Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

KOLETS KEMI

Skapad 2020-09-03 14:13 i Ånestadsskolan Linköping
Grundskola 8 Kemi
Avsnittet tar upp den organiska kemin. Kemiska föreningar som innehåller kol – kolföreningar. Vi tittar på var de finns. Vår användning av dem samt de möjligheter och problem som vår användning fört med sig för människan och miljön. Du får lära dig vilka grupper av kolföreningar det finns och skillnader dem emellan. Vi undersöker också deras egenskaper och byggnad.

Innehåll

Undervisningens innehåll

 Vad kommer vi att arbeta med?

  1. Allmänna begrepp om kol som grundämne och kolföreningar. 
  • Kemiska föreningar 
  • Kol som grundämne - grafit, grafen, diamant, fullerener och amorf kol
  • Organiska föreningar.
  • Kolföreningars egenskaper
  • Kolets kretslopp i naturen
  • Mättade och omättade kolföreningar.
  • Fossila bränsle. 
  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling och konsekvenser för hälsan och miljön.

 

2. Föreningar som innehåller minst en syreatom i sin struktur, förutom kol och väte.

  • Alkoholer - metanol, etanol, glykol och glycerol
  • Nitroglycerin blev dynamit. Alfred Nobels uppfinning
  • Organiska syror - karboxylsyror
  • Fettsyror
  • Estrar

Hur kommer vi att arbeta?

Vi kommer ha gemensamma lärarledda genomgångar där dina frågor och funderingar är viktiga. Under genomgångarna kommer vi tillsammans besvara frågor och på så sätt förstärker du dina förmågor. Du kommer få arbeta med övningar som hjälper dig att lära dig viktiga begrepp. Du kommer att bygga upp modeller av kolföreningars molekyler. Texten i boken läser vi tillsammans och kanske ser vi nån förklarande film!

Vilka läromedel kan du använda? 

  1. Boken - Kemi PULS
  2. PPT presentationer
  3. Filmer, t ex app.studi.se

Viktiga begrepp:

Allmänna begrepp om kol som grundämne och kolföreningar: 

  • Grundämnet kol som finns i många form - grafit, grafen, diamant, fullerener och amorf kol.
  • Kolföreningar
  • Kolväten
  • Fossila bränsle
  • Kolets kretslopp
  • Koldioxid
  • Fotosyntesen
  • Cellandning, eller förbränning
  • Summaformeln eller molekylformeln och strukturformeln
  • Metanserien
  • Mättade  och omättade kolväte

Föreningar som innehåller minst en syreatom i sin struktur, förutom kol och väte:

  • Alkoholer - metanol, etanol, glykol och glycerol
  • Organiska syror 
  • Fettsyror
  • Ester

Bedömning

Jag bedömer din förmåga att:

  • Planera, genomföra, dokumentera och utvärdera undersökningar.
  • Förstå vilka grupper av kolföreningar det finns och skillnader dem emellan, indelning och omvandling med hjälp av begrepp, teori och modeller.

Du kommer att kunna visa dina förmågor:

  • Genom att vara aktiv vid genomgångar, diskussioner och undersökningar.
  • Vid läxförhör och övningar.
  • Vid en bedömningsuppgift då du ska planera en undersökning.
  • Vid ett skriftligt prov.

Uppgifter

  • Skriftligt PROV "Kolets kemi"

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
    Ke
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
    Ke
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
    Ke
  • Centralt innehåll
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
    Ke  7-9
  • Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
    Ke  7-9
  • Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
    Ke  7-9
  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
    Ke  7-9
  • Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
    Ke  7-9
  • Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.
    Ke  7-9
  • Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
    Ke  7-9
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
    Ke  E 9
  • Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
    Ke  E 9
  • Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
    Ke  E 9
  • Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.
    Ke  E 9
  • Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
    Ke  E 9
  • Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
    Ke  E 9
  • Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
    Ke  E 9

Matriser

Ke
Bedömningsmatris i kemi åk 7-9 Ånestadsskolan, Linköping

Förmåga att använda kunskaper i kemi för att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle

Har arbetat med
E
C
A
Samtala och diskutera
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör ämnet och skiljer då fakta från värderingar. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör ämnet och skiljer då fakta från värderingar. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör ämnet och skiljer då fakta från värderingar. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Ta ställning
Eleven formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Söka och värdera information
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Skapa texter
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.

Förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi

Har arbetat med
E
C
A
Frågeställningar och planeringar
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Använda utrustning
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Dra slutsatser
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Värdera resultat och förbättringar
Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Dokumentation
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Förmåga att använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan

Har arbetat med
E
C
A
Kemiska sammanhang, begrepp, modeller & teorier
Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Kemiska processer och samband i naturen
Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
Kemi i vardag och samhälle
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens Kretslopp.
Påverkan på miljön & hållbar utveckling
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
Naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse
Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor
Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: