👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Hägerstensåsens förskolor - NY Undervisningsplan för Månen/Lyckebo

Skapad 2020-08-13 10:09 i 233161 Förskolan Lyckebo Stockholm Hägersten-Älvsjö
Förskola
Avdelningens undervisningsplan beskriver hur ni ska lägga upp undervisning utifrån målen i förskolans läroplan, Hägerstensåsens förskolors utbildningsplan, enhetens övergripande projekt Hållbar framtid, samt övriga relevanta styrdokument.

Innehåll

Inledning

Hägerstensåsens förskolors undervisning bygger på Läroplanen för förskolan, Lpfö 18. Skollagen, Barnkonventionen, Stockholms stads skolprogram, Verksamhetsplan 2020, Utbildningsplan för Hägerstensåsens förskolor samt personalens pedagogiska yrkeskompetens. Vi arbetar även utifrån Planen med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling, samt stadens kulturplan. Vår undervisning vilar på enhetens gemensamma vision:  

Hägerstensåsens förskolor - där delaktighet, mångfald och samarbete ger en likvärdig utbildning där trygga barn med lust lär och utvecklas.

Vår främsta utgångspunkt är att erbjuda barnen en trygg, rolig och lekfull, men också omväxlande och meningsfylld utbildning. Barnsynen präglas av en tilltro till barns kapacitet att utvecklas och lära i sin takt och på sitt sätt. Därför är vår övergripande målsättning att utveckla varje barns tillit till sig själv och sina egna speciella förmågor. För att detta ska kunna uppnås krävs att vi pedagoger är lyhörda, delaktiga och flexibla. I den dagliga samvaron med barngruppen eftersträvar vi att varje barn ska uppleva att vi tar det på allvar, att barnet är en betydelsefull person och en viktig gruppmedlem. Vår ambition är också att vårdnadshavarna ska känna förtroende för vår utbildning och att de ska uppleva att deras barn lär, trivs, utvecklas hos oss.

Utbildningen dokumenteras kontinuerligt och genom reflektion och analyser i dokumentationerna, får vi kunskap om barnens intressen, förförståelse och behov i olika situationer. Vi söker och efterfrågar även barnens tankar kring, och synpunkter på våra aktiviteter och vår miljö. Genom att använda oss av pedagogiska dokumentationer möjliggörs vi att tillsammans i arbetslaget, med barnen och med vårdnadshavarna reflektera över utbildningen. Dessa pedagogiska dokumentationer syftar till att föra barnens lärande och utveckling framåt, liksom avdelningens pedagogiska verksamhet.

Vi använder oss av V. Tuomelas fem språkpedagogiska principer (se bilaga 1) i syfte att stödja barns tillägnande av språket under hela dagen. Vi delar upp gruppen i grupper om färre barn med närvarande pedagoger i syfte att optimera kommunikationsutrymmet. Vi använder oss även av öppna frågor och utmaningar (se bilaga 2). Barnen möjliggörs att uttrycka sina tankar och idéer samt att ta del av varandras åsikter, strategier och kunskaper. De öppna frågorna och utmaningarna bidrar även till att stärka barnens tillit till sitt eget tänkande och det möjliggör för oss pedagoger att ta fasta på barnens förförståelse och anpassa verksamheten så det utgår ifrån barnens beröringspunkter, intressen och referensramar. Vi skapar möjligheter för barnen att möta och upptäcka matematik och matematiska begrepp under hela dagen och göra matematik konkret för barnen genom att samla, jämföra, sortera, klassificera, dela, och räkna i för barnen lustfyllda och meningsfulla sammanhang, där vi pedagoger benämner matematiska begrepp och använder oss av ett i övrigt rikt och nyanserat matematiskt språk (se bilaga 3).

Den fysiska lärmiljön (se bilaga 4) på avdelningen är utformad för att möjliggöra kommunikativa möten och dialog och syftar även till att utmana barnens utforskande. Materialet i lärmiljöerna är därför synligt, lättillgängligt, signalstarkt och undersökningsbart och har skapats utifrån följande ledord: Utforskande, Kommunikation, Lättillgänglighet, Interaktivitet, Glädje, Inflytande, Likheter/Olikheter och Fantasi. Genom vårt arbetssätt och vårt bemötande av alla barn vill vi uppmuntra, stödja och utveckla barnens lärande via undervisning i lek och utforskande.

I det följande presenteras de arbetssätt som Månen valt att, utifrån utbildningsplanen och uppdragen i övriga styrdokument, fokusera på under ht/2020.

Planering

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Normer och värden:

 

Barnen erbjuds aktiviteter utifrån sina egna förmågor och intressen. Barnen ges samma förutsättningar till utforskande.  Barnen uppmuntras till att göra sin röst hörd, komma med egna idéer, tankar och funderingar. Genom att erbjuda barnen aktiviteter i  grupper av färre barn skapas det ett ytterligare utrymme till att komma till tals. De dagliga möten genomsyras av respekt och förståelse för alla barns likavärde samt alla människors rättigheter. Vi utformar utbildningen så att alla barn ska kunna delta utifrån egen takt. Pedagogernas förhållningssätt genomsyrar ett demokratiskt klimat genom att aktivt inkludera ett jämställt perspektiv så att alla barn får likvärdiga utbildning oavsett könstillhörighet.

