Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Samhällskunskap: Brott och straff

Skapad 2020-08-17 11:13 i Djupedalskolan Härryda
Arbete i sh i 7 Beta vt 2013.
Grundskola 7 – 9 Samhällskunskap
Att vara insatt i hur det svenska rättssystemet fungerar är en förutsättning för att man ska kunna vara en aktiv samhällsmedborgare. I detta arbetsområde tittar vi på lagar och domstolar, brott och straff, brottslighet och stöd för brottsoffer. Vi försöker också att hitta förklaringar till varför det ser ut som det gör.

Innehåll

Syfte

I samhällskunskap jobbar vi med förmågan att:

Centralt innehåll

I arbetsområdet Brott och straff jobbar vi med följande delar av det centrala innehållet i kursplanen för samhällskunskap:

Konkretiserade mål

I arbetet med Brott och straff är målen att eleven

  • har kunskaper om det svenska rättssystemet
  • kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och se samband och resonera kring dessa
  • kan använda begrepp och modeller
  • kan uttycka egna ståndpunkter i samhällsfrågor och argumentera för dessa
  • kan söka information om samhället och använda sig av olika källor
  • kan resonera om källors trovärdighet och relevans.

Undervisningen

En stor del av undervisningen byggs upp av genomgångar, där vi går igenom begrepp, diskuterar orsaker och frågor kopplade till innehållet. Vi kommer att börja med att diskutera vad lagar, regler och normer är. Sen går vi över till att titta på rättsstaten Sverige, och eleverna får exempel på hur lagen skyddar medborgarna från orättvis behandling av domstolar, åklagare och polis. Vi kommer att diskutera brottslighet, orsaker till brottslighet, varför anmälningarna ökar och vilka typer av brott som är vanligast. Efter detta kommer vi att ha ett mindre gruppuppgift, där varje grupp får fördjupa sig i en typ av brott och redovisa för kamraterna.

Efter detta går vi in och diskuterar straff och påföljder, varför det finns och hur Sveriges straff och påföljder ser ut.

Mot slutet av arbetet kommer vi att ha ett par mindre skrivuppgifter där eleverna ska använda sig av de teorier och förklaringsmodeller vi gått igenom.

Efter inlämning ska eleverna bedöma andras arbeten som ett sätt att förstå kunskapskraven bättre. Det finns sedan möjlighet att komplettera och ändra i sitt ursprungliga arbete.

Redovisning av kunskaper

Vi kommer ha ett grupparbete med muntlig redovisning som blir centralt i bedömningen. De avslutande skriftliga uppgifterna blir också en central bedömningsgrund. Insatser under diskussioner och lektionsövningar kan också vägas in i den totala bedömningen.

Bedömning

Jag kommer att bedöma elevens förmåga att:

  • hantera källmaterial
  • beskriva hur det svenska rättssystemet ser ut och hur den svenska brottsligheten ser ut
  • hantera för ämnet viktiga ord och begrepp
  • förklara och hitta orsaker och faktorer
  • argumentera i samhällsfrågor

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
    Sh
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
    Sh
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
    Sh
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
    Sh
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
    Sh
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
    Sh
  • Centralt innehåll
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
    Sh  7-9
  • Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
    Sh  7-9
  • Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
    Sh  7-9
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
    Sh  7-9

Matriser

Sh
Kunskapskrav samhällskunskap

Dessa förmågor har du visat fram till och med den här terminen

E
C
A
,
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.
,
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra, och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra, och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra, och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om föroch nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om föroch nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: