Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Rytmen 20/21 "Barns röster i en hållbar värld med början i Halmstad"

Skapad 2020-09-02 09:58 i Lineheds förskola Halmstad
Halmstads mall för Gemensam pedagogisk planering i förskolan (GPP)
Förskola
Vår planering för läsåret 20/21

Innehåll

Barns röster i en hållbar värld med början i Halmstad

 

Utvecklingsområden

Från föregående SKA-arbetes analys - Vad ska bevaras/vad ska utvecklas utifrån:

  • Skattning av målbilder för språk- läs och skrivutveckling: Vi behöver utveckla vårt arbete med TAKK, framför allt veckans tecken. Vi behöver få in texter i meningsfulla sammanhang, utveckla och berika våra språkmiljöer, uppmuntra och erbjuda material som bjuder in till skrivandet (skrivpapper, pennor), använda poly glutt och få in barnens modersmål i undervisningen.
  • Skattning av målbilder för matematik: Lyfta matematiken mer aktivt utifrån våra målbilderna
  • Skattning av Lpfö 18: Vi behöver arbeta mer med IKT, använda IKT som en naturlig del av undervisningen och lärmiljöerna. Vi behöver också utveckla vårt arbete med hållbar utveckling.
  • Värdeorden: Utifrån våra värdeord har vi uppmärksammat att vi följer barnen och deras intressen i projektet och i undervisningen men att vi behöver uppmärksamma och synliggöra det för barnen. Vi behöver involvera vårdnadshavarna i vår undervisning, vad har de för tankar, erfarenheter och finns det något de vill att vi på förskolan lyfter och uppmärksammar? Vi behöver också utveckla och berika våra lärmiljöer.
  • Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Vi måste uppdatera oss om den aktuella planen.
  • Barngruppens intressen, erfarenheter, förkunskaper och behov: Barnen är väldigt intresserade av skapandeaktiviteter, lera, måla, rita. De har också  visat stort intresse för att komma utanför gården, el-cykeln är en rolig upplevelse och barnen visade ett stort engagemang för att vara i på Östra stranden.
  • Undervisning över hela dagen/vardagliga situationer: Uppdatera vardags gpp:n i det nya arbetslaget.

Gemensamma utvecklingsområden för Lineheds förskola

  • Språkutvecklande arbetssätt kopplat till flerspråkighet och kulturell identitet. Vår beprövade erfarenhet visar att undervisning i mindre grupper är en förutsättning för att alla barn får bästa förutsättningar att nå målen. Undervisning i mindre grupperingar behöver utvecklas över hela dagen och synliggöras i GPP er och dokumentationer.​
  • Vidareutveckling av ateljékultur och multimodalt lärande för barnen. Pedagogerna ska iscensätta olika kreativa undervisningstillfällen både inne och ute. ​
  • 4 T - Tilltalande, Tillgängligt, Tillåtande, Tydligt. ​
  • Hållbar utveckling – skapa en gemensam plattform kring vad Hållbar utveckling är och kan bli på Lineheds förskola​
  • Utveckla förskolans VI på alla nivåer lillteam, team, arena och hela förskolan.​
  • Utveckla mötesplatser med vårdnadshavarna för delaktighet och att skapa tillitsfulla relationer.

 

Syfte/Mål

Det övergripande syftet med projektet för hela Lineheds förskola är att arbeta projekterande med ett innehåll som skattats lågt utifrån våra ställningstaganden; hållbar utveckling. Vi ska erövra gemensamma erfarenheter kring vad hållbar utveckling är och vad det kan bli.

"En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig." (Skolverket, 2018).

Barnen ska erbjudas rikliga tillfällen att uttrycka sig och reflektera på många olika sätt verbalt och i estetiska lärprocesser, bland annat genom att arbeta med olika naturmaterial och återbruksmaterial.​ På Rytmen vill vi att barnen ska utforska, uppleva och lära sig om sin hemstad Halmstad. På så vis ges de möjlighet till att känna en tillhörighet till sin stad samt få förståelse för hållbar utveckling och bli en god medborgare.

För barnen

Vi vill ge barnen möjlighet till att upptäcka olika platser i Halmstad så som stranden, skogen och centrum till exempel genom el-cykel. Vill även erbjuda barnen hundra sätt att uttrycka sig på genom olika estetiska uttrycksformer, naturmaterial och återbruksmaterial.

