Mall 2020 för Pedagogisk planering Fröhuset och Klöverstugans förskola

Planering av undervising på Fröhusets och Klöverstugans förskolor

Pedagogisk planering Fröhuset och Klöverstugans förskolor

Den blåa texten är stödtext som förskolläraren tar bort när planeringen publiceras.

 

Var är vi?/Vad ska läras? (Nuläge/syfte) Ni börjar med att titta i lpfö18, framförallt de övergripande delarna och ringar in ett ämnesområde som ni vill lyfta fram för att möjliggöra ett lärande hos barnen. Området ska vara integrativt och göra det möjligt att knyta ihop arbetet inom ämnen med sociala förmågor och skapande till en helhet. Valet av ämnesområde görs utifrån er kunskap om barngruppen och om de individuella barnen samt om vilka ämnesområden barnen redan mött och vilka ämnesområden ni vill att barnen ska möta.  Det är sen viktigt att fundera över varför det är viktigt för barnen att möta detta ämnesområde ur ett större perspektiv, ett livsperspektiv men också ett globalt perspektiv. När ni har pratat ihop er kring varför det är viktigt att arbeta med ämnesområdet formulerar ni syftet och det kan göras som en generativ fråga. Det vill säga en fråga som kan växa i olika riktningar och som väcker nyfikenhet och lust att utforska hos både barn och vuxna. Du känner igen en bra generativ fråga på att du får den att "poppa", nya frågor och tankar poppar upp i barnens och våra huvuden. Den generativa frågan ska fungera som ledstjärna under hela processen. Syfte:

 

Var ska vi? (Mål, förmågor och vad ska barnen visa när vi har arbetat med området?

 

Vad är det barngruppen ska få möjlighet att förstå under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens nya eller ökade förståelse. Detta steg är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.   Förståelse: Vilka förmågor/kärnämnen är det barngruppen ska få möjlighet att utveckla under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens nya eller ökade förmågor. Även detta steg är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.   Kärnämnen/förmågor: Vilka begrepp är det barngruppen ska få möjlighet att lära sig under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens ökade begreppsvärld. Även detta är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.   Begrepp: Vilket förhållningssätt ska ni alla i arbetslaget ha under processen för att ge barnen optimala förutsättningar för utveckling och lärande? Vilken undervisningsmiljö vill ni erbjuda barnen? Vilka arbetssätt? Vilka samtalstyper? Vilka frågetyper? Hur ska alla barns röster bli hörda? Hur främjar vi likvärdighet och jämställdhet? Här blir det viktigt att beakta de utvecklingsområden ni satt upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Vilka teorier ligger till grund för det arbetssätt ni har valt? Arbetslagets förhållningssätt: Vetenskaplig grund: Finns det någon ytterligare kunskap förskollärare och barnskötare behöver tillägna sig för att kunna bidra med stimulans och utmaningar?   Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: På vilket sätt kommer ni efter undervisningens genomförande kunna se att vart och ett av barnen utvecklas mot de förmågor, den förståelse och de begrepp ni har satt upp som mål? Skriv kriterier för vart och ett av förmågorna, förståelsen och begreppen ni satt upp för er barngrupp. Arbetslaget ska i kriterierna kunna följa barngruppens progression under arbetet. Vi kan då på ett enkelt sätt bedöma barnens progression i målredovisningen.   Kriterier:  Hur ska ni göra för att utvärdera själv och tillsammans med barnen? När ska ni utvärdera? Planera en rolig och meningsfull utvärderingsaktivitet att genomföra på slutet av området och/eller en formativ utvärdering att genomföra under processens gång.   Utvärderingssätt:

 

Hur gör vi? (genomföra/dokumentera/reflektera) Planera hur ni ska sätta igång området för att väcka barnens intresse, engagemang och nyfikenhet. Starta gärna med en aktivitet som sätter igång barnens tankar, fantasi och kreativitet, där de får använda flera sinnen och känslor. Det kan vara en fördel om det är ett problem eller ett dilemma som barnen ska utforska tillsammans. Skriv även ner tankar ni har om hur ni sen skulle kunna gå vidare men lämna öppningar så att barnens initiativ och frågor får möjlighet att påverka er fortsatta planering.   Aktiviteter:  Hur ska ni kontinuerligt följa upp det som sker och fånga barnens lärprocesser, hypoteser, frågor, tankar etc, så att de kan lyftas in i planeringen av de fortsatta aktiviteterna.   Dokumentation: Vilka tecken på förändrat kunnande/lärande ska dokumenteras på Unikum, på grupp- och individnivå?   Formativ uppföljning: - Sammanhang (kontext) - Material och teknik - Samverka, samarbeta och samlärande Vilken lärmiljö vill ni skapa för att bidra med så bra möjligheter som möjligt till barnens utforskande och lärande? Vilken är den optimala miljön för det lärande ni avser? Är miljön autentisk, verklighetsnära? Skapar miljön social trygghet och kognitiva utmaningar? Vilket material tillför barnen spännande utmaningar utifrån målen? Hur skapar ni möjlighet för barnen att utforska samma sak på många sätt? Vilka gruppstorlekar och gruppsammansättningar gynnar utforskandet och lärandet? Hur behöver möblering/placeringen vara för att lärandet ska underlättas? Hur bidrar miljön till dialog, samverkan, samarbete och samlärande mellan barnen?   Hur blev det? Målredovising: Källor: ·       Undervisning i förskolan - att skapa lärande undervisningsmiljöer" av Ann S Philgren (2018) ·       Unikum, Edsbro förskola Norrtälje, pedagogisk planering ”Baklängesplanering” ·       www.forskola.kvutis.se ·       https://utbildningar.skolverket.se/group/identitet-jamstalldhet-och-digitalisering-i-forskolan/startsida?packageId=305&slide=2 ·       Ifous, Flerstämmig undervisning i förskolan