SvA BESKRIVANDE TEXT/FAKTATEXT årskurs 4-6

Nu ska du få lära dig hur man gör, när man förklarar och reder ut naturvetenskapliga, tekniska eller samhällsvetenskapliga fenomen. Du ska alltså få lära dig, hur du kan tydliggöra fakta om ett fenomen. Sådan text kallas BESKRIVANDE TEXT eller FAKTATEXT!

Under vecka 46 - 47 - 48 - 49 - 50 & 51 ska du arbeta med BESKRIVANDE TEXT (/FAKTATEXT):

- Du ska få se exempel på BESKRIVANDE TEXT och lära dig när man använder genren!

- Du ska få lära dig om strukturen för BESKRIVANDE TEXT!

- Du ska få höra och läsa BESKRIVANDE TEXT!

- Du ska få flera möjligheter att förklara fakta, både muntligt och skriftligt!

- Du ska också få förklara fakta som du själv har samlat in!

- Du ska även få fortsätta att arbeta med verb (verbgrupper och presens - preteritum), men också lära dig om adjektiv (bl a motsatser)!

- Du ska få fortsätta att arbeta med ordbok!

- Du ska få fortsätta att visa att du behärskar vissa specifika kunskapskrav för årskurs 3: stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken, ords böjningsformer och meningsbyggnad samt stavningsregler, alfabetet och alfabetisk ordning, sambandet mellan ljud (fonem) & bokstav (grafem)!

Syftet med BESKRIVANDE TEXT är att förklara och klargöra hur vissa fenomen fungerar, och varför olika processer och företeelser uppstår. BESKRIVANDE TEXTER kan ge en förklaring, men genren innehåller också instruktioner och rapporter.

Textens struktur:

- Bakgrund

- Fakta 1

- Fakta 2

- Fakta 3

- Fakta 4

Osv osv osv

Textens språkliga drag:

- Allmänna och ofta abstrakta deltagare som refererar till en hel grupp (vinden/ regn/matsmältning/lejonet/katten)

- Många tekniska och abstrakta ord och uttryck

- Aktionsprocesser är centrala och uttrycks ofta i passiv form (svälja/bryta ner/förångas/utvecklas/pressas fram). Även relationella processer är viktiga (kallas/består av/finns/är/har)

- Omständigheter (på grund av)

- Långa nominalgrupper (växter som är speciellt anpassade till ett liv i öknen eller andra torra platser)

- Formella uttryck för evaluerande språk (väsentlig, avgörande)

- Tilltal i tredje person (han/hon/den/det)

- Nominaliseringar (matsmältningen/vattensamlingarna/kondens)

- Orsaksbindeord (när/därför att/eftersom/då)

- Temaprogression (Korna mjölkas med en mjölkmaskin. Mjölkmaskinen pumpar ut …)

- Tempus är oftast presens, men också preteritum

Tidsram och examinationsform

	Måndag	Tisdag	Onsdag	Torsdag	Fredag
Vecka 46	Faktatext	Faktatext	Faktatext	Faktatext	Faktatext
Vecka 47	Faktatext	Faktatext	Faktatext	Faktatext	Faktatext
Vecka 48	Faktatext	Faktatext	Faktatext	Faktatext	Faktatext
Vecka 49	Faktatext	Faktaext	Faktatext	Faktatext	Faktatext
Vecka   50	Faktatext	Faktatext	Faktatext	Faktatext	Faktatext
Vecka   51	PROV	PROV	PROV	PROV	PROV
Vecka   52	Jullov	Jullov	Jullov	Jullov	Jullov

 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Strategier för att förstå och göra sig förstådd i tal och skrift i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt deras ord och begrepp.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Ord och begrepp i skolans ämnen och i vardagsspråk. Synonymer och motsatsord.
• Ords klassificering i över- och underordning, till exempel kläder - tröja.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
• Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Kriterier

• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt.
• Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen på ett enkelt sätt.
• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation.
• I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett i huvudsak fungerande sätt.
• De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
• Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
• Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan med ett i huvudsak fungerande ord­ och begreppsförråd samtala om be­ kanta ämnen på ett enkelt sätt.
• I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.
• Eleven använder då i huvud­ sak fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak funge­rande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.