Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Samhällskunskap, Historia

·

Årskurs:

7 - 9

Världskrigens tid/samhällsekonomi

Sturebyskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 21 augusti 2020

Första och andra världskriget var de första krigen i mänsklighetens historia med många miljoner dödsoffer. I flera fall utfördes även folkmord, det vill säga medvetna försök att döda eller fördriva ett helt folk. Under mellankrigstiden skedde också stora politiska förändringar och en del länder utvecklades till fungerande demokratier, medan andra blev hårda diktaturer. I arbetsområdet kommer vi även beröra samhällets ekonomi. Ni kommer bl.a. få lära er om olika ekonomiska system, vad utbud och efterfrågan är, samt begrepp som inflation och hög- och lågkonjunktur.

Arbetsområde: Världskrigen och samhällsekonomi

Veckor: 35 - 46

Arbetsmaterial: Arbetshäfte, inläsningstjänst och NE.se

Varför ska vi lära oss detta?

Dagens samhälle är präglat av vår historia. För att kunna påverka såväl nutid som framtid till det bättre krävs att vi har kunskaper om dåtiden. 

Undervisning:

Vi kommer ni att arbeta enskilt och tillsammans. Innehållet kommer förmedlas och göras begripligt via text, film, genomgångar och diskussioner. 

Bedömning:

I historia kommer jag bedöma din förmåga att:

  • Beskriva världskrigens huvudsakliga förlopp

  • Resonera kring orsakerna till och konsekvenserna av första och andra världskriget

  • Resonera kring orsakerna till och konsekvenserna av Förintelsen

  • Använda historiska begrepp

  • Använda historiska källor

I samhällskunskap kommer jag bedöma din förmåga att:

  • Undersöka hur samhällsstrukturer är uppbyggda och fungerar och beskriva samband mellan olika samhällsstrukturer

  • Använda samhällsvetenskapliga begrepp och modeller

  • Resonera om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

  • Beskriva samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation

  • Värdera och uttrycka ståndpunkter i samhällsfrågor med hjälp av resonemang och argument, samt växla mellan olika argument

 

 Begrepp

 

Första världskriget

Februarirevolutionen

Folkmord

Giftgas

Kapprustning

Kommunist

Kulspruta

Skyttegrav

Spanska sjukan

Ubåt

Versaillesfreden

Västfronten

Östfronten

Centralmakterna

Ententen

Imperialism

Nationalism

Ryska revolutionen

Bolsjevik

Röda armén

Börskrasch

Depression

Fascism

 

 

Andra världskriget

Axelmakterna

De allierade

Adolf Hitler

Nazism

Benito Mussolini

Fascism

Winston Churchill

Atombomb

Blixtkrig

el-Alamein

Förintelsen

Förintelseläger

Antisemitism

Molotov-Ribbentrop-pakten

Münchenöverenskommelsen

Nürnbergrättegången

Pearl Harbor

Pogromer

Kristallnatten

Stalingrad

Sudentenland

 

 

Samhällsekonomi

Hushållning

Budget

Ekonomiska system

Marknadsekonomi

Planekonomi

Blandekonomi

Fri konkurrens

Utbud

Efterfrågan

Jämviktspris

Tjänst

Offentliga sektorn

Ekonomiska kretsloppet

Konsumtion

Kapital

Ränta

Import

Export

Depression

Konjunktur

Högkonjunktur

Lågkonjunktur

Inflation

Penningpolitik

Finanspolitik

 

 

 


Läroplanskopplingar

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,

uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,

Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.

Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.

De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.

Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya makt förhållanden i världen.

FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.

Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.

Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade attityder och värderingar.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback