Vikingatiden årskurs 4

När var vikingatiden? Hur levde människorna på vikingatiden? Vilka platser besökte vikingarna på sina resor? Vad trodde vikingarna på? Varför slutade vikingatiden? Det här och mycket annat ska vi jobba med i ämnet historia.

Vad du ska lära dig

• om vikingarnas världsbild och hur vikingarnas värld såg ut
• om asatron t.ex. om olika gudar och väsen som det berättas om i vikingarnas sagor och religion
• om vikingarnas liv t.ex. deras vardag, hur man bodde, vad de åt och deras nöjen
• om vikingarnas resor t.ex. vart de reste och vad de gjorde på sina resor
• om hur vikingarna kristnades och hur det påverkade och förändrade deras liv och samhället de levde i 

 

 Så här ska vi arbeta

• bas- och aktivitetsbok - Koll på vikingatiden
• PowerPoint som stöd till boken
• filmklipp
• skönlitteratur om levnadsförhållanden på vikingatiden

 

Det här ska bedömas

När vi är klara med området kommer ska du framförallt ha kunskaper om :

• hur vikingarnas världsbild såg ut
• hur vikingarnas liv och vardag såg ut
• asatron och några olika gudar
• kristendomens betydelse för vikingatidens slut

Du kommer få möjlighet visa dina kunskaper och förmågor både muntligt och skriftligt under arbetets gång. Du visar dina kunskaper genom att vara aktiv i diskussioner på lektionerna och att arbeta i arbetsboken och andra eventuella skriftliga uppgifter. Som avslutning på området kommer du att få göra ett skriftligt prov. Där ska du bland annat kunna visa att du har kunskaper om hur vikingarna levde. Du ska också kunna jämföra och resonera om skillnader och likheter mellan livet på vikingatiden och hur du lever idag.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.