Projektet hållbar utveckling inkluderar social hållbarhet där vi samtalar kring värdegrund och vilka förväntningar vi har på varandra. Vi uppmuntrar barnen till att vara måna om varandra. Vi fortsätter att prata om värdegrund och vad vi behöver för att alla ska trivas med varandra. Gruppstärkande lekar erbjuds i grupper om färre barn för att fokusera på processer och samarbete. Vi fortsätter uppmuntra barnen att respektera varandras olikheter. Vi pratar med barnen om känslor och hur det känns i kroppen när man till exempel är glad, ledsen,arg osv. Vi fortsätter trösta varandra och kommunicera med varandra på ett respektfullt sätt. Vi vuxna försöker alltid att ha ett öppet förhållningssätt kring dessa frågor. Vi arbetar nära barnen, undersöker och utforskar olika frågor tillsammans. Vi är förebilder för barnen och samtalar på ett likvärdigt sätt. Vuxna reflekterar kring hur vi ska förhålla oss mot barnen och till varandra.Under förskoleutbildningen ges barnen utrymme till aktivt inflytande och delaktighet till att påverka sin situation under hela dagen.

 

Deluppföljning.

Vi fortsätter med att implementera andra värdegrundsfrågor som är väsentliga i vårt arbete med barnen. Barnkonventionen används flitigt i den dagliga utbildningen. Vi vuxna använder ett öppet förhållningsätt kring värdegrundsfrågor och reflekterar tillsammans det med barnen.

Vi fortsätter med värdegrundsarbetet som genomsyras av demokratiskt klimat samt att aktivt utgå från Barnkonventionen i den dagliga utbildningen. Vi vill ännu mera att synliggöra för barnen deras rättigheter genom läsning, samtal, lek etc. Vi uppmärksammar Barnkonventionens böcker.

 

Slutanalys:

Vi har en mixat grupp med barn i åldrar 2-6 år. De äldre barnen har tagit hänsyn till yngre barnen. De yngre barnen har lärt sig mycket av äldre barnen. Vi lyfter när barnen gör bra saker. Dagliga samtal, vid inskolningar, konflikter osv. har ett professionellt förhållningsätt som genomsyrar vår verksamhet. 

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Omsorg, utveckling och lärande:

 

Språk och kommunikation

I vårt dagliga arbete ser vi som viktigt att samtala med barnen. Vi ställer öppna frågor, utmanar barnen till att komma med hypoteser, idéer.  Många pedagoger har utbildat sig i läslyftet, vilket resulterar i mer levande boksamtal med barnen. Inbjudande läshörnor finns på avdelningarna. Pedagogernas medvetenhet har ökat kring uppformning av miljön till en mer språkstimulerande utveckling. Vi har fått in nya böcker på våra avdelningar och vi försöker att se till att de bytts ut regelbundet. Böcker finns tillgängliga i alla rum. Det finns uppsatta alfabet samt bokstäver för att främja barnens språk- och skriftspråk.  Skriftspråket är även synligt på hyllor, väggar, golv i alla rum. Bilder på TAKK finns uppsatta i alla rum.Ute på gården finns svenska alfabetet uppsatt samt med teckenspråk. Vi har som mål att skriva ut och undersöka tillsammans med barnen andra alfabet på olika språk. Vi siktar även på att besöka biblioteket med delad grupp för att låna hem böcker som stimulerar barnens intressen för skriftspråk samt för att ge dem en kulturupplevelse.

Matematik:

Matematiken sker i många olika sammanhang på Lyckebo. Vid av och påklädnad, dukning, matsituationer (antal, hel/halv, färger & former samt volym), projekt, eller utflykter. Barnen utmanas i att sortera materialet utifrån egenskaper både ute och inne i olika stationer. Barnen erbjuds undersöka dunkar med olika vikt och innehåll, tungt/lätt. Siffror finns uppsatta på avdelningarna, sällskapsspel utmanar barnens matematik genom att räkna på tärningen, antal, par i memory etc. Barnen utmanas i sina matematiska förmågor bland annat genom att uppmärksamma matematik i sånger, sagor, rim och ramsor, bakning m.m. Vi eftersträvar att aktivt implementera mer matematiska begrepp och digitala verktyg inom matematik. Konstruktionshörnorna erbjuder olika material, former, färger och storlekar. Barnen packar i och ur väskor, kartonger, lådor, tygpåsar, där även barnens kroppsuppfattning och rumsuppfattning utmanas.

Naturvetenskap och teknik

Barnen har tillgång till inspirationsbilder som de visar intressen för. I ateljéerna erbjuds naturmaterial (vi samlar in och använder naturmaterial såsom kottar, pinnar, avsågade grenar med mera) återvinningsmaterial, papper i olika storlekar, färger med m.m. för skapande och konstruktion. Barnens teknik utmanas med magneter, plusplus, Duplo och små lego. På gården erbjuds bygg och konstruktionsmaterial. Utomhus erbjuds även teknik, cyklar ,rockringar, rutschkanan, klätterställning m.m. Barnen uppmärksammas på olika naturvetenskapliga fenomen, bl. annat att utforska djur, växter och insekter på gården och i skogen med hjälp av luppar, lärplattan och olika lättfaktaböcker. Naturvetenskapliga experiment kommer att implementeras mer i pedagogiska aktiviteter. Finmotoriken utmanas bland annat genom att klippa, skapa med pärlplattor ,pluppar m.m. Analog- och digital teknik erbjuds i form av att pärla, bygg med Duplo efter mönster och att programmera med hjälp av Bee- Bot. Barnen möter även teknik som lärplatta, skrivare, projektor, mikro-ägg etc.

Deluppföljning: 

Vi fortsätter med att aktivt arbeta mer med matematik, naturvetenskap och språkutveckling. Det transciplinära lärandet genomsyrar den dagliga utbildningen. Miljön anpassas kontinuerligt för olika aktiviteter utifrån barnens intresse, behov och önskemål.

 

 Slutanalys:

Vi har utökat polyglutt på olika språk och arbetat mer med språk och kommunikation och interkulturellt arbete. Mycket på grund av vi fått yngre barn i gruppen och löpande introduktioner. Vi har inte heller haft tillgång till en bra ateljé och haft mycket begränsad utrymme på avdelningen. Vi har försökt anpassa oss till det nya situationen.

 

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Barns delaktighet och inflytande:

 

Varje dag arbetar vi i verksamheten med inflytande och delaktighet. Inflytande handlar om att läsa in barnens kroppsliga och verbala uttryck. Vi fokuserar på att barnen ska utrycka sig verbalt och skapa möjligheter för dem att lära sig det. Vi tar reda på vad barnen är intresserade av och erbjuder material och aktiviteter utifrån deras intressen. Vi skapar själva material som till exempel sagopåsar, dramaspel, bilder m. m som inbjuder till att utforska tillsammans. Vi pedagoger ser till att inkludera alla barn oavsett bakgrund, kön eller olika funktionsnedsättning .Vi ser till att barn har rätt till att utrycka sina åsikter på olika sätt: skriftligt, muntligt eller genom olika andra uttrycksformer till exempel genom att sjunga, skriva, måla m.m.

Genom att:

Att alla barn har rätt till information som rår sig om sig själva.

Att alla har rätt att få säga om hur de vill ha det i en fråga som kan påverka dem.

Att alla barn bli tagna på allvar.

Att alla barn har rätt att tänka vad de vill och tro på vad de vill.

Att alla barn ska ha en egen uppfattning av det som är rätt och fel.

Vi arbetar med inkludering varje dag på förskolan. Vi anpassar undervisningen efter varje individ. Vi inkluderar barnen i en genomtänkt förskolemiljö som utmanar barnen till att lära sig och utvecklas. Vi tänker även på klimatet på förskolan med tillåtande pedagoger och ett bra ledarskap med möjlighet till att mötas för ett kollegialt lärande. När alla samarbetar och är flexibla inom förskolan blir det enklare att inkludera alla barn och anpassas till varje barns olika behov. Det innebär också att man tänker på mångfald och olikheter som skall tas tillvara på. Inkludering handlar om hela den pedagogiska verksamheten.

Deluppföljning:

Vi fortsätter med att anpassa utbildningen utifrån individ och gruppnivå genom att reflektera kring inkludering utifrån en interkulturellt förhållningsätt. Närvarande , lyhörda pedagoger och grupper av färre barn präglar hela arbetet framåt. Vi respekterar barnens val av att delta i organiserade aktiviteter.

 

Slutanalys:

När vi flyttade från Lyckebo till Mellanberget försvann mer än halva barngruppen där vi känner att barnen inte hade inflytande över det nya flyttsituationen. Däremot när vi väl landat här så har vi arbetat i mindre grupper och följt barnens intresse.

I projektet har barnen varit delaktiga i att välja det de var intresserade av och fördjupat oss genom att ta reda på mer fakta om Spindlar. Vi har arbetat med Språk och kommunikation utifrån ett kulturellt perspektiv och uppmärksammat barnens olika modersmål med olika sånger och spelat upp  sånger, sagor, berättelser på barnens språk. Vi involverade vårdandhavarna i processen och de hjälper oss med att uttala några ord på sitt eget språk.

 

Så här planerar vi att undervisa inom enhetens gemensamma projekt Hållbar Framtid:

 

Social hållbarhet

Vårt syfte med projektet är att erbjuda barnen en trygg, rolig, lekfull och omväxlande utbildning kring normer och värden, barnkonventionen, språk och kommunikation, naturvetenskap, teknik och matematik m.m. Vi  arbetar i grupper av färre barn, uppmuntrar barnen till delaktighet/ inflytande och möjlighet att tillägna sig ett socialt förhållningssätt till sin omgivande miljö på förskolan. Respekt för alla människors likavärde, individens frihet och integritet präglar vårt arbete under hela året .Vi uppmuntrar barnen att träna på att utveckla sin empatiska förmåga, medkänsla och att leva sig i andras situation. De kommer att få möjlighet att i olika möten och sammanhang reflektera kring sin situation och olika livsfrågor. Vi kommer att diskutera vad kulturell mångfald kan betyda. Vi kommer att prata väldigt mycket om våra gemensamma regler på förskolan, om barnens åsikter om olika val och hur det påverkar oss alla. På det sättet vill vi i arbetslaget ger barnen möjlighet att tro på sin egen förmåga att tänka och ta beslut utifrån mognad och egna erfarenheter. Vi pedagoger föregår med gott exempel för att påverka barnens förståelse för både rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och fortsätter med att utmana barnen vidare genom att inspirera dem till nya upptäckter och kunskaper.

 

Ekonomisk hållbarhet

Vi uppmuntrar barnen till att vara aktsamma med vårt material samt förskolans lokaler. Vi har lärt oss om hur vi ska handskas med våra resurser på förskolan, till exempel, papper, vatten, mat, böcker m.m. Barnen uppmuntras till att rita på båda sidor av pappret, använda spill-papper att klippa i, släcka belysning i utrymmen som vi inte befinner oss i, använda sparsamt med vatten, packa torkskåpet torkeffektivt m. m. Vi deltar i Skräpplockardagar i samarbete med ”Håll Sverige rent”.  Vi tänker klimatsmart och försöker minska vårt matsvinn genom att plocka lite mat på tallriken och ta mera efter behov. Vi kommer att sortera, ordna och märka allt material på avdelningen tillsammans med barnen. Nytt material introduceras alltid för barnen innan användning. Allt material ligger på barnens nivå för att underlätta tillgängligheten. Vi använder oss av naturmaterial som vi hämtat från skogen och försöker återanvända mycket. Vid behov tillfrågar vi även föräldrar efter visst material. Barnen sorterar och återvinner olika material i speciella kärl som vi gjort i ordning på avdelningen som sedan slängs i miljöstugan. Vi tänker ett extra varv kring inköp. Vi tänker alltid långsiktigt och hållbart kring gemensamma utrymmen och material på förskolan.

 

·        Ekologisk hållbarhet

I gemensamma samtal med barnen vill vi uppmuntrar dem till att vara rädda om det tillgängliga materialet på avdelningen och naturens resurser. Till exempel: vatten, papper, böcker eller lera som barnen har återanvänt. Barnen testar sig fram i sorteringen och återvinningen med hjälp av sorteringsfigurer. Vi fortsätter skapa med återvunnet samt naturmaterial under projektets gång. Vi ser att genom att barnen har fått möta och uppleva naturen på olika sätt i olika sammanhang har det främjat deras kreativitet med att komma på med olika lösningar. Barnens tillit till sina egna idéer och i utvecklingen av deras kreativitet blir sammanvävt i projekt Hållbar framtid.

Deluppföljning: 

Vi fortsätter med att aktivt väva in alla de tre dimensionerna i den dagliga utbildningen och på så sätt lägga grunden till en hållbar framtidstro.

Slutanalys:

Vi har uppmuntrat barnen att tänka på inom och utomhusmiljön på ett hållbart sätt. Vi har varit med om Skräpplockardagar och använt naturens resurser på ett hållbart sätt. Vi inkluderade alla nya barnen i vårt förhållningsätt kring jordens resurser.

 

 

Så här planerar vi att arbeta enligt Språkplanen:

 

Vi har påbörjat arbeta mer med utomhusmiljö. Vi uppdaterar skriftspråket på utematerialet, sorterar uteleksaker och ställer materialet på barnens nivå. Vi sätter upp bilder med TAKK tecken och uppdragskartor. Vi har som mål att uppdatera bokstäver och siffror i utemiljön. Vi kommer att sätta upp bilder på de klassiska barnlekarna för inspiration både för barn och vuxna. Vi fortsätter med att aktivt arbeta med varierande stationer där bland annat vi erbjuder barnen skapande, högläsning, fin motoriska övningar/skriftspråk, experiment, musik/rörelse, lera, uppdragskort däröver kommunikationen stimuleras och utvecklas. Språkstimulerandematerial som ord-lådor, bild/ord , bokstavsmagneter kommer att användas aktivt av barnen. Vi kommer att  tillföra flera TAKK bilder/kartor och arbetar aktivt utifrån dem i mindre grupper. Vi har kommer att mer aktivt använda oss av IKT i språkstimuleringssyfte. Vi använder bokpåsar där barnen kommer med egen favoritlitteratur som bidrar till att vi uppmärksammar barnens hemkultur. Läshörnorna uppdateras med varierande böcker med normkritiskt urval. Vi kommer att samtala mycket med barnen och använda ett rikt och nyanserat språk kring böckerna vi har läst tillsammans(boksamtal). Vi benämner ting med dess riktiga namn och undviker att använda det/den i vardagen. Detta gör vi för alla barn även de som har ett annat modersmål.

Deluppföljning:

Vi fortsätter att utmana barnen inom Språkstimulerandearbetet genom att erbjuda en språkligt varierad miljö och engagerade pedagoger.

Slutanalys:

Den här terminen har vi arbetat med Språk och kommunikation .Vi har erbjudit barnen språkmöten med olika språkaktiviteter. Digitalt teknik i form av qr koder och polyglutt väldigt uppskattat av barnen. Rörelsesånger, takk , teckenspråk, rim och ramsor, språklekar, kroppsspråk, sinnen m.m. har präglat vår arbete kring Språk och kommunikation.

  

Så här ska vi arbeta med kulturaktiviteter utifrån Stockholms stads kulturplan:

(Hur många barn har erbjudits att ta del av någon professionellt arrangerad kulturaktivitet?)

Vår verksamhetsplanering utgår från det vidgade kulturbegreppet i enighet med Stockholms stads kulturplan: kultur för, med och av barn. Utöver detta kommer vi att använda oss av kulturpengen samt att ta del av stadens kostnadsfria kulturerbjudanden. Vi planerar att besöka teatrar, museer samt bibliotek. Vi integrerar eget kulturskapande i lärandet tillsammans med barnen i form av drama, musik, sång, måleri, teater, dans, bokläsning/samtal samt eget skrivande. Utbildningens utformning utgår även från barnens populärkultur.

Högläsning erbjuds varje dag vid planerade och spontana aktiviteter i färre grupper. Estetiska lärprocesser inom transdisciplinära lärandet  följer med under projektets gång. Då miljöerna erbjuder flera läshörnor sker högläsning utifrån barnens behov här och nu. Vi kommer att erbjuda barnen kultur i form av drama, musik, måleri, dans m.m. Barnens populärkultur kommer att tas tillvara i utbildningen och positiv bekräftas.

Deluppföljning:

Vi fortsätter med estetiska lärprocesser, kommunikation, traditioner för att synliggöra kultur med- och av barn.

Slutanalys: 

Högläsning, drama, musik, måleri, dans ,skapande etc har barnen tagit del av i både planerade och spontana aktiviteter.

 

Dessa samverkansformer ska vi genomföra med vårdnadshavarna:

Vi erbjuder ett ”Möte för Vårdnadshavare” under höstterminen. Vi bjuder in till Vernissage i slutet på varje termin. Vårdnadshavarna erbjuds introduktions-, mellanliggande-, samt avslutningssamtal. Vi erbjuder även extra samtal vid behov och önskemål. Vårdnadshavarna är välkomna att besöka verksamheten under en dag. Vi har ett interkulturellt förhållningssätt där vi efterfrågar vårdnadshavarnas delaktighet i utbildningen. Genom att synliggöra och involvera barns hemkulturer möjliggörs skapandet av trygghet och självtillit hos barnen.

Vi använder oss av olika forum för att samverka med hemmen. T.ex. genom introduktionssamtal, utvecklingssamtal, föräldramöte samt genom samtal vid daglig kontakt som lämning/hämtning. Vi bokar även in extra möten vid behov. Vi skickar ut månadsbrev med information kring projektet och vad som skett under sista månaden hos oss på Lyckebo. Vi samlar in vårdnadshavares åsikter kring bl.a. projekt på vårdnadshavarmöten och resultatet från förskoleunderökningen. 

Deluppföljning:

Vi fortsätter att ha daglig dialog med vårdnadshavarna kring barnens vistelse på förskolan. På grund av Corona så har vi vidtagit några försiktighetsåtgärder kring fysiska kontakter med vårdnadshavarna och använder även andra sätt att hålla kontakten till exempel via sms, mail och telefonsamtal.

 

Slutanalys:

Vi har hela terminen fortsatt arbeta utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer på grund av pandemin.

 

Så här ska vi arbeta miljöeffektivt:

Vi arbetar enligt planen för kemikaliesmart förskola. Samtliga pedagoger ska genomgå den Webbaserade utbildningen som planen erbjuder. Genom enhetens gemensamma projekt Hållbar framtid, ska enheten utveckla arbetet med källsortering. På avdelningarna pågår även ett papperssorterings- samt emballageåtervinningsarbete. Vi strävar efter att alltid släcka belysning i utrymmen som vi inte befinner oss i. Vi undviker stand-by-lägen på elektronisk utrustning och strävar efter att packa torkskåpen torkeffektivt. Miljöarbetet ska vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten och barnen ska ges möjlighet att aktivt delta i arbetet. Vi uppmärksammar internationella dagen för Moder jord. Vi deltar i Skräpplockardagar i samarbete med ”Håll Sverige rent”. Vår undervisning ska ge barnen möjlighet att utveckla kunskaper om hur de kan bidra till en hållbar framtid och de ska även ges möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt

Under projektets gång ökar pedagogerna barnens förståelse för olika kretslopp samt människans påverkan på miljön (djur och natur). Vi  pratar om hur vi kan värna om jordens resurser och vår påverkan på miljön. Vi skapar med återvunnet material och naturmaterial som vi hämtat från skogen. Vi  samtalar med barnen om var papper kommer ifrån, hur den tillverkas och om hur mycket träd som förvinner när vi använder för mycket papper. Vi lyssnar in  barnens tankar, lösningar när det gäller påverkan på miljön. Vi fortsätter med att diskutera

  •  om vikten att ta mindre mat på tallriken för att undvika matspill.
  •  om vikten av att vara rädda om vårt material på förskolan och varandras saker.
  •  om vikten av att spara vatten och el.
  •  om att om att det finns olika sätt att ta reda på mera information, fakta på olika medier, böcker, tidningar för att lära sig fler saker kring det som intresserar barnen.
  • vi tittar på informationsfilmer kring miljöfrågor.

Deluppföljning:

Vi fortsätter att arbeta med miljöfrågor genom att samtala, söka ny information på olika medier som till exempel Svt play och UR program. Vi lär oss att värna om naturresurser och påverkan på miljön.

Slutanalys:

Under hela terminen har vi arbetet miljömedvetet. Vi utnyttjade naturens resurser i de flesta aktiviteter indelade efter årstid.

 

Så här ska vi arbeta med digitalisering:

Arbetet med digitalisering i förskolans utbildning ska utvecklas. Alla barn ska ha likvärdig tillgång till digitala verktyg och ska ges möjlighet att utveckla en digital kompetens. Barnen ska erbjudas och utmanas att använda sig av digitala verktyg som en integrerad del i utbildningen där de inte blir passiva konsumenter utan är aktiva producenter. Barnen utmanas att med hjälp av digitala verktyg och olika medier söka information utifrån behov och intresse. Vi ska möjliggöra för barnen att själva med hjälp av olika digitala verktyg dokumentera sina lärprocesser. Vi ska använda ändamålsenliga digitala redskap för att följa upp barnens utveckling och lärande för att genom reflektion och analys förbättra undervisningen.

Vi implementerar aktivt digitala verktyg som komplement i pågående projektet Hållbar utveckling. Lärplattan kommer att användas av barnen i skogen till att bilddokumentera, att leta efter fakta eller inspirationer. Vi använder webbägget för att undersöka fenomen på nära håll. Med projektorns hjälp kommer vi att  skapa varierande upplevelsemiljöer inomhus. Vi skapar möjligheter för barnen till att utveckla sin adekvata digitala kompetens genom att testa och prova samt reflektera kring digitala verktyg i varierande sammanhang .Vi uppmuntrar barnen till att kommunicera och lära av varandra och bli producenter i det kollektiva lärandet med digitala verktyg. Möjligheter skapas också genom att pedagoger vågar lära sig tillsammans med barnen på ett likvärdigt sätt. Vi lägger grunden till barnens kunskapsskapande kring digitala verktyg som främjar hållbar framtid.

Deluppföljning: 

Vi fortsätter med att implementera digitala verktygen och skapa möjligheter för barnen att använda verktygen som producenter i sitt undersökande i varierande sammanhang. 

 

Slutanalys:

Digital teknik har vi tagit an på ett konstruktivt sätt genom att låta barnen producera på läroplattorna till exempel att fotografera, lyssna på mångkulturellt musik och programmerat. Vi har sökt fakta tillsmans och lärt oss tillsammans av varandra på Internet.

 

Så här ska vi arbeta med samtal med vårdnadshavare:

(antal erbjudna, antal genomförda, genomförande)

Inför samtalen sitter hela arbetslaget tillsammans och diskuterar barnen kopplat till utbildningen, dvs. hur utbildningens hela organisation samt vårt arbetssätt/förhållningssätt möjliggör för barnen att bli. Detta syftar till att möjliggöra att alla i arbetslaget står beredda att genomföra samtalen samt att transparensen kring synen på det enskilda barnet maximeras. När vi sedan påbörjar samtalet meddelar vi vårdnadshavarna att det som tas upp under samtalet är grundat på arbetslagets gemensamma syn på barnet kopplat till utbildningen samt att den som genomför samtalet är ett ”språkrör” för arbetslagets samlade tankar. Då flera pedagoger reflekterar kring- och samtalar om barnet kopplat till utbildningen uppnår vi en så objektiv och rättvis bild av barnet som möjligt är. Under samtalen efterfrågas även vårdnadshavarnas bild av barnet. Samtalen utgår från, ett inom enheten för ändamålet särskilt framtaget samtalsunderlag. Samtalen genomförs dagtid och en pedagog deltar i varje samtal om inte särskilda önskemål eller omständigheter föreligger. Samtliga samtal dokumenteras enligt underlaget. Efter genomförda samtal återkopplas och analyseras det som framkommit av arbetslaget gemensamt i syfte att informera varandra och planera hur utbildningen skall utformas i för att möta varje enskilt barns intresse och behov. Alla vårdnadshavare erbjuds ett mellanliggande samtal under vårterminen. Introduktions- och avlutningssamtalen erbjuds utöver de mellanliggande. Språkkartläggningen genomförs i samband med Introduktionssamtalet. Avslutningssamtalet erbjuds alltid under november-december, terminen innan avslut.

Vi använder oss av olika forum för att samverka med hemmen. T.ex. genom introduktionssamtal, utvecklingssamtal, föräldramöte samt genom samtal vid daglig kontakt som lämning/hämtning. Vi bokar även in extra möten vid behov. Vi skickar ut månadsbrev med information kring projektet och vad som skett under sista månaden hos oss på Lyckebo. Vi samlar in vårdnadshavares åsikter kring bl.a. projekt vid föräldramöten och tar till oss utifrån brukarenkäten. Dokumentation sitter uppe på väggarna från det senaste i projektet.

Deluppföljning:

Utifrån rådandet läge erbjuder vi vårdnadshavarna samtal utifrån Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Det innebär att vi håller i utvecklingssamtalen via telefon. Vi erbjuder även digitala vårdnadshavarmöten och uppmuntrar vårdnadshavarna av att använda Skolplattformen som informationskälla kring utbildningen.

Slutanalys:

Vi kommer att erbjuda ett utomhusvernissage på ett Corona säkert sätt. Vi kommer att ha avslutningssamtal utomhus.

 

Så här ska vi arbeta med introduktion under året:

Vi arrangerar visningar av förskolorna för vårdnadshavare och barn, som enhetens pedagogiska utvecklingsledare ansvarar för. Före introduktionsstart skickas information om introduktionen och utbildningen till hemmen. Vi använder oss av familjeaktiv introduktion. Vi använder oss av ett inom enheten framtaget introduktionsdokument. 

Information kring introduktion mejlas ut i god tid till vårdnadshavarna med utrymme för eventuell återkoppling. Vårdnadshavare med sina barn deltar i alla moment under fyra dagars närvaro. Detta kan dock variera beroende på individ. Det är alltid en pedagog som ansvarar för introduktionen, där vårdnadshavarna har dialog med. Barnen delas in i grupper om färre barn för att få in en lugn och ro miljö.  

Deluppföljning:

Vi fortsätter med familjeaktiva introduktion utifrån rådande läge.

Slutanalys:

Alla våra nya introduktioner har vi anpassat till rådande läge och uppmuntrat att använda munskydd.

Så här ska vi arbeta med överintroduktion mellan avdelningarna:

Inför en flytt mellan avdelningar besöker barnet/barnen den nya avdelningen. Under vårterminen ansvarar personalen för att så ofta som tillfälle ges erbjuda barnet/barnen att besöka den nya avdelningen. Barnets individuella dokumentation följer med till nya avdelningen.

Barnen som ska flyttas över från Solen till Månen hälsar under vårterminens gång och deltar i  Månens avdelningens inplanerade aktiviteter för att bekanta sig med miljön, barn och pedagoger för att bygga upp sin trygghet.

Deluppföljning:

Vi fortsätter en nära samarbete kring överinskolning.

 

Slutanalys:

Vi samarbetade kring introduktioner med vår grannavdelning Solen.

 

Så här ska vi arbeta med de blivande skolbarnen: 

På enheten följer vi handlingsplan för övergång mellan förskola och skola. Alla blivande skolbarn i enheten ingår i Flyttfågelgruppen där de under gemensamma träffar med focus på processen och genom utforskandet tillsammans förbereder sig inför skolstart. Skolbarnsansvariga pedagoger på varje förskola i enheten ansvarar för gruppen och aktiviteterna. Hägerstensåsens förskolor har samarbete med Hägerstensåsens skola samt med Västertorpsskolan. Vid önskemål från vårdnadshavare deltar ansvariga lärare i trepartssamtal med informationsöverföring. Vårdnadshavare måste vara närvarande under samtalet och besluta om att släppa på förskolans sekretess gällande barnet.  Under vårterminen erbjuds de blivande skolbarnen olika aktiviteter i tvärgrupper både på den egna förskolan men också inom enheten. Besök i samarbetsskolornas matsalar genomförs och vi arrangerar en enhetsövergripande gemensam avslutning med bl.a. utdelning av diplom.

På enheten följer vi handlingsplan för övergång mellan förskola och skola. Alla blivande skolbarn i enheten ingår i Flyttfågelgruppen där de under gemensamma träffar med focus på processen och genom utforskandet tillsammans förbereder sig inför skolstart. Skolbarnsansvariga pedagoger på varje förskola i enheten ansvarar för gruppen och aktiviteterna.  

Deluppföljning:

Vi har aktivt arbetet med blivande skolbarnen med fokus på processen inne på Månen. Samarbetet med övriga förskolor ligger på is på grund av rådande situation.

Slutanalys:

Vi har träffats i mindre grupper på Mellanberget för att våra blivande skolbarn ska lära känna de andra blivande skolbarnen. Samarbetet med Skolan och övriga förskolor ligger på is p.gr. av rådande situation.

Så här ska vi arbeta processinriktat i projektform och med pedagogisk dokumentation:

Barnens tankar, idéer och erfarenheter är i fokus och styr verksamheten. Deras frågor, nyfikenhet och lust styr projektens längd, takt och riktning. Projekten har inget färdigt slutmål eller datum, det är processen inte produkten som är viktig. Det som under arbetets gång väcker barnens intresse tas fasta på och leder oss vidare i arbetet. Pedagogerna är medforskande och processerna dokumenteras för att efter reflektion och analys föra arbetet framåt. Vi ska se pedagogisk dokumentation som ett förhållningssätt, och som kommunikation samt som motor i uppdraget att dokumentera, följa upp och utveckla förskolans utbildning. Vi dokumenterar utbildningen för att ta vara på barnens idéer, förförståelse och intressen. Vi observerar, dokumenterar, reflekterar och analyserar i syfte att stödja barnens möjligheter att se, hitta strategier, göra upptäckter, minnas, förstå och få syn på sina egna lärandeprocesser. Arbetet syftar även till att möjliggöra ett samlärande mellan barnen. Barnen ska göras delaktiga i dokumentationsarbetet genom tillgänglig dokumentation som erbjuder återbesök i densamma samt att de utmanas att själv dokumentera. Vi har olika reflektionsforum; Lärarforum där avdelningsansvariga lärare en gång i månaden träffas för att reflektera och analysera kring utbildningsfrågor, Avdelningsreflektion där pedagogerna i arbetslaget veckovis träffas och Nätverksgrupper där pedagoger från alla förskolor i enheten träffas och reflekterar kring specifika ämnen. Den pedagogiska dokumentationen ska möjliggöra för vårdnadshavarna att bli delaktiga i vad barnen intresserar sig för i utbildningen. Dokumentationen från verksamheten utgör även grund för det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på enheten. Dokumentationen syftar även till att möjliggöra för oss i förskolan att nå ut till samhället i stort.

Pedagogisk dokumentation finns tillgängligt i alla rum i barnens höjd som uppmuntrar till kommunikation och gemensam reflektion. Vi fortsätter att arbeta processinriktad, dokumentera och reflektera i arbetslaget och tillsamans med barnen kring vårt projekt och temaarbete. Vi skapar möjligheter för barnen att öka delaktigheten och inflytande genom att ta tillvara deras tankar, hypoteser och egna idéer.

Deluppföljning:

Vi fortsätter med att aktivt dokumentera barnens lärprocesser och synliggöra det för både barn och vårdnadshavare.

 

Slutanalys:

All pedagogiskt dokumentation är synlig och tillgänglig för reflektion mellan barn-barn och barn-pedagoger. En del av pedagogiska dokumentationen är synlig för vårdnadshavarna på vernissage. 

Så här ska vi arbeta med "plan med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling": 

Planen med aktiva åtgärder ska ses som ett levande dokument och dess innehåll ska alltid ställas mot aktiviteter inom ramen för utbildningen. Planen är också ett arbetsredskap i situationer som uppstår inom ramen för dess innehåll. Planen arbetas aktivt med under avdelningarnas reflektionsforum, lärarforum, förskolemöten samt under avdelningsmöten.

Vi  fortsätter med att aktivt arbeta med Barnkonventionen genom att reflektera och hålla levande i alla våra pedagogiska diskussioner. På ett lättförståeligt sätt försöker vi levandegöra Barnkonventionens artiklar och dess betydelse för alla barnen. Syftet är att uppmärksamma barnen på sina rättigheter och vår förväntan är att arbetet ska medföra bland annat respekt, trygghet och tillit för varandra. Vi ser arbetet med Barnkonventionen som en del av demokratifostran i förskolan och som är ett sätt för oss att göra barnen delaktiga i att skapa en rättvis värld. När barnen känner till sina rättigheter kan de utveckla trygghet och tillit till sin egen förmåga att ifrågasätta och argumentera.

Deluppföljning:

Vi fortsätter hålla levande "planen med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling" genom att aktivt arbeta i förskolans utbildning. I vårt arbete med barnen använder vi oss av Barnkonventionen som utgångspunkt, Läroplanen och Skollagen.

 

Slutanalys:

Plan med aktiva åtgärder och kränkande behandling används aktivt i arbetet på avdelningen.

 

Traditioner på Hägerstensåsens förskolor:

Påsk: Traditionell lunch samt skapande aktiviteter med anknytning till påsk och vår.

Internationella dagen för Moder jord/skräpplockardagen med "Håll Sverige rent" 22 april: Vi uppmärksammar med bl.a. skräpplockaraktiviteter

Förskolans dag: Firas med lekar, maskerad, hattparad/karneval. Aktiviteterna ska kopplas till Förskolans läroplan och uppdrag. Lunch med efterrätt serveras i långbord

Vernissage VT: Hålls något datum under de två första veckorna i juni. Bubbelvatten och salta pinnar serveras. Tid. 15-17. Under vernissagen visas dokumentation samt alster från den gånga terminen med koppling till läroplan och projekt. Utställningen ska stå uppe ca. en vecka. Tipspromenad är valbar.

Midsommarfirande: Firas med traditionella ringlekar. Lövad stång är valbar. Lunch i långbord med jordgubbar och grädde till efterrätt.

FNdagen 24oktober: Firas med samtal och aktiviteter som har fokus på barnkonventionen. Under veckan serveras maträtter från olika länder och kulturer. vi tillverkar ljuslyktor som använd vid manifestation som äger rum i anslutning till FNdagen.

Lucia och Jul: Luciadagen firas tillsammans på förskolorna genom att de äldre barnen lussar för och tillsammans med  de yngre barnen. Luciatåget och eller luciasamlingen filmas och visas för vårdnadshavare under vernissagen. Barnen bjuds på pepparkaka och clementin. Under december smyckas avdelningarna med ljusslingor, sker skapande aktiviteter med koppling till vinter och jul samt bakning av pepparkakor. Nedräknings-/julkalendrar med koppling till läroplansmålen och projektet kan användas. 

Vernissage HT: Hålls något datum under de två första veckorna i december. Pepparkakor och ljummen saftglögg serveras. Tid. 15-17. Under vernissagen visas dokumentation samt alster från den gånga terminen med koppling till läroplan och projekt. Utställningen ska stå uppe ca. en vecka. Tipspromenad är valbar.

Födelsedagsfirande: Födelsedagsbarnet uppmärksammas under dagen med t.ex. speciell stol, sång, findukat till lunch. De barn som fyller år under helgen uppmärsammas nästkommande vardag. Om barnet fyller år under sommaruppehållet ges ett grattiskort till berörd vårdnadshavare då barnet går på sommarledighet.

Valbara traditioner:

Nobeldagen: Firas med trerätters lunch, dans och diplomutdelning. Under dagen kan olika experiment och aktiviteter, kopplade till läroplansmålen, genomföras.

Rockasockandagen: Aktiviteter under dagen uppmärksammar likheter och olikheter som tillgång.

TAKKdagen: Uppmärksammar genom olika aktiviteter tecken som kommunikationsmedel.

Tipspromenader under vernissagerna: Ska alltid kopplas projektet/utbildningen

Lövad stång vid midsommarfirandet.

Höstfest under något datum vecka 44: Vi erbjuder maskerad, dans, skapande aktiviteter kopplade till höst och läroplan samt eventullt någor rolig maträtt.

 

Följande uppföljningsmetoder använder vi oss av:

  • Reflektioner/Lärloggar
  • Observationer
  • Pedagogiska dokumentationer
  • Pedagogiska promenader
  • Vårdnadshavares synpunkter på utbildningen
  • Dagliga samtal med barnen
  • Barnintervjuer
  • Introduktionssamtal/mellanliggande samtal/avslutningssamtal
  • Förskoleenkäten
  • Deluppföljning av Undervisningsplan
  • Slutanalys av Undervisningsplan
  • WKI
  • Lärarforum

 

Ord att förhålla sig till vid planeringen:

  • Organisering
  • Förhållningssätt
  • Arbetssätt
  • Lärmiljö
  • Tid
  • Pedagogisk dokumentation

    I dagsläge firar vi alla dessa traditioner på olika sätt utifrån pedagogisk planering.