Ämnen:
Samhällskunskap
·
Årskurs:
7 - 9
Djupedalskolan 7-9, Härryda · Senast uppdaterad: 17 augusti 2020
Att vara insatt i hur det svenska rättssystemet fungerar är en förutsättning för att man ska kunna vara en aktiv samhällsmedborgare. I detta arbetsområde tittar vi på lagar och domstolar, brott och straff, brottslighet och stöd för brottsoffer. Vi försöker också att hitta förklaringar till varför det ser ut som det gör.
I samhällskunskap jobbar vi med förmågan att:
I arbetsområdet Brott och straff jobbar vi med följande delar av det centrala innehållet i kursplanen för samhällskunskap:
I arbetet med Brott och straff är målen att eleven
En stor del av undervisningen byggs upp av genomgångar, där vi går igenom begrepp, diskuterar orsaker och frågor kopplade till innehållet. Vi kommer att börja med att diskutera vad lagar, regler och normer är. Sen går vi över till att titta på rättsstaten Sverige, och eleverna får exempel på hur lagen skyddar medborgarna från orättvis behandling av domstolar, åklagare och polis. Vi kommer att diskutera brottslighet, orsaker till brottslighet, varför anmälningarna ökar och vilka typer av brott som är vanligast. Efter detta kommer vi att ha ett mindre gruppuppgift, där varje grupp får fördjupa sig i en typ av brott och redovisa för kamraterna.
Efter detta går vi in och diskuterar straff och påföljder, varför det finns och hur Sveriges straff och påföljder ser ut.
Mot slutet av arbetet kommer vi att ha ett par mindre skrivuppgifter där eleverna ska använda sig av de teorier och förklaringsmodeller vi gått igenom.
Efter inlämning ska eleverna bedöma andras arbeten som ett sätt att förstå kunskapskraven bättre. Det finns sedan möjlighet att komplettera och ändra i sitt ursprungliga arbete.
Vi kommer ha ett grupparbete med muntlig redovisning som blir centralt i bedömningen. De avslutande skriftliga uppgifterna blir också en central bedömningsgrund. Insatser under diskussioner och lektionsövningar kan också vägas in i den totala bedömningen.
Jag kommer att bedöma elevens förmåga att:
Syfte (6)
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och
reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Centralt innehåll (4)
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
Innehåller inga uppgifter