Matematik årskurs 3

Vi kommer att träna vårt matematiska tänkande genom att arbeta med matteboken och mattehäfte i olika nivåer. Vi kommer att spela mattespel samt lösa matematiska problem både med och utan konkret material, enskilt och i par.

2. MÅLET MED UNDERVISNINGEN 

Målet med undervisningen är att du ska tycka att det är roligt att öva på att klura på problem, lära dig nya sätt att tänka men också repetera det du redan kan genom att arbeta själv. Du ska också få öva på att samarbeta genom att spela spel i grupp, lösa problem i par och genom att delta i lekar i olika matematiska områden. Målet är också att du ska känna dig trygg med att använda matematiska begrepp och att kunna resonera kring olika metoder samt att jämföra för och nackdelar med olika sätt att räkna. 

3. SÅ HÄR SKALL VI ARBETA

Vårt grundmaterial är Singma. Läromedlet bygger på Singaporemodellen och vi följer inlärningsordningen så som den presenteras i boken. Här tränas de olika förmågorna under varje lektion: problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, metodsförmåga, resonemangsförmåga och kommunikationsförmågan. Undervisningen består till stor del av dialog och resonemang i helklass, eller i mindre grupper, där eleverna får möjlighet att reflektera själva och lära av varandra. Lärarens roll är att ställa frågor för att hjälpa eleverna att utveckla sitt tänkande och att uppmuntra dom att finna fler strategier och metoder för att lösa problem. Varje lektion har en tydlig struktur där man varierar undervisningen och låter eleverna vara aktiva och undersöka med laborativt material. Många av de matematiska begreppen befäster vi också på ett medvetet sätt i andra vanligt förekommande skolsituationer och i samarbete med andra ämnen, t.ex. ordningstal lärs in vid almanacksläsning, tabeller och diagram använder vi när vi gör egen statistik av t.ex. elevernas favoritfrukter. På idrotten och vid utomhuslektioner har vi olika matematiklekar. Vi repeterar det vi lärt oss genom att arbeta med repetitionshäften, här kan du även få möjlighet att arbeta vidare i din egen takt och få hjälp på den nivå där du befinner dig. 

Vi förstärker de olika matematiska områden genom att använda filmer, bilder, konkret material och spel. Vi övar mer på det vi lärt oss genom att repetera med olika spel och appar, till exempel bingel. 

4. DETTA SKALL BEDÖMAS 

Läraren lyssnar på dig när du förklarar och observerar hur du samarbetar med kamrater när ni löser olika uppgifter tillsammans. Läraren samtalar med dig i olika situationer för att undersöka om du förstår. För att visa vad du kan ska du öva dig på att förklara, delta i diskussionerna och öva dig på att samarbeta under lektionen. Efter ett färdigt område testar vi även skriftligt att du förstått det som vi gått igenom. Du får även chans att visa dina kunskaper genom färdighetsträning på din egen nivå i mattehäftena. 

För att se vad som bedöms, se kopplad matris. 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
• förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
• förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen delas upp och används för att ange antal och ordning.
• Positionssystemet och hur det används för att beskriva naturliga tal.
• Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.
• Tal i bråkform som del av helhet och del av antal samt hur delarna benämns och uttrycks som enkla bråk. Hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Hur naturliga tal och enkla tal i bråkform används i elevnära situationer.
• Metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning, överslagsräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster samt hur de konstrueras, beskrivs och uttrycks.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Grundläggande geometriska tvådimensionella objekt samt objekten klot, kon, cylinder och rätblock. Egenskaper hos dessa objekt och deras inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt.
• Jämförelser och uppskattningar av storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Skala vid enkel förminskning och förstoring.
• Symmetri i vardagen och hur symmetri kan konstrueras.
• Slumpmässiga händelser i konkreta situationer.
• Enkla tabeller och diagram och hur de används för att sortera data och beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
• Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer.
• Formulering av matematiska frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och använder dem med tillfredsställande säkerhet. Eleven ger även exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven visar grundläggande kunskaper om naturliga tal och beskriver tals inbördes relation samt delar upp tal. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform och delar upp helheter i delar samt jämför och namnger delarna som enkla bråk. Eleven använder och beskriver geometriska mönster och mönster i talföljder. Dessutom använder eleven grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven använder och ger exempel på enkla proportionella samband.
• Eleven väljer och använder i huvudsak fungerande matematiska metoder för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande säkerhet. Eleven använder huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten. Vid addition och subtraktion väljer och använder eleven skriftliga räknemetoder med tillfredsställande säkerhet. Eleven hanterar enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Eleven avbildar och, utifrån instruktioner, konstruerar enkla geometriska objekt. Eleven gör enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter. Vid olika undersökningar avläser och skapar eleven enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
• Eleven löser enkla problem genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
• Eleven för och följer matematiska resonemang genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
• Eleven beskriver och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer.