Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Vad tror du jag vill berätta?

Skapad 2020-09-04 09:11 i Palettens förskola Norrtälje
Förskola
Vad tror du jag vill berätta? Förskolan Palettens bakklängesplanering utifrån språkutvecklande arbetssätt.

Innehåll

Palettens baklängesplanering HT 20 och VT 21. 

Nedan beskriver vi vad vi vill att barnen ska lära sig, förmå och förstå under det språkutvecklandeprojektet "Vad tror du jag vill berätta?"

Den generativ fråga vi på Paletten ska utforska under läsåret är: 

Vad tror du jag vill berätta?

 

Syfte: Läroplanen för förskolan, Lpfö 18, är tydlig i sitt budskap om vikten av att arbeta aktivt och medvetet med kommunikation och språk. ”Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utvecklas sitt språk genom att lyssna på högläsning och samtala kom litteratur och andra texter.”

Syftet är att aktivt och medvetet arbeta med språkutvecklande arbetssätt för att nå de nationella målen.

 

Det mål ur förskolans läroplan Lpfö 18 vi valt att fokusera på i detta projekt är:

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

– ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,"

 

Akvarellen och Pastellen:

- ”intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,”

 

Barnens intressen, initiativ och behov i början av projektet:

- Bläddra för att komma vidare i boken

- Bokstäverna betyder något

- Bilderna berättar om sagan

- Bilderna säger något till mig.

- Leka med ord - med ”hitte-på-ord”

- Rimmar och ser samband mellan ord

 

Specifika mål

Det vi vill att barnen ska få förståelse för efter projektet är:

- Att bokens text och bilder vill förmedla något.

- Att skrift är nedskrivet tal.

- Att det finns olika sätt att kommunicera på

- Äldre barnen ska ha förståelse för rim och ramsors uppbyggnad och funktion, att ord kan bildas på nytt när dem sätts samman (sammansatta ord - Stol+ben). 

- Yngre barnen ska få förståelse för att vi kan leka med ord genom möta rim och ramsor, ordlekar och sång som utvecklar deras ordförråd och förmåga att kommunicera.

- Vi vill att barnens ska få känna att deras sätt att kommunicera på är värdefullt och kan påverka deras dag.

 

De förmågor vi vill att barnen ska utveckla under projektet är att:

- Berätta (Hitta på egna eller återberätta sagor bl.a.)

- Delta i boksamtal (Analysera, våga tala i grupp, kunna formulera tankar i ord, lyssna på andra)

- Ställa frågor och få erfara att dessa leder till kunskap

- Argumenterar för sin åsikt 

- Leka med ord 

- Äldre barnen utveckla intresse för skriftspråket och därmed utveckla förmåga att skriva enstaka bokstäver, exempelvis begynnelsebokstaven. 

 

Barnen kommer under projektet möta många ord och begrepp, de vi fokuserar på att implementera är:

- Bokstäver / Bokstav

- Alfabet

- Symbol

- Läsa

- Skriva

- Rim / Rimma

- Bok / Böcker

 

Det förhållningssätt vi arbetslagets ska tillämpa för bästa förutsättningar för undervisning är: 

Ett undervisande förhållningssätt

Pihlgren (2020, s.27) menar att ett undervisande förhållningssätt är en viktig förutsättning i förskolan för att undervisningen ska resultera i ett lärande - i både planerade aktiviteter och spontana aktiviteter.

Planeringen för undervisningen ska kunna svara på följande frågor:

- Vad ska barnen lära sig?

- Varför är just detta lärandeinnehåll viktigt för barnen?

- Hur ska det ske på bästa sätt?

- Hur vet vi att undervisningen lyckats så att barnen lärt sig det vi tänkt?

Tillsammans, i arbetslagen, ska vi diskutera, analysera, planera och utvärdera undervisningen, då det är ett effektivt sätt att undersöka vad som händer i undervisningen och planera för vidare utforskande.

Vi strävar efter att barnen ska ha inflytande på det som sker i utbildningen och undervisningen.

 

Vetenskaplig grund:

Pedagogerna har tid avsatt att läsa boken "Läsa, skriva och räkna i förskolan - ett undervisande förhållningssätt" (Ann S. Pihlgren 2020) samt ha bokcirkel och gemensamma diskussioner. Kunskap om språkutvecklande arbetssätt finns att hämta i boken.

Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv med en samspelsteori som grund.  Att lärandet sker i samspel med andra och med omgivningen.

Förutsättning för lärande är vad Vygotskij beskriver som de proximala utvecklingszonerna, alltså skillnaden mellan vad barnet kan tillsammans med en vuxen och vad barnen kan självständigt. (Venger & Mukhina, 1982, s.36). Undervisningen blir därför viktig då pedagogerna måste förekomma barnens utveckling för att kunna utmana.

Förförståelsen hos barnen är också en viktig del av processen. Barnen bär med sig upplevelser och kunskaper sen tidigare samt en förförståelse av aktiviteten eller området som ska läras. Förförståelsen formar då dialogen med omgivningen och på så sätt den fortsatta förståelsen. Barnen tolkar det vi säger och svarar utifrån det. Pedagogen tolkar det barnet säger och svarar utifrån det. Förförståelsen bildar då en spiral där förförståelse, fråga, och svar bildar en helhet. 

(Undervisning i förskolan, Ann S Pihlgren, 2017) 

 

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: 

- Språklekars värde för språkutveckling

- Flerspråkiga barns språkutveckling. 

 

Utvärdering

För att veta om vi nått våra mål och att vi är på rätt väg har vi på uppstartsdagen skrivit kriterier i varje arbetslags arbetsplan. Dessa följer vi upp i december och utvärderar i maj 2021. 

Uppnått: 

 Barnen har 2 lärloggar. Regelbundna aktiviteter/undervisningsstunder, med barnens frågor och tankar som utgångspunkt. Detta kan vi se i planeringar, dokumentationer.  

En bit på väg: 

 Barnen har 1 lärlogg med fokus på språkutvecklande arbetssätt. Regelbundna reflektionslärloggar i Unikum. Aktiviteter/undervisning med språk i fokus några gånger varje månad. Detta kan vi se i planeringar, Unikum.  

Påbörjat: 

 Enstaka planerade undervisningsstunder. Detta kan vi se i planeringar, dokumentationer.  

 

På varje avdelning har vi aktiviteter för att starta projektet, dessa är:

Akrylen: Sångstunder, spontant och planerat. Vi tillför sångkort. Högläsning och boksamtal. Genomför kartläggning av vilka modersmål som finns representerade för att kunna tillföra det i form av sånger och litteratur. 

Akvarellen: Högläsning, bildtolkningar och dialogiska samtal kring boken ”Var är pappas skor?” (Murray Brodin)

Fråga under samtalet: I boken kan pappan inte hitta sina skor. Har du tappat något någon? Hur kändes det? Vad händer.

Pastellen:  Utifrån barnens intressen för fjärilar utforskar barnen skrift och kommunikation. Boksamtal utifrån "Kenta och Barbisarna". Promenader i skogen utifrån frågan, vad vill naturen berätta. 

 

Formativ uppföljning: Alla i arbetslaget dokumenterar barngruppen i avdelningens lärloggar utifrån planerad och spontan undervisning. Gemensamt reflekterar arbetslaget utifrån frågor för avdelningsreflektion kontinuerligt. Sätter etiketter som hänvisar till denna planering. Utifrån veckovis reflektion över barnens läroprocesser planerar vi projektet vidare för kommande vecka. Detta skriver vi i rutan under lärloggen "Reflektion för personal". 

 

Lärmiljö:

- Ser över den litteratur vi har till barnen. Finns det böcker för alla åldrar i olika gener och med rim och ramsor?

- Böckernas tillgänglighet.  Vid toabesök? Väntar på att gå ut i hallen? Ute, laminerade sidor? Ljudbok i en lugn vrå?

- Mötesplatser som stimulerar till att utforska skriftspråket på alla avdelningar. Bokstäver, enkla ord, barnens namn, lim och material att skapa bokstver av, sudd och linjerat papper, stämplar osv. 

- Utemiljö? Skriva i sand, sagor/bilder hängandes i trädet? Sagopåsar att ta ut med figurer att skapa sagor om?

Kopplingar till läroplanen

  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
    Lpfö 18
  • intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
    Lpfö 18
  • både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
    Lpfö 18
  • utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,
    Lpfö 18

Matriser

Matris för uppföljning av måluppfyllelse

Förståelse

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här

Förmågor

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här

Begrepp

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: