Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik Favoritmatematik 2A

Skapad 2020-08-15 18:52 i Uppsävjaskolan Uppsala
Matematik utifrån vårt läromedel; Favoritmatematik
Grundskola 2 Matematik
I favoritmatematik 2A får du lära dig: Kapitel 1 Taluppfattning, addition och subtraktion - Talen 0-100. - Ental och tiotal. - Repetion av addition och subtraktion med tiotalsövergång i talområdet 0 -20. -Addition och subtraktion utan tiotalsövergång i talområde 0 -100. Kapitel 2 Addition och subtraktion med tiotalsövergång - med tiotalsövergång i talområdet 0-100. Kapitel 3 Skriftlig räknemetod i addition och subtraktion. - Addition och subtraktion med uppställning, med och utan växling i talområdet 0-100. Kapitel 4 Multiplikation -Räknesättet multiplikation. - Multiplikation med 2,5 och 10 Kapitel 5 Division och tal i bråkform - Räknesättet division (Dela lika och bilda grupper) - Division med 2,3,4 och 6. -Träna multiplikation med 2, 5 och 10. - Delar av en hel.

Innehåll

Vad vi ska lära oss. Varför just detta?

Du ska få lära dig:

  • talen 0-100
  • addera och subtrahera ental och tiotal
  • addition och subtraktion med tiotalsövergång
  • addition och subtraktion med uppställning med och utan växling
  • multiplikation med 2, 5 och 10
  • delnings- och innehållsdivision
  • tal i bråkform
  • stegvisa instruktioner, programmering

 

Hur ska vi lära oss detta?

Du ska få arbeta laborativt, delta i diskussioner, spela spel samt färdighetsträna i din bok och på arbetsblad. Du kommer också att arbeta med digitala verktyg som t ex Ipads. Dessutom får du lära dig genom att ta del av filmade genomgångar.

Hur du får visa vad du kan:

Du får visa det genom att arbeta med arbetsboken, arbetsblad, diagnoser och prov. Du får också visa dina kunskaper muntligt, parvis och i grupp. 

 

Vad som kommer att bedömas:

I slutet av varje kapitel görs ett summativt prov. Efter detta fylls matris nedan i.

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
    Ma  1-3
  • De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
    Ma  1-3

  • Ma  1-3
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
    Ma  1-3
  • Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
    Ma  1-3
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
    Ma   3
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
    Ma   3
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
    Ma   3
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
    Ma   3
  • Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
    Ma   3
  • Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
    Ma   3
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
    Ma   3
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
    Ma   3
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
    Ma   3
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
    Ma   3

Matriser

Ma
Matematik ht åk 2

Taluppfattning och tals användning

Du har nått delar av målet.
Du har nått målet.
Du har nått målet och visat att du kan mer.
Tal 0-100
Naturliga tal och deras egenskaper samt hur de kan användas för att ange tal och ordning.
  • Ma   3
  • Ma   3
  • Ma   3
  • Ma   3
Du är osäker på: - talen 0-100 - att markera talen 0-100 på en tallinje. - användnigen av < och > och vad de står för. - räkneramsan framåt och bakåt 0-100. - 10-hopp framåt och bakåt 0-100.
Du kan: - talen 0-100. - markera talen 0-100 på en tallinje. - använda < och > och vet vad de står för. - räkneramsan framåt och bakåt 0-100. - hoppa 10-hopp framåt och bakåt 0-100.
Du har visat att du kan mer: - du kan högre tal än 0-100. - du kan markera högre tal än 0-100 på en tallinje. - du kan använda < och > och vet vad de står för. - du kan räkneramsan framåt och bakåt med högre tal än 100. - du kan hoppa 10-hopp framåt och bakåt med högre tal än 100.
Tal 0-100
Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.
  • Ma   3
  • Ma   3
  • Ma   3
  • Ma   3
Du är osäker på: - skillnaden mellan ental och tiotal. - värdet av ental och tiotal.
Du kan: - skillnaden mellan ental och tiotal. - värdet av ental och tiotal.
Du har visat att du kan mer: - du kan skillnaden mellan ental, tiotal och ex. hundratal - du vet värdet av ental, tiotal och ex. hundratal.
Bråk
Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
  • Ma   3
Du är osäker på: - hur mycket hälften av en helhet är. - hur mycket 1/3, 1/4, 1/5, 1/6 och 1/8 av helhet är.
Du kan: - hur mycket hälften av en helhet är - hur mycket 1/3, 1/4, 1/5, 1/6 och 1/8 av helhet är.
Du har visat att du kan mer: - hur mycket hälften av en helhet är. - än 1/3, 1/4, 1/5, 1/6 och 1/8 av helhet. Ex. 1/10, 3/9.
De fyra räknesätten
De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
  • Ma   3
Du är osäker på: - sambandet mellan addition och multiplikation. - multiplikation med 2, 5 och 10. - den kommutativa lagen inom multiplikation. - division med 2, 3, 4 och 6.
Du kan: - sambandet mellan addition och multiplikation. - multiplikation med 2, 5 och 10. - den kommutativa lagen inom multiplikation (5x2 = 2x5). - division med 2, 3, 4 och 6.
Du har visat att du kan mer: - du kan multiplikation med andra tal än 2, 5 och 10. - du kan division med andra tal än 2, 3, 4 och 6.
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
  • Ma   3
Du är osäker på: - att talsortsräkna inom addition (tiotalen och entalen för sig). - att talsortsräkna inom subtraktion. - att räkna till helt tiotal, addition och subtraktion. - additionsuppställning med och utan växling. - subtraktions-uppställning med och utan växling. - att tolka textuppgifter och välja rätt räknesätt. - hur en miniräknare används.
Du kan: - talsortsräkna inom addition (tiotalen och entalen för sig). - talsortsräkna inom subtraktion. - räkna till helt tiotal, addition och subtraktion. - additionsuppställning med och utan växling. - subtraktions-uppställning med och utan växling. - tolka textuppgifter och välja rätt räknesätt. - använda en miniräknare.
Du har visat att du kan mer: - du hjälper andra att förstå.

Algebra

Du har nått delar av målet.
Du har nått målet.
Du har nått målet och visat att du kan mer.
Likhetstecknets betydelse
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
  • Ma   3
Du är osäker på: - att lösa uppgifter där det ena talet är dolt.
Du kan: - lösa uppgifter där det ena talet är dolt.
Du har visat att du kan mer: - du ka lösa uppgifter med höga tal där det ena talet är dolt.
Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
  • Ma   3
Du är osäker på: - hur man fortsätter ett geometriskt mönster - hur man fortsätter ett talmönster.
Du kan: - fortsätta ett geometriskt mönster - fortsätta ett talmönster
Du har visat att du kan mer: - du kan göra egna geometriska mönster. - du kan göra ett eget talmönster.

Geometri

Du har nått delar av målet.
Du har nått målet.
Du har nått målet och visat att du kan mer.
Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
  • Ma   3
Du är osäker på: - hur man ritar av en bild från ett rutsystem och hur man förstorar den.
Du kan: - rita av en bild från ett rutsystem och även förstora den.
Du har visat att du kan mer: - du kan även förminska bilden.
Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
  • Ma   3
Du är osäker på: - olika lägesangivelser - att rita av en enkel figur i ett rutsystem - att rita spegelvända figurer i rutsystem
Du kan: - olika lägesangivelser - rita av en enkel figur i ett rutsystem - rita spegelvända figurer i rutsystem
Du har visat att du kan mer: - du kan rita av en svår figur i ett rutsystem.
Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
  • Ma   3
Du är osäker på: - att rita och måla symmetri. - vad en symmetrilinje är
Du kan: - rita och måla symmetri. - vad en symmetrilinje är
Du har visat att du kan mer: - du kan med ord förklara vad symmetri är.

Sannolikhet och statistik

Du har nått delar av målet.
Du har nått målet.
Du har nått målet och visat att du kan mer.
Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.
  • Ma   3
Du är osäker på: - att fylla i stapeldiagram - att jämföra och samtala om resultat och slutsatser.
Du kan: - fylla i stapeldiagram - jämföra och samtala om resultat och slutsatser
Du har visat att du kan mer: - du kan använda andra diagram än stapeldiagram.

Problemlösning

Du har nått delar av målet.
Du har nått målet.
Du har nått målet och visat att du kan mer.
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
  • Ma   3
Du är osäker på: - hur man löser problem i vardagsnära situationer. - hur man arbetar enligt strukturen; uppgift, uträkning, svarrita, uppgift, svar.
Du kan: - lösa problem i vardagsnära situationer. - arbeta enligt strukturen; uppgift, uträkning, svarrita, uppgift, svar.
Du har visat att du kan mer: - du kan lösa problem i ett större sammanhang.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
  • Ma   3
Du är osäker på: - att förstå och räkna räkneberättelser - att formulera matematiska uttryck till räkneberättelser
Du kan: - förstå och räkna räkneberättelser - formulera matematiska uttryck till räkneberättelser
Du har visat att du kan mer: - du kan konstruera egna räkneberättelser.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: