vi har prövat några 9-bitarspussel med insektsmotiv.

Skrutt är en programserie för barn, som vi tittat på och som tar upp olika tecken i naturen. Skrutt samlar på föremål från naturen som hen berättar om.

Vi har använt appen Tripp Trapp Träd. Där kan man skapa insekter av att rita olika geometriska figurer, tex ett sträck blir en mask, en triangel blir en fjäril, en cirkel blir en skalbagge.

 

 

Använd de didaktiska frågorna och koppla dem till läroplansmålen och det syftet ni utgår ifrån. 

 

VAD: (Innehåll)

  • Vad – ska barnen få möjlighet att utveckla och lära om?
  •  Vi ser att barnen har lärt sig att man kan hitta information i böcker, tex om fåglar.Fåglar och insekter sinsemellan ser helt olika ut
  • Vad är det ni och barnen är nyfikna på?
  •  Vi såg att barnen var mycket intresserade och nyfikna på olika djur
  • Vad är det ni i arbetslaget behöver skaffa kunskap om? 
  •   Vi ska lära oss om nya appar, fågeldans som estetisk uttrycksform och hur kan vi föra in djur i byggandet(bygga boendet för insekter, fåglar)
  • Vi behöver hitta konkret material så som böcker med fakta, digitala filmer, appar mm för att anvämda dem i barnens utforskadet, inte bara fakta utan begrepp och ord kopplat till insekter och deras liv.

 

VARFÖR (Syfte)

  • Varför – Vad är syftet?

  • för att skapa nyfikenhet kring olikheter och likheter i naturen och naturfenomen
  • Hur kommer det sig att vi valt detta fokus? 

  • barnen är nyfikna på allt. Vi pedagoger följer deras intresse och hjälper att använda rätt verktyg i deras utforskandet t.ex. öppna fågor, diskutioner, skapandet
  • Vilka förväntningar har vi?

  • att barnen tar med sig kunskaper krig fåglar, insekter. Barnen skapar erfarenhet kring olika material och verktig i sitt utforskandet.

 

HUR (Tillvägagångssätt)

  • Hur - Ska barnens pedagogiska dag/vecka organiseras? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...)

  • vi planerar utflykter och uteverksamhet på gården, inne har vi både planerad och spontan undervisning. vi har minst två planerade tillfälle under dag
  • Hur ska den pedagogiska lärmiljön berika barnens utforskande? 

  • vi tillför nytt material, vi anordnar stationer med målande, lera, bygg och rörelse
  • Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? Hur introducerar vi nytt material?

  • all pedagogiskt material delvis tillgänligt delvis synligt för barn, där kan de pecka på vad vill de skapa med
  • Hur organiserar vi för samarbete och grupplärande? När delar vi barnen i mindre grupper? Aktiviteter lämpliga för storgrupp (exempelvis vid pedagogernas reflektion)

  • Utevistelse och samling är lämpliga för stora grupper. Planerad undervisning är mest sker i små grupperHur/När - dokumenterar och reflekterar vi? Tänk både kollegor, barn och vårdnadshavare.

  • vi pedagoger reflekterar på reflektion tid, med föräldrar reflekerar vi vid lämning och hämtning, via våra lärloggar,  vi har dokumentation på väggar både för föräldrar och barn, reflektion med barn har vi vid olika tillfälen både planerad och spontant
  • Vilka förkunskaper finns hos oss själva, behöver vi läsa på och skaffa oss egen ämnesfördjupning?

 

VEM?

  • Vem/vilka – Vilka barn/pedagoger ska delta?

  • alla: pedagoger väljer en planerad aktivitet och tar barn i små grupper för att undervisa
  • Vem/vilka dokumenterar?

  • den pedagog som har planerad aktivitet, om det finns möjlighet för en till pedagog, då kan man dela upp: en som genomför aktivitet och andra som dokumenterar
  • Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning. Välkomnandet!

  • alla som ansvariga för aktiviteter. Men förskollärare har den uttersta ansvaret för undervisningen.

 

Nu är det tid att formulerar en eller flera projektfrågor, ta stöd av följande punkter:

  • På vilket sätt utgår projektfrågan från barnens tankar, teorier, fantasier och intressen?
  • Är frågorna undersökningsbara?
  • Vilka förkunskaper har barnen om ämnet? 
  • Vilket förändrat kunnande/lärande tror vi att barnen kommer att erövra?
  • Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar? På vilka sätt kan vi samla mer fakta? (fråga, titta, läsa, känna, prova, besöka...)
  • Hur låter vi barnen få möjlighet att utforska med fler estetiska uttryckssätt?
  • Hur och när involverar vi familjerna?
  • Hur behöver du som pedagog förbereda dig kring ämnet/frågeställningen? 

Vilka kroppsdelar har insekter och fåglar?

Vad äter fåglar?

Vad bor fåglar och insekter?

Mer stöd till dig som pedagog:

Använd Arbetsboken/stödmaterialet för Södermalms pedagogiska år, kopplat till de fyra olika uppföljningarna/planeringarna i det pedagogiska året.

I Arbetsboken finns verktyg för observation, dokumentation, reflektion och analys.

 

Så här använder vi lärloggar: 

  • Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
  •  
  • Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt. 
  • När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
  • Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
  • Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
  • I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
  •  

 

Kopplingar till läroplanen

  • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: