Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Resan till skatten

Skapad 2020-08-15 23:06 i Tjärnaskolan Borlänge
Grundskola 2 Svenska som andraspråk Svenska
- Jag läser B, Resan till skatten: När läsinlärningen är klar fortsätter lästräningen i Resan till skatten. Även i B-boken finns text på två nivåer på varje sida. Vi har valt att ha två textnivåer även i denna bok. För många elever i början av år 2 kan det vara skönt att veta att man klarar av att förstå innehållet fast man inte är så säker läsare. Texten i de gula rutorna kan också användas som inledning och förförståelse till sidan och då passar det bra för alla att läsa den. I Resan till skatten får vi följa med på en fantasirik resa i jakten på en skatt som ska hjälpa husets invånare att kunna bo kvar. Man kastas mellan verkligheten och en fantasivärld på ett sätt som suddar ut gränserna mellan världarna och lockar till eget skapande. - Jag läser C, Ben och Koko söker jobb: Berättelsen fortsätter! Nu är det Emmas och Larrys kompisar, de tokiga aporna Ben och Koko, som är huvudpersoner när de försöker skaffa sig ett arbete. Galna upptåg, farliga äventyr, komik och spänning. Turerna är många innan aporna hittar ett jobb som passar dem.

Innehåll

Upplägg
”Att titta på bilden, låta barnen fundera och diskutera är ett bra sätt att förbereda dem på vad boken kommer att handla om. Använd gärna bilderna också till att repetera vad de läst. Två bra sätt att öka läsförmågan på!”, säger Martin Widmark som är författare till Jag läser.
Från varje kapitel i läseböckerna fångas olika språkliga och innehållsliga moment upp. Momenten bearbetas under återkommande rubriker i lärarböckerna:
- Jag läser A-B: (Tala – Lyssna, Läsa – Skriva, Arbeta med ord och uttryck)
- Jag läser C-D: (Förförståelse, Diskutera gemensamt, Arbeta vidare)
Under rubrikerna finns förslag till gemensamma övningar i klassen så att alla elever får en förförståelse för innehållet. De föreslagna övningarna syftar till att utveckla elevernas förståelse för innehållet, orden och de underliggande sammanhangen samt att får eleverna tillfälle att tänka, diskutera och yttra sig inför gruppen. Arbeta gärna gemensamt, de ord och uttryck vi valt ut förtjänar att bearbetas med alla elever.

Matriser

Sv SvA
MATRIS Tala, lyssna och samtala

Tala, lyssna och samtala

-Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer -Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationen. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
Grön färg markerar uppnått mål.
Grön färg markerar uppnått mål.
Grön färg markerar uppnått mål.
Lyssna och återberätta
Du kan lyssna och återberätta om vardagliga händelser
Du kan lyssna och återberätta om vardagliga händelser så att innehåll och handling på ett tydligt sätt framgår
Du kan lyssna och återberätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll och handling på ett tydligt sätt framgår
Muntliga instruktioner
Du kan ta emot enkla muntliga instruktioner
Du kan ge enkla muntliga instruktioner
Du kan ge och ta emot enkla muntliga instruktioner
Samtala
kunna samtala om egna erfarenheter och bilder
kunna samtala om egna erfarenheter och bilder
kunna samtala om frågor och ämnen hämtade från egna och andras erfarenheter, texter och bilder genom att ställa frågor, framföra sina egna åsikter och ge kommentarer

Sv SvA
Bedömningsstöd svenska, läsa 1-3

Avstämning A
Eleven har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet.
Avstämning B
Eleven tar hjälp av flera olika sätt för att fördjupa förståelsen av det lästa, märker om det blir problem med förståelsen samt läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning.
Avstämning C
Eleven använder flera olika sätt att bemöta det lästa för att fördjupa förståelsen samt läser med flyt både kortare och längre texter.
Eleven namnger i stort sett alla bokstäver och vet hur de låter.
Eleven är fortfarande beroende av ljudningsstrategin, men läsningen börjar automatiseras allt mer med hjälp av ortografisk helordsläsning.
Eleven läser texter med flyt och förståelse där ortografisk helordsläsning är den dominerande avkodningsstrategin.
Eleven urskiljer ord i meningar.
Eleven läser enkla meningar med flyt.
Eleven utnyttjar den mer avancerade ljudningsstrategin vid okända eller komplicerade ord.
Eleven läser ord och enkla meningar med hjälp av både logografisk helordsläsning och ljudningsstrategin.
Eleven stannar upp i läsningen när det uppstår problem med förståelse av ord och sammanhang.
Eleven korrigerar sig själv vid behov.
Eleven prövar att läsa om och korrigera sig själv på lärarens uppmaning.
Eleven läser för det mesta om och korrigerar då sig själv vid behov.
Eleven läser elevnära faktatexter samt beskriver innehållet muntligt.
Eleven visar förståelse för innehållet vid egen högläsning genom att kommentera och återge något av det lästa.
Eleven visar förståelse för texters innehåll genom att återge delar av innehållet och besvara frågor.
Eleven läser elevnära skönlitterära texter och återberättar handlingen muntligt.
Eleven visar förståelse för innehållet vid lärarens högläsning genom att samtala om innehållet och jämföra det med egna erfarenheter.
Eleven börjar använda olika förståelsestrategier som att leta efter ledtrådar, dra slutsatser och göra förutsägelser under och efter läsningen.
Eleven drar slutsatser och gör förutsägelser under och efter läsningen.
Har varit i kontakt med olika sorters texter
Vet skillnad mellan faktatext och skönlitteratur
Eleven kan själv söka fakta till text

Sv SvA
Min skrivutveckling åk 1-3

Skrivutveckling F-3

Min utveckling i skrivning del 1
Min utveckling i skrivning del 2
Min utveckling i skrivning del 3
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av åk 3
Jag håller pennan på ett bra sätt.
Jag skriver kortare texter och använder mest små bokstäver.
Jag har flyt när jag skriver, det går lätt.
Jag kan skriva mitt namn.
Jag skriver texter med hela meningar, jag använder mig av stor bokstav och punkt. Jag skriver med små bokstäver. (Kunskapskrav åk 3)
Jag kan skriva en enklel text på datorn. (Kunskapskrav åk 3)
Jag kan skriva några ord.
Alla mina bokstäver är lika stora när jag skriver.
Jag kan skriva några olika sorters dikter.
  • Sv   3
  • Sv   3
Jag lämnar plats mellan orden.
Jag vet vilka bokstäver som ska gå under raden, ner i "källaren".
Jag kan skriva en faktatext med egna ord och hämta fakta från olika källor. Innehållet i texten framgår tydligt. (Kunskapskrav åk 3)
Jag skriver en lite kortare text, jag använder mest de stora bokstäverna.
Jag vet vilka bokstäver som ska gå upp lite längre, upp på "vinden".
Jag kan använda stödord eller tankekarta när jag skriver en faktatext.
  • Sv   3
Jag skriver så bokstäverna står på raden.
Min text är lagom stor.
Jag skriver med läslig handstil så att andra kan läsa min text. (Kunskapskrav åk 3)
  • Sv   3
  • Sv   3
Jag kan skriva en liten berättelse som jag fått höra, jag använder inte så många ord. Jag använder bilder för att förstärka budskapet.
Jag kan skriva en enkel berättelse med fantasi och påhittade saker. Den har tydlig inledning, handling och avslutning. Jag kombinerar min text med bilder så att budskapet förstärks. (Kunskapskrav åk 3)
Jag kan skriva en berättelse med både inledning, händelse och avslutning. Jag skriver målande och detaljerat om både människor och miljöer.
Jag kan skriva de små bokstäverna i alfabetet på rätt sätt.
Jag klarar ofta att stava dubbelteckning rätt.
Jag kan skriva en dialog och visa vad folk säger till varandra.
Jag kan skriva enkla meddelanden.
Jag skriver ofta och med lust och glädje.
  • Sv   3
Jag tänker på stavning och frågar gärna andra så att min text blir i huvudsak rätt stavad.
Jag stavar rätt på ord som jag ofta använder och som är vanligt förekommande. (Kunskapskrav åk 3)
  • Sv   3
Jag kan utifrån respons bearbeta och förtydliga min text på ett enkelt sätt. (Kunskapskrav åk 3)
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: