Pedagogisk planering 2020/2021 Diskanten 2

Tillsammans utforskar och undersöker vi och skapar relationer till vår värld!

Barns röster i en hållbar värld med början i Halmstad

Utvecklingsområden

Vi kommer att fortsätta och utveckla 100 språkligt lärande, hållbar utveckling, nyanserat talspråk, ordförråd och begreppsförståelse, intresse för skriftspråk, samt normkritiskt förhållningssätt. Vi kommer att ha ”matematiska ögon” i alla situationer oavsett vilken typ av undervisning och vara medveten om att matematik finns överallt runt omkring oss.

Gällande undervisning över hela dagen behöver vi utveckla samarbetet mellan team, arena och hela förskolan.

Gemensamma för Lineheds förskola:

• Språkutvecklande arbetssätt kopplat till flerspråkighet och kulturell identitet. Vår beprövade erfarenhet visar att undervisning i mindre grupper är en förutsättning för att alla barn får bästa förutsättningar att nå målen. Undervisning i mindre grupperingar behöver utvecklas över hela dagen och synliggöras i GPP er och dokumentationer.​
• Vidareutveckling av ateljékultur och multimodalt lärande för barnen. Pedagogerna ska iscensätta olika kreativa undervisningstillfällen både inne och ute. ​
• 4 T - Tilltalande, Tillgängligt, Tillåtande, Tydligt. ​
• Hållbar utveckling – skapa en gemensam plattform kring vad Hållbar utveckling är och kan bli på Lineheds förskola​
• Utveckla förskolans VI på alla nivåer lillteam, team, arena och hela förskolan.​
• Utveckla mötesplatser med vårdnadshavarna för delaktighet och att skapa tillitsfulla relationer.

Syfte/Mål

Syftet med undervisningen kring hållbar utveckling är att ge varje barn möjlighet att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden med en början i Halmstad. På så sätt utmanas och stimuleras barnens kunskaper och intresse för naturen, samt att vara rädda om varandra.

Barnen ska erbjudas rikliga tillfällen att uttrycka sig och reflektera på många olika sätt verbalt och i estetiska lärprocesser, bland annat genom att arbeta med olika naturmaterial och återbruksmaterial.

För barnen

Vad vill vi att barnen skall utforska/upptäcka/uppleva/lära?

- Hållbar utveckling - socialt genom att vidga sociala relationer och ett normkritiskt förhållningssätt. Ekonomiskt genom att återvinna och återbruka. Ekologiskt genom att lära i, om, för och med naturen. T.ex. plantering, odling, förskolebussen mm.(Förskolebussen är en fördjupning av undervisningen som sker på förskolan i andra miljöer knutet till hållbar utveckling och upplevelsestaden Halmstad. Barnen får möjlighet till bland annat djur & natur- artkännedom​, naturupplevelse​, motorisk träning​ och språk). 

- Utveckla barnens språk, begreppsförståelse och intresse för skriftspråk så väl i projekt som i vardag. 

- Fler erfarenheter av estetiska uttryckssätt 

Vilka förmågor, färdigheter, begrepp samt vilken fakta, förståelse och förtrogenhet ska barnen få möjlighet att utveckla?

- Inom det sociala utveckla normkritiskt förhållningssätt genom att samtala, dramatisera, uppmärksamma allas lika värde. Utveckla strategier för att använda vid eventuella konflikter. 

- Förståelse, fakta och förtrogenhet för hållbar utveckling, djur och natur.  

För pedagogerna

Utvecklingsfråga/nyfikenhetsfråga för året, vad behöver vi undersöka i vår verksamhet?

Hur skapar vi ett kretslopp? Hur fungerar det?

Riktlinjer i läroplanen

• Förskollärare ska ansvara för att utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen
• Arbetslaget ska ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen
• Arbetslaget ska samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling,
• Arbetslaget ska vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,
• Arbetslaget ska främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,

Prioriterade mål utifrån Normer och värden 2:1

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Prioriterade mål utifrån Omsorg, utveckling och lärande 2:2

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

Prioriterade mål utifrån Barns delaktighet och inflytande 2:3

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vårt arbete grundar/stödjer sig på följande:

Vår beprövade erfarenhet på Lineheds förskola visar att undervisning i mindre grupper är en förutsättning för att alla barn ska bli sitt bästa jag. Gruppkonstellationerna är därmed delvis förutbestämda och föränderliga utifrån barnens erfarenheter, intressen och behov. Vi tillämpar ett demokratiskt arbetssätt genom att alla får möjlighet till likvärdig undervisning. Åberg och Lenz Taguchi (2005) understryker att en demokratisk förskola innebär delaktighet att pedagogerna lyssnar till alla medborgare som bemöts med respekt och intresse och använder sig av olikheter i barngruppen.

Ett interkulturellt förhållningssätt präglar utbildningen där det sker ett utbyte av tankar och erfarenheter mellan pedagoger och familjer. På så vis kan vi lära tillsammans och av varandra (Håland Anveden, 2017).

Genom att använda estetiken både som mål och medel för språkutveckling fick barnen möjlighet att uttrycka och bearbeta sina upplevelser 100-språkligt (Hansson, 2016). Vi kommer att fortsätta arbeta 100-språkligt då "de estetiska "språken" och uttrycksformerna är viktiga för att kunna bredda, spänna ut och intensifiera det område som man undersöker. Tillsammans med de olika materialen och i översättningarna mellan materialen uppstår kunskap (Palmer, 2012).

FN:s Brundtlandkommission (1987) gjorde följande definition: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. I dagligt tal används ofta termen hållbarhet. Hållbar utveckling är ett mångfacetterat begrepp och att i Sverige talar man ofta om tre olika dimensioner: den ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionen (Björklund, 2014). Vår undervisningen grundar sig i att utbilda barnen så att de förstår vad en hållbar utveckling innebär och hur vi kan leva enligt denna principen.

Undervisningen bygger på pedagogisk dokumentation som vilar på vetenskaplig grund. Barnen ska vara delaktiga och äga sin dokumentation (Åberg, 2018).

Planera och genomföra

Hur arrangerar vi miljöer/situationer/relationer som möjliggör:

• Barn och kunskapssyn som utgår från att barn är kompetenta, och ges möjlighet att bli sitt bästa jag under hela dagen: Barnen ska få förutsättningar att lyckas genom att vi har förtroende för deras förmåga och får dem att känna tillit till sin egen förmåga.
• Introduktion av material, aktiviteter, rutiner mm: Vi introducerar på olika sätt; med drama, samtal, kroppsspråk, TAKK och bildstöd, samt närvarande pedagoger och delaktiga barn. 
• Barns inflytande: I det projekterande arbetssättet med pedagogisk dokumentation ska barnen få möjlighet till inflytande över undervisningen. Vi ska synliggöra barnens tankar och göra deras röster hörda. Vi ställer frågor till barnen som utmanar deras tankar och teorier om projektets innehåll. Vi låter barnen undersöka, ifrågasätta, reflektera och dra slutsatser kring tankar som uppkommer under projektets gång. Barnen utvärderar projektet genom att reflektera om undervisningens innehåll med hjälp av dokumentationen.
• Vårdnadshavares involvering: Vi involverar vårdnadshavarna genom de dagliga mötena, men också via föräldramöte och utvecklingssamtal. Unikum är ett komplement till den dagliga kommunikationen där vårdnadshavarna får en bild av undervisningen. För att involvera dem i projektet ska vi fråga efter deras tankar kring hållbar utveckling.
• Kreativitet och de hundra språken: Barnen får möjlighet att uttrycka sina tankar och idéer på många olika sätt och med olika tekniker och material, samt digitala verktyg.
• Tillgängliga lärmiljöer; fysiskt, socialt och pedagogiskt (utifrån: Tillgänglighet, Tillåtande, Tydlighet, Tilltalande och pågående projekt): Introducerar materialet som finns framme så att de kan ta egna initiativ. Skapar förutsättningar genom att förändra och arrangera lärmiljöer på ett mer medvetet sätt utifrån barnens behov, intressen och olika sätt att lära. Inne på avdelningen synliggörs projektet på olika sätt.
• Att förstå och göra sig förstådd- relationella perspektivet (Sven Persson): Tillgänglig pedagogisk dokumentation i miljön blir mötesplatser mellan barn/barn och barn/pedagog att skapa dialoger. På så sätt kan barn göra sin röst hörd och därmed göra sig förstådda. Använder TAKK och bildstöd i meningsfulla sammanhang. Vi är närvarande pedagoger som stöttar barnen i deras kommunikation.
• Olika gruppkonstellationer: Vi arbetar både med större och mindre grupper under hela dagen utifrån undervisningens innehåll. Grupper anpassas efter språk, intresse, trygghet och utmaningar utifrån att barnen ska bli sitt bästa jag. Medvetet blanda barnen utifrån språkkunskaper i svenska och förstaspråket. Gruppen grundar sig i de barn och pedagoger som är trygga med varandra till en början. 
  • för barnen att ställa frågor och hypoteser: Vi låter barnen ställa hypoteser, undersöka, ifrågasätta, reflektera och dra slutsatser kring tankar som uppkommer både i vardagen och projektet. 
    
  • Språkstödjande dialoger: TAKK, samtalskort, bildstöd, dokumentation, google, böcker, Polyglutt och språkpåsar.
  • Dialog och produktiva frågor: Vi ställer frågor till barnen som utmanar deras tankar och teorier om projektens innehåll
  • Att lära tillsammans och av varandra: Genom projekterande arbetssätt, tillgänglig dokumentation (pärmar, reflektionsvägg och andra platser i lärmiljön, digitalt och analogt). Vårdnadshavarna är en viktig del i vår undervisning.
    
• Nyfiket, lustfyllt, utmanande, lärande och utforskande aktiviteter: Vi utgår från barnens erfarenheter och intressen men ger dem också nya utmaningar och erfarenheter. Vi ska utforska och undersöka naturen och naturmaterial med digitala verktyg i lärmiljöer. Vi använder återbruks-, natur-, bygg- och konstruktionsmaterial i undervisningen för att utmana barnens kreativitet och lustfyllda lärande.
• Variation i arbetsformer: Fasta, rörliga, mindre och större gruppkonstellationer utifrån 100 språkligt lärande och barnens intressen. Varierande miljöer och material att upptäcka och utforska på många olika sätt.

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Utvärdering – dokumentation som behövs för att analysera och utvärdera målen som valts. 

Vad ska dokumenteras? Barnens görande, reflektioner och lärprocesser

Hur ska dokumentationen göras? Reflektionsprotokoll, lärplatta (foto, film och anteckningar)

När ska dokumentationen göras (regelbundet, inte bara i slutet)? Kontinuerligt

Vem/vilka genomför dokumentationen? Pedagoger och barn

Vem gör analysen och drar slutsatser av dokumentationen (själva utvärderingen)? Arbetslaget