Ämnen:
Samhällskunskap, Historia
·
Årskurs:
7 - 9
Sturebyskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 21 augusti 2020
Första och andra världskriget var de första krigen i mänsklighetens historia med många miljoner dödsoffer. I flera fall utfördes även folkmord, det vill säga medvetna försök att döda eller fördriva ett helt folk. Under mellankrigstiden skedde också stora politiska förändringar och en del länder utvecklades till fungerande demokratier, medan andra blev hårda diktaturer. I arbetsområdet kommer vi även beröra samhällets ekonomi. Ni kommer bl.a. få lära er om olika ekonomiska system, vad utbud och efterfrågan är, samt begrepp som inflation och hög- och lågkonjunktur.
Dagens samhälle är präglat av vår historia. För att kunna påverka såväl nutid som framtid till det bättre krävs att vi har kunskaper om dåtiden.
Vi kommer ni att arbeta enskilt och tillsammans. Innehållet kommer förmedlas och göras begripligt via text, film, genomgångar och diskussioner.
I historia kommer jag bedöma din förmåga att:
I samhällskunskap kommer jag bedöma din förmåga att:
Begrepp
Första världskrigetFebruarirevolutionen Folkmord Giftgas Kapprustning Kommunist Kulspruta Skyttegrav Spanska sjukan Ubåt Versaillesfreden Västfronten Östfronten Centralmakterna Ententen Imperialism Nationalism Ryska revolutionen Bolsjevik Röda armén Börskrasch Depression Fascism |
Andra världskrigetAxelmakterna De allierade Adolf Hitler Nazism Benito Mussolini Fascism Winston Churchill Atombomb Blixtkrig el-Alamein Förintelsen Förintelseläger Antisemitism Molotov-Ribbentrop-pakten Münchenöverenskommelsen Nürnbergrättegången Pearl Harbor Pogromer Kristallnatten Stalingrad Sudentenland |
SamhällsekonomiHushållning Budget Ekonomiska system Marknadsekonomi Planekonomi Blandekonomi Fri konkurrens Utbud Efterfrågan Jämviktspris Tjänst Offentliga sektorn Ekonomiska kretsloppet Konsumtion Kapital Ränta Import Export Depression Konjunktur Högkonjunktur Lågkonjunktur Inflation Penningpolitik Finanspolitik
|
Syfte (8)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll (17)
Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya makt förhållanden i världen.
FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.
Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.
Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade attityder och värderingar.
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter