Aktivt arbete mot diskriminering 22-23

Aktivt arbete mot diskriminering 22-23

Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Alla barn ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor. (Skolverket, 2018)

➢ Vilka risker och hinder finns (övergripande)

Var finns det risk för diskriminering?

Var finns det hinder?

Kön: Vi ser risker genom att pedagoger brister i sitt medvetna förhållningssätt kring genus.

Möjliga hinder finns om reflektionstid uteblir.

 

Könsidentitet eller könsuttryck: Vi ser risker genom att pedagoger brister i sitt medvetna förhållningssätt kring kön.

Möjliga hinder finns om diskussioner och reflektioner inte lyfts i arbetslaget om olikheter som vi möter i vår vardag.

 

Etnisk tillhörighet: Vi ser risker genom att pedagoger brister i sitt medvetna förhållningssätt kring andra kulturer.

Möjliga hinder finns om pedagogerna inte visar intresse och väcker nyfikenhet kring olika kulturer.

 

Religion eller annan trosuppfattning: Vi ser risker genom att pedagoger brister i sitt medvetna förhållningssätt kring

andra kulturer. Möjliga hinder finns om pedagogerna brister i sitt medvetna förhållningssätt kring andra kulturer.

Funktionsnedsättning: Vi ser risker om pedagogerna brister i sin kunskap om funktionsnedsättningen och inte skapar

en lärmiljö anpassad för alla barn. Möjliga hinder finns om pedagogerna inte får kompetensutveckling kopplat till

funktionsnedsättningen.

Sexuell läggning: Vi ser risker genom att pedagoger brister i sitt medvetna förhållningssätt kring sexuell läggning.

Möjliga hinder finns om diskussioner och reflektioner inte lyfts i arbetslaget om olikheter som vi möter i vår vardag.

Ålder:  Vi ser risker genom att pedagoger brister i sitt medvetna förhållningssätt kring barnens utveckling, oavsett

ålder. Möjliga hinder finns om pedagogerna inte anpassar lärmiljön efter barnens behov och intressen.

➢ Analysera orsaker

Varför finns det risker och hinder?

Varför ser det ut som det gör?

Var kommer riskerna, hindren ifrån?

Vad beror de på? 

Kön: Risken att brista i sitt medvetna förhållningssätt kan bero på stress.

Hindret för gemensam reflektion med hela arbetslaget är tiden. (Ast)

Könsidentitet eller könsuttryck:

Risken att brista i sitt medvetna förhållningssätt kan bero på stress.

Hindret för gemensam reflektion med hela arbetslaget är tiden. (Ast)

Etnisk tillhörighet:

Risken att brista i sitt medvetna förhållningssätt kan bero på att vi endast har en baskunskap i detta ämne.

Hindret kan bero på för lite tid till att inhämta kunskap kring detta ämne.

Religion eller annan trosuppfattning:

Risken att brista i sitt medvetna förhållningssätt kan bero på okunskap, oupplysta och otillåtande.

Hindret kan bero på för lite tid till att inhämta kunskap kring detta ämne.

Funktionsnedsättning:

Risken kan bero på att lokalerna inte anpassas eller är anpassade efter barnens behov.

Hindret kan bero på okunskap hos pedagogerna eller kostnad för ombyggnation av lokalerna,

Sexuell läggning:

Risken att brista i sitt medvetna förhållningssätt kan bero på okunskap, oupplysta och otillåtande.

Hindret kan bero på klimatet i arbetslaget(gemensam värdegrund).

Ålder:

Risken att brista i sitt medvetna förhållningssätt kan bero på att inte se helheten i barnens utveckling.

Hindret kan bero på klimatet i arbetslaget, kunskap om barnens utveckling och lyhördhet.

➢ Åtgärder (förebyggande och främjande)

Kön:

Vi som pedagoger ska alltid sträva efter att vara medvetna om förhållningssättet kring genus och dess frågor som uppkommer i vardagen.

Genom att visa lyhördhet kan vi ha en öppen dialog med barnen kring genustänket.

Könsidentitet eller könsuttryck:

Vi som pedagoger ska alltid sträva efter att vara medvetna om vårt förhållningssätt gentemot varandra och våra medmänniskor, att vi skall vara trygga i oss själva samt vår könsidentitet.

Vi skall alltid sträva efter att vara goda förebilder. Hylla olikheter.

De tillfällen då det uppkommer frågor och funderingar kring detta ämne skall vi känna oss trygga med att ge ett svar samt kunna hålla i diskussionen.

Etnisk tillhörighet:

Att vi som pedagoger blir allt mer medvetna kring olika kulterer. Att vi visar nyfikenhet och intresse kring detta samt ha öppna diskussioner kring ämnet.

Vi kan bjuda in barnen till en diskussion via en samling samt det vardagliga sociala samspelet och se vart det leder, så ett frö.

Religion eller annan trosuppfattning:

Att vi som pedagoger blir allt mer medvetna kring olika religioner. Att vi visar nyfikenhet och intresse kring detta samt ha öppna diskussioner kring ämnet.

Vi kan bjuda in barnen till en diskussion via en samling samt det vardagliga sociala samspelet och se vart det leder, så ett frö.

Funktionsnedsättning:

Vi som pedagoger skall sträva efter en god lärmiljö som är anpassad för alla barn, oavsett funktionsvariation. Alla barn och rätt till en trygg miljö. Arbete utefter barnkonventionen. Att vi som pedagoger uppdaterar vår medvetenhet kring funktionsvariation.

Sexuell läggning: Vi som pedagoger skall visa intresse och hålla en öppen dialog kring sexuell läggning. Vi skall göra barnen och oss själva medvetna kring ämnet. En kärnfamilj är inte alltid mamma, pappa, barn. Introducera barnen i de olikheter som finns i samhället.

Vi kan introducera barnen på samlingar via böcker med ’’olika kärnfamiljer’’. Hålla diskussionen vid liv.

Ålder:

Se varje enskilt barn och dess utveckling och lärande, oavsett ålder. Utmana de barn som behöver mer utmaning i vardagen. Vi som pedagoger skall vara lyhörda och se utifrån varje enskilt barns behov

Hur kan vi göra?

Hur kan vi ta bort de hinder som vi hittade?