Barnen ska få mer kunskap om de platser vi utforskar genom att föra reflekterande samtal med hjälp av dokumentation som vi tillsammans med barnen tar på de platser vi besöker. I syfte att bidra till en mer hållbar värld vill vi uppmuntra barnen till att plocka skräp men också få förståelse till att ta tillvara på naturens resurser genom att ta med naturmaterial till förskolan och vår undervisning. Vi vill också att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och känslor på olika sätt så som verbalt, i text, färg och form. Vi som pedagoger behöver sätta ord på vår undervisning och på så vis berika barnens ordförråd men också ge dem redskap till att uttrycka sig hundraspråkligt. 

För pedagogerna

Vi som pedagoger behöver ta reda på barnens erfarenheter av deras hemstad Halmstad. Vilka platser har de upptäckt, vart brukar de vistas, har de någon favoritplats?

 

Riktlinjer i läroplanen

Prioriterade mål utifrån Normer och värden 2:1

  • respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
  • ett växande ansvar för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället,

Prioriterade mål utifrån Omsorg, utveckling och lärande 2:2

  • förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar
  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
  • förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt att leka med ord berätta uttrycka tankar ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
  • utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet​,
  • både det svenska språket och sitt modersmål om barnet har ett annat modersmål än svenska,
  • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 
  • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
  • förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till hållbar utveckling​,

Prioriterade mål utifrån Barns delaktighet och inflytande 2:3

  • intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation
  • förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
  • förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Prioriterade mål utifrån Förskola och hem 2:4

  • ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen,​
  • vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,

 

Stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

  • "Att vara ute i naturen, att uppleva den med alla sina sinnen och utforska naturmiljö på olika sätt." (Uteverksamhetens möjligheter, Sanne Björklund 2016)
  • "Att ta ställning och skapa engagemang för naturen och miljön. Det kan vara ett mer problembaserat lärande där barnen får diskutera och tillsammans reflektera kring olika dilemman. Det kan också handla om att öppna upp för kreativitet och innovations-tänkande och låta barnen skapa lösningar så att en positiv känsla kring miljöproblematiken och framtiden genereras." (Uteverksamhetens möjligheter, Sanne Björklund 2016)
  • "Barnen utforskar leran som material genom att ta isär den i smådelar som de sen fogar ihop igen. De plattar ut leran, gör hål och bygger på höjden. Plötsligt börjar de beskriva det de åstadkommit och leran och det verbala språket flätas samman i en intrikat väv." (Formulera Bild och projekt i förskolan, Karin Furness 2017)
  • "Leran är mycket kommunikativ, både genom den dialog barnen för med sig själva, med materialet och i det samspel som uppstår mellan barnen." (Formulera Bild och projekt i förskolan, Karin Furness 2017)
  • "En del yngre barn sjunger gärna eller pratar oavbrutet när de arbetar med lera och andra är helt tysta." (Formulera Bild och projekt i förskolan, Karin Furness 2017)
  • "Det estetiska skapandet är en kunskapsväg där det inte handlar om att barnen ska bli konstnärer utan att barn lär och uttrycker sig på olika sätt. Hvit Lindstrand (2015) menar att när små barn är i ett multimodalt språkande använder de många olika uttryckssätt samtidigt i sitt kommunicerande och berättande. Vygotskij (1995) säger att det handlar om ett synkretiskt skapande där de olika uttryckssätten hör till en och samma lekprocess." (Kreativa lärprocesser - estetik och undervisning i förskolan, Karin Alnervik & Sara Hvit Lindstrand (red.))

Planera och genomföra

  • Barn och kunskapssyn som utgår från att barn är kompetenta, och ges möjlighet att bli sitt bästa jag under hela dagen

Vi tror på barnet och dess förmågor genom att vi är tillåtande, uppmuntrande, närvarande och stöttande pedagoger som arrangerar sammanhang och miljöer där barnet får möjlighet till att utveckla intressen och färdigheter för att bli sitt bästa jag.

  • Introduktion av material, aktiviteter, rutiner mm

Vi introducerar nytt material i de sammanhang materialet ska användas i. Barnen får i mindre grupper, tillsammans med en stöttande pedagog, prova på och utforska materialet.

  • Barns inflytande

Vi utgår ifrån barnens intressen i allt vi gör. Projekt, övrig undervisning, vardagliga situationer samt lärmiljöer är utifrån barnens bästa. Vi följer deras intressen samtidigt som vi försöker utmana och utveckla dem.

  • Vårdnadshavares involvering

Vi tar med vårdnadshavarnas tankar och barnens erfarenheter. Vi delger även vår undervisning genom personlig kommunikation i slutet på dagen samt med hjälp av veckobreven på Unikum.

  • Kreativitet och de hundra språken

Vi arrangerar kreativa lärmiljöer med ett rikt utbud av material som stimulerar fantasin och ger möjlighet till undersökande. Miljöerna är föränderliga och anpassas efter barnens behov och intressen. Utomhusmiljön är också en viktig del i vår undervisning, barnen erbjuds olika lärmiljöer i naturen som en del av vårt arbete med de hundra språken. 

  • Tillgängliga lärmiljöer; fysiskt, socialt och pedagogiskt (utifrån: Tillgänglighet, Tillåtande, Tydlighet, Tilltalande och pågående projekt)

Fysiskt: Miljöerna är föränderliga utifrån barnens intressen och behov. Allt material är på barnens nivå i syfte tillgängliggöra det för barnen.

Socialt: Vi erbjuder material som inte är färdigt och bjuder in till samspel och kommunikation. Miljöerna är estetiskt tilltalande och arrangerade så att barnen har rikt med material och utrymme till att utforska och skapa, enskilt och tillsammans.

Pedagogiskt: Vi skapar sammanhang för alla barn att delta, enskilt och i grupp genom att arrangera våra lärmiljöer utifrån barnens behov och intressen samt genom att vara aktiv i barnens utforskande och på så vis stötta de i olika aktiviteter så inget barn lämnas utanför.

  • Att förstå och göra sig förstådd- relationella perspektivet (Sven Persson)

Vi skapar tillitsfulla relationer till barnen, är lyssnade och samtalande pedagoger. Vi ger barnen tid och talutrymme till att göra sig förstådd, både verbalt och kroppsligt. Vi förstärker språket med TAKK och bildstöd 

  • Olika gruppkonstellationer

För barnen att ställa frågor och hypoteser: Genom att arbeta i mindre grupper och skapa en tillåtande miljö på Rytmen vill vi möjliggöra att alla barn känner sig bekväma med att ställa frågor. Vi uppmuntrar barnen till att reflektera över olika händelser och funderingar och låter barnet ta sin tid till att reflektera.

Språkstödjande dialoger: Vi skapar sammanhang för bokläsning och boksamtal dagligen, både inomhus och utomhus. Vår "språkhörna" på avdelningen är berikad med text, bilder och material för att stimulera språket och öppna upp för samtal. Genom att vara aktiva pedagoger är vi med barnen och sätter ord på händelser och ting i syfte att främja deras språkutveckling.

Dialog och produktiva frågor: Vi ställer öppna frågor och utgår ifrån det enskilda barnets livsvärld när vi för en dialog med hen.

Att lära tillsammans och av varandra: Vi blandar barnen i olika grupper oberoende av intresse, kön, erfarenheter eller ålder i syfte låta de lära av och med varandra. 

  • Nyfiket, lustfyllt, utmanande, lärande och utforskande aktiviteter

Estetiskt tilltalande miljöer inomhus och spännande lärmiljöer utomhus som bjuder in till utforskande och kreativitet. Vi arrangerar och dukar upp för aktiviteten innan barnen kommer in till den.

  • Variation i arbetsformer

Vi tar tillvara på varandras kompetenser och erbjuder barnen olika sätt att lära sig på så som musik, sång, drama och ateljéverksamhet.

 

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Vad ska dokumenteras? Barnens lärprocesser och vår undervisning.

Hur ska dokumentationen göras? Anteckningar, fotografier, barnens alster samt videoinspelning.

När ska dokumentationen göras (regelbundet, inte bara i slutet)? Kontinuerligt.

Vem/vilka genomför dokumentationen? Pedagoger och barn

Vem gör analysen och drar slutsatser av dokumentationen (själva utvärderingen)? Pedagogerna.

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: