Tussilagos planering

Vi ser fram emot ett nytt roligt läsår.....

Arbetsplanens fokusmål - Lpfö18

Målområde.

Tillgänglig utbildning, social, pedagogisk och fysisk miljö.

Språkutveckling.

Modersmål.

Matematisk utveckling.

Systematiskt kvalitetsarbete, SKA.

Vart är vi?

Nuläge/vad och hur visar barnen intresse för?

Då vi precis startat upp terminen så börjar vi med att observera barnens lek för att fånga upp deras intressen, vi kommer sedan att utgå från barnens intressen i vår undervisning. Tidigare har barnen visat stort intresse för lantbruk då flera av barnen har det i sin hemmiljö. Samtliga barn har visat intresse för djur av olika slag.

Vad har barnen för kunskaper idag?

 

Tidigare läsår arbetade barngruppen med temat bondgårdens år och hade Kurran som uppdragsgivare. Kurrans uppdrag fokuserade mycket på lantbruk, dess maskiner och djur. Barnen arbetade mycket med språk, matematik, naturvetenskap och teknik, de fick vara delaktiga i processen från ägg till kyckling, fjärilens livscykel. Digital teknik har inkluderats i samtliga projekt under terminen. 

Matematik: Lägesord, antal, problemlösning, 

Språkutveckling: Berätta inför grupp, intresse för bokstäver, sin begynnelsebokstav

Naturvetenskap: De har utforskat flertal djur såsom ko, gris, får, höns och lärt sig vad de har för funktion. Även vad traktorer och andra arbetsfordon används på åkrar. Planterat frö och studerat dess tillväxt. Följt fjärilens livscykel från larv till fjäril.

Teknik: Hur vi använder oss av digital teknik.

Vart ska vi?

Vad vill vi barnen ska få kunskap om?

Vi fokusera extra på matematik, språkutveckling och tillgänglig utbildning. Vi kommer även väva in naturkunskap, teknik samt de estetiska ämnena.

Matematik: Repetera lägesord, problemlösning och matematiska begrepp. Vidare kommer vi arbeta vidare med diagram, mönster, tärningsspel, mätning och rumsuppfattning och adekvata begrepp..

Språkutveckling: Vi fortsätter arbeta utifrån tidigare kunskaper och utmanar vidare inom språk, ordförståelse och kunna återberätta. Kunna följa en enkel beskrivning, att lyssna och samtala och argumentera för sin sak, samt kommunicera med symboler och bokstäver. Vi kommer även att arbeta med hur vi urskiljer ord och dess språkljud.

Tillgänglig utbildning: Alla ska ges samma möjlighet att vara delaktig i utbildningens undervisning, genom t. ex AKK (tecken och bildstöd).

Hur utmanar vi?

Tillsammans kommer vi utforska, samtala och experimentera för att nå ett lärande. Barnen kommer utmanas efter deras individuella utveckling och kunskaper. På ett lekfullt sätt kommer Kurran komma med utmaningar och uppdrag inom fokusområderna.

Vad är vår förväntade effekt?

Att de ska få ett lustfyllt lärande och ta till sig av vår undervisning.

Hur gör vi?

Hur ser vår miljö ut?

Vi kommer utnyttja vår närmiljö i vår undervisning. Lärmiljöerna byggs upp utifrån barnens intressen. Vi använder också lärmiljöerna för att utmana barnen i de ämnena vi har fokus på. Tydliggör barnens lek och närmiljöer med bildstöd och tecken.

Förhållningsätt?

En tillåtande miljö där barns inflytande och delaktighet är fokus. Barn och närvarande vuxna utforskar och lär av varandra.

Vilka material/aktiviteter behövs?

Barnens funderingar och frågor?

Vem gör vad och när?

 

Vi utgår ifrån pedagogernas kompetenser och intressen i undervisningen. I huvudsak kommer pedagogerna arbeta i respektive grupp men kan ibland rotera för att barnen ska få bästa möjliga lärande.

 

Hur blev det? (fylls i vid utvärdering)

10- VECKORS 28/10-20

Vad såg vi?

Arbetet med bokstäverna ser vi ett stort intresse för. Barnen visar på en nyfikenhet, de kommer självmant och frågar vilken som är veckans bokstav. De arbetar hemma tillsammans med V.H, de kommer med listor med ord som börjar på bokstaven. De ser bokstäver när vi är ute på tur både den vi jobbar med och tidigare bokstäver.

Barnen uppskattar sagostunder, då pedagog berättar saga.

I matematiken har vi startat med räkneramsan 1-10, vi har ramsat, klappat, hoppat ramsan bak och fram, börjat mitt i. Vi har gjort små uppgifter i grupp då vi jobbat med ett till ett principen och antalsuppfattning. Matematik spel på  lärplattan har barnen testat på först med pedagog och sedan tillsammans med kompis.

Arbetet med tillgängligutbildning fortgår med dagschema, månad och färger. Vi alla har valt ett persontecken, då har vi tecknat vår begynnelsebokstav och det tecknet vi valt t.ex H som i Hanna och tecknet för Vila. Varje barn fick göra en QR kod som vi satt upp i vårat samlingsrum. Ena gruppen har satt sina persontecken i matsalen på deras platser. För några enskilda barn har vi gjort olika tecken och bilder som är anpassade efter hen.

Arbetet med modersmål har vi nosat på genom att Pigan kom och pratade spanska och engelska. Inför Halloween pratade vi om traditioner och hur och vad vi firar. 

Blev det förväntad effekt?

Mer än förväntat.

Vi har tyvärr haft svårt att få till gruppindelning då vi varit frånvarande i personalgruppen. När vi haft matematikundervisning har det varit lyckat och barnen har visat på intresse.

Persontecknen var väldigt lyckat, barnen lär varandras och visar med stolthet upp sitt egna. Vi ser större effekt än vi trodde.

Barnen är väldigt sugna på lärande och tar till sig och har funderingar på olika kulturer.

Vad var framgångsfaktorerna?

Undervisning sker på ett lust- och lekfullt sätt. Då vi pedagoger tycker detta är väldigt roligt så det smittar av sig på barnen. Bokstavslandet på UR har barnen uppskattat.

Att den som kan berätta sagor kan berätta. Vi ser att barnen törs hjälpa till och berätta.

När vi är gruppindelade så får vi en annan möjlighet att låta övningarna ta tid och vi får en möjlighet att se varje enskilt barn.

Barnens nyfikenhet, då särskilt tecken. Att få visa upp sitt tecken, att få välja själv.

Om det inte blev förväntad effekt, vad kan vi ha gjort annorlunda?

Vi behöver jobba lite mer och planera in olika modersmål och kulturer.

Vad tar vi med oss?

Vikten av engagemang från pedagoger. Att barnens idéer och förslag är viktiga. Att ha pratsamlingar där barnen får prata fritt. Att låta dem få berätta. Att vi låter barnen få visa upp de ordlistor de kommer med hemifrån, att vi läser upp orden.

Vikten av repetition. Att barnen får prova på olika matematik delar. Att vi som pedagoger sänker kraven på vad vi vill att barnen ska ha med sig.

Persontecken och stoltheten över sitt valde tecken. Att barnen får vara i centrum då hen presenterar sitt tecken. 

Barnens intresse för kulturer och olika modersmål.

Hur går vi vidare?

 

Vi fortsätter arbeta som vi gjort med bokstäverna. Vi börjar fr.o.m. måndag att gå igenom de bokstäver vi tidigare jobbat med, detta kommer göras första måndagen i ny månad. Tillsammans med barnen gör vi en bokstavsbok.

Vi behöver lägga till mer högläsning.

Vi jobbar gruppindelat även då det fattas pedagoger, vi hjälps då åt.

Vi för in fler tecken till våra aktiviteter. Vi funderar över hur vi ska göra med dagschemat då vi upplever att det görs bara för görandets skull. Vi har en tanke att alla barn ska få jobba med jojo och förmedla sig via bilder och tecken.

Under adventskalendern kommer det vara uppdrag hur vi firar jul i olika länder, hur vi säger god jul på olika språk. Även de svenska minoritets kulturerna. Vi kommer lyfta olika helgdagar och hur andra länder uppmärksammar.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,