Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Aktionsforskning Glimten

Skapad 2020-09-10 08:17 i Bergsvägen Stenungsund
Förskola
Hur kan vi skapa goda relationer och göra barnen mer självständiga och trygga i sig själva?

Innehåll

Var är vi?

Inför höststarten slutar åtta barn på Glimten. Fyra flyttar till äldrebarn och resterande börjar på nya förskolor. Vi behåller endast sju barn och får två barn från grannavdelningen plus fem inskolningar. Personalgruppen består av två nya vuxna.  

Gruppen består av 14 barn i åldrarna 1-3 år. Det finns en stor spridning kunskapsmässigt. Flera barn har annat modersmål än svenska.

Barnen sänder signaler till oss vuxna och vi i arbetslaget diskuterar, tolkar och kartlägger detta. Eftersom det har varit många förändringar på avdelningen med flera nya barn och ny personal så ser vi ett behov av att arbeta med trygghet, samspel till varandra och att utveckla barnens självständighet. Vi skulle också behöva jobba med regler för att minska springandet inomhus. Detta gäller särskilt i hallen som upplevs som stökig. 

För att kartlägga verksamheten och vad barnen tar till sig använder vi oss av ett observationsschema, för att få en bild av barnens engagemang i olika aktiviteter. Genom att dela på barngruppen i mindre grupper fångar vi upp dem och deras intressen. 

Var ska vi?

Målet är trygga, självständiga barn och att de utvecklar sin empati och skapar goda relationer till varandra. Forskning talar om barns relationer till varandra och hur anknytning till kamratgruppen påverkar barns trivsel och välmående och därmed deras lärande. Litteraturen påpekar också att barn som inte känner sig trygga inte går in i lek. Därför måste vi också arbeta med kompisskap och leken. 

Hur gör vi?

Det första steget vi tog var att göra en tankekarta kring självständighet, trygghet och kompisskap.Vi kom fram till att vi måste fokusera på rutiner, struktur och tydlighet. Detta framför allt i hallen som upplevs som särskilt stökig. En aktion vi gjort är ett bildschema som en hjälp vid påklädning. Detta valde vi för att göra barnen mer självständiga och för att lära dem matematiska begrepp såsom först, sist och sedan. Vi har gått ut med barnen i hallen i mindre grupper, för att ge dem tid att titta på bilderna och reflektera kring dem. Barnen har också fått öva sig på att klä på och av sig själva. 

Vi har arbetat med kompisböckerna och stopp-handen. Vi pedagoger försöker vara närvarande i barnens lek och att hjälpa dem att samspela och träna på lekreglerna, att dela med sig och vänta på sin tur. 

Aktioner kring restaurangen har också gjorts för att öka barnens självständighet. Vi har gett dem bestämda platser så att de ska få lära sig att hitta och sätta sig på sin egen plats. De får också duka av efter sig efter sin egen förmåga. En annan aktion vi gjort är bildstöd inne på barnens toalett över hur processen går till vid toalettbesök och dom barnen som har blöja ges tid till att på egen hand klättra upp på skötbordet.

Verktyget vi använder för att kunna se effekten i barngruppen är ett observationsschema där vi tydliggör barnens utveckling.

Lärprocesserna som barnen är inne i är att dom försöker klä på sig själva med hjälp av bildschemat i hallen. Barnen övar på ordningsföljden. Vi benämner vad kläderna heter och barnen övar på språket. Barnen försöker förstå också att det finns olika färger. Barnen har bestämda platser då vi äter och vi går dit i olika grupper och ger dem chansen att hitta sin plats och att klättra upp i stolen. Barnen försöker förstå att man måste vänta på sin tur, alla kan inte gå till restaurangen samtidigt. Vi övar att gå på led och att att gå inomhus. De försöker också att förstå och lära sig att duka av efter sig, efter egen förmåga. Barnen övar på och försöker uttrycka stopp med handen, de försöker lära sig hur man är en bra kompis. 

Hur blev det?

Analys

Effekten vi ser i barngruppen är att det känns mer lugnare i hallen nu De flesta barn visar ett intresse för bildschemat, de pekar och tittar och stannar kvar i aktiviteten hela vägen. De talar också mer om kläderna och benämner begrepp så vi ser också att det skett språkutveckling hos dem. Flera barn visar också en vilja för att klä på och avsig själva. Alla i arbetslaget bidrar till en lugn miljö. Gunilla Niss påpekar i boken ”Det händer i hallen” hur viktigt det är att övergångar inte ska präglas av stress och löpande band, utan istället ges ett innehåll och skapa trygghet. Förutsättningarna som barnen ges att utvecklas måste därför anses vara goda. Vi ser att nästan alla barn har lärt sig att klättra upp på skötbordet och någon har dessutom börjat ta fram sin egen blöja från skåpet.

När det handlar om barnens toalett och bildstödet där kan vi konstatera att bilderna har hjälpt barnen en bit på väg. De har börjat förstå vad de ska göra när de kommer till toaletten och behöver inte lika mycket vuxenhjälp längre. Vi ser att de tränar på de olika stegen. När det gäller restaurangen vet de flesta nu var de ska sitta, de går till sin stol och tränar på