Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Stormaktstiden - 1611 till 1718

Skapad 2020-08-14 10:26 i Tullbroskolan Falkenberg
Så här kommer vårterminens första läsavsnitt att se ut: Från vecka 2 till och med vecka 10 kommer vi att arbeta med historia och "Stormaktstiden". Som ni minns började vi redan i vecka 51 med att titta närmare på hur Gustav II Adolf inledde arbetet med att göra Sverige till en stormakt i början på 1600-talet genom att föra krig mot grannländerna runt Östersjön. Just "krig" var något som de svenska kungarna under stormaktstiden var mycket intresserade av. Det innebar något ärofyllt och nästan gudomligt att föra krig mot andra länder i syfte att skaffa sig makt, pengar och kontroll, men det fanns också en baksida. Vi ska följa dels de svenska regenterna (kungarna och drottningarna) under stormaktstiden, dels vanliga människor (bönder, knektar) under drygt 100 år av lidande, sjukdomar och sorg, för det var en hemsk tid för de flesta när de svenska lejonen drog ut i krig.
Grundskola 4 – 6 Historia
Hej Tu08B och välkomna till ett spännande läsår i SO! Så här kommer höstterminens första läsavsnitt att se ut: Från vecka 34 till och med vecka 43 kommer vi att arbeta med historia och "Stormaktstiden/ Det svenska Östersjöriket". Vi kommer att inleda med att titta närmare på hur Gustav II Adolf inledde arbetet med att göra Sverige till en stormakt i början på 1600-talet, bland annat genom att föra krig mot grannländerna runt Östersjön. Just "krig" var något som de svenska kungarna under stormaktstiden var mycket intresserade av. Det innebar något ärofyllt och nästan gudomligt att föra krig mot andra länder i syfte att skaffa sig makt, pengar och kontroll men det fanns också en baksida. Vi ska följa de svenska regenterna (kungarna och drottningarna) under stormaktstiden men också vanliga människor (bönder, knektar) under drygt 100 år av lidande, sjukdomar och sorg, för det var en hemsk tid för de flesta när de svenska soldaterna drog ut i krig. Titta in i Google Classroom för en detaljerad arbetsplanering, dag för dag - vecka för vecka. //Fredrik

Innehåll

Hej Tu08B och välkomna till ett spännande läsår i SO! Så här kommer höstterminens första läsavsnitt att se ut: 

Från vecka 34 till och med vecka 43 kommer vi att arbeta med historia och "Stormaktstiden/ Det svenska Östersjöriket". Vi kommer att inleda med att titta närmare på hur Gustav II Adolf inledde arbetet med att göra Sverige till en stormakt i början på 1600-talet, bland annat genom att föra krig mot grannländerna runt Östersjön. Just "krig" var något som de svenska kungarna under stormaktstiden var mycket intresserade av. Det innebar något ärofyllt och nästan gudomligt att föra krig mot andra länder i syfte att skaffa sig makt, pengar och kontroll men det fanns också en baksida. Vi ska följa de svenska regenterna (kungarna och drottningarna) under stormaktstiden men också vanliga människor (bönder, knektar) under drygt 100 år av lidande, sjukdomar och sorg, för det var en hemsk tid för de flesta när de svenska soldaterna drog ut i krig.

Titta in i Google Classroom för en detaljerad arbetsplanering, dag för dag - vecka för vecka.

 

//Fredrik

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
    Hi
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
    Hi
  • Centralt innehåll
  • Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
    Hi  4-6
  • Den svenska statens framväxt och organisation.
    Hi  4-6
  • Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
    Hi  4-6
  • Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
    Hi  4-6
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
    Hi  4-6

Matriser

Hi
Sammanfattad matris över Kunskapskrav i Historia år 6

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att...

I tabellen nedan hittar du kunskapskraven för årskurs 6.
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Förmåga att bedöma:
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
Har bedömts under innevarande termin.
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Förmåga att bedöma:
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
Har bedömts under innevarande termin.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Förmåga att bedöma:
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
Har bedömts under innevarande termin.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Förmåga att bedöma:
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap
Har bedömts under innevarande termin.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Förmåga att bedöma:
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap
Har bedömts under innevarande termin.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Förmåga att bedöma:
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv
Har bedömts under innevarande termin.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Förmåga att bedöma:
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används
Har bedömts under innevarande termin.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: