Ölmes röda tråd

Förskolans gemensamma röda tråd

Röda tråden

• Vad tänker vi att en förskola är? Vad ska vår förskola vara? En tillgänglig arena för barnens lärande. Barnens delaktighet och inflytande. Tillåtande plats för gemenskap och över åldersgränserna. Glädje, trygghet och utmaningar. Trygghet igenom ramar och struktur. Se varje individ och behov. En plats för lärandeomsorg.
• Vad tänker vi att ett barn är? Vilken syn på barn ska ligga till grund för vår verksamhet? Barn är kompetenta, tro på dem. Att de är egna individer.
• Vad tänker vi att en pedagog är? Vilken syn på pedagogen ska ligga till grund för vår verksamhet? Att vara medvetet närvarande medskapare, att ge vägledning och rätt förutsättningar. Att man utforskar tillsammans och att man söker svar tillsammans. Pedagogen ger input och utmanar. Uppmärksammar och planerar lärandet.
• Vad tänker vi om lärande? Vilken syn på lärande ska ligga till grund för vår verksamhet? Lärandet ska var lustfyllt och inspirerande. Vi lär tillsammans och hela tiden . Det finns en tanke med det vi gör. Vi måste planera lärandet och uppmärksamma det spontana lärandet. Det är viktigt att ge de tid och verktyg, stressa inte. Miljön, materialet och intresset påverkar lärandet.
• Vad tänker vi om kunskap? Vilken syn på kunskap ska ligga till grund för vår verksamhet? Resultatet av lärandet. Ta vara på kunskapen och sprida den vidare. Både barn och vuxna. Genom reflektion ser vi kunskapen.

 

Matematik

Vad vill vi att barnen på förskolan ska ha mött, provat på, upplevt inom matematik när det är dags för skolan? För matematiken advekata begrepp. Mönster, tärningsspel, mätning, rumsuppfattning, pussel, sortering, geometriska former, symboler. Antal och siffror. Diagram och lägesord. Olika matematiska verktyg såsom linjal. Ordningen på talen (räkneramsan).

Vilka egna idéer (praktiskt/teoretiskt) har vi för att barnen ska få uppleva detta?

Det är viktigt att allt sker på ett lekfullt, meningsskapande och inspirerande sätt. Materialet bör vara tillgänligt för barnen. Nivå och innehåll bör anpassas efter barngruppen och vart de enskilda barnen är i sin utveckling. T.ex. bör undervisningen i yngregrupp fokusera först och främst på talområdet 1-5 medans undervisningen i äldregrupp bör ta steget vidare med talområdet 1-10. Vad det gäller kunskap om symboler för talen, dvs. siffror, bör det tas upp särskilt i äldregruppens undervisning, även om barnen kan få möta dem och och stifta bekantskap med dem redan tidigare.

 

01/21 Blåsippan: Volym är inget vi tagit upp för våra barn (som enligt kartläggningen är lågt resultat uppnått) men vi ser en potential i detta. Vi skulle t.ex kunna gissa i vilket kärl det ryms mest. Viktigt att barnen själva får resonera tillsammans. Reflektionen efteråt: varför var det så? varför fungerade inte det här? Öva barnens Metakognition. (enligt kartläggning lekparken om rumsuppfattning) En utveckling på vitsippans kurragömmalek med gosedjur som vi gjort inomhus. Att göra detta utomhus, visa ett kort där ett gosedjur gömt sig någonstans på gården, men att barnen också får förklara det de tror. Bakom, bredvid, framför, under. Varför tror du de?

 

Språk

Vad vill vi att barnen på förskolan ska ha mött, provat på, upplevt inom språk när det är dags för skolan?

Böcker och pedagoger som läser för barnen. Möjlighet att få återberätta en berättelse och/eller saker de själva har upplevt och möjligheten att få öva så att berättandet blir så att andra förstår. Förstå och genomföra en enkel instruktion. Bokstäver, rim och ramsor, sitt eget och andras namn, begynnelsebokstäver, språkljud, ord och begrepp, sånger. Kommunicera genom att rita bilder och skriva bokstäver och symboler. Delta i samtal om text och bild.

Vilka egna idéer (praktiskt/teoretiskt) har vi för att barnen ska få uppleva detta?

Kurran-temat, teater, böcker, samlingar och aktiviteter. Utmaningar och uppdrag. Miljön som ett språkbad. Pedagogerna som professionella samtalspartners. Samtal mellan barnen. Utgå från barnens begreppsvärld och erfarenheter. I yngregruppens undervisning tittar vi närmare på barnens begynnelsebokstäver, medans äldregruppen tar ett lite bredare grepp med fler bokstäver och deras ljud. I äldregruppen läser vi kapitelböcker och återberättar dem. Även i yngregruppen övar barnen sig på att återberätta och fundera över handlingen, även om innehållet är från bilderböcker. Nivå och innehåll i språkundervisningen bör anpassas efter barngruppen och vart de enskilda barnen är i sin utveckling.

01/21 Blåsippan: Klappa stavelser är något vi tänkt göra och detta passar bra med tanke på kartläggningsverktygets svaga punkter inom svenska.

 

Kultur, Mångfald, Kommunikation

Vad vill vi att barnen på förskolan ska ha mött, provat på, upplevt inom kultur, mångfald och olika sätt att kommunicera när det är dags för skolan?

Bibliotek, bokbuss, Kurrantemat, teater, drama, berättelser, musik, skapande, mellanmänsklig kommunikation, konflikthantering och konsekvenser och handlande, olika kulturer och traditioner, olika minoriteter i Sverige.

Vilka egna idéer (praktiskt/teoretiskt) har vi för att barnen ska få uppleva detta?

Vi går till bokbussen, vi arbetar med Kurrantemat, adventskalender med uppdrag att ta reda på hur man firar jul i olika kulturer, uppmärksammar andra kulturers firanden, samtal kring kompisskap, dockteater, barnkonventionen, gestaltning.

Naturkunskap

Vad vill vi att barnen på förskolan ska ha mött, provat på, upplevt inom naturkunskap när det är dags för skolan?

Skogen, vistelse i naturen och närmiljön, allemansrätten, småkryp, andra djur, kretslopp, livscykler, återvinning, väder och klimat, årstider och temperaturer, experiment, vett och etikett i naturen.

Vilka egna idéer (praktiskt/teoretiskt) har vi för att barnen ska få uppleva detta?

Utflykter, Kurrantemat, experiment, odling, utevistelser, samlingar och samtal, källsortering och utforskanden. Följa livscykler genom tex äggkläckning och fjärilsuppfödning. Forskning.

Estetiska ämnen / Digitalisering

Vad vill vi att barnen på förskolan ska ha mött, provat på, upplevt inom de estetiska ämnena och digitalisering när det är dags för skolan?

Drama, teater, bild, dans, yoga, massage och musik. Olika material, verktyg och tekniker för skapande. Färglära. Kroppskännedom. Sång. Läplattor som verktyg för utforskande och lärande, greenscreen, qr-koder, stop motion, programmering, fotografering, digital kultur, inspelning mm. Olika enklare tekniska installationer.

Vilka egna idéer (praktiskt/teoretiskt) har vi för att barnen ska få uppleva detta?

Blue-bot, förstoringsägg, samtal och samlingar. Gymnastiksalen, utegympa, Ölmeloppet, lärplattor, datorer.

Jaget

Vad vill vi att barnen på förskolan ska ha mött, provat på, upplevt och utvecklat när det gäller deras egna självbild, självkänsla, trygghet och självständighet när det är dags för skolan?

Konflikthantering, stopp min kropp, personlig integritet, allas lika värde trots olikheter, egenvärde, att vara rädd om sina kompisar, eget ansvar, att man är viktig och duger som man är.

Vilka egna idéer (praktiskt/teoretiskt) har vi för att barnen ska få uppleva detta?

Möjlighet att träna sig på att prata inför en grupp, barnkonventionen, sånger och berättelser om kompisskap, kompisböckerna, ur-filmer, teater, lekar, kurran-temat.

Övrigt

Vad skulle vi vilja se mer av i den pedagogiska miljön och arbetet på förskolan?

Det här skulle vi vilja arbeta mer med!

Det här skulle vi vilja bli bättre på och utvecklas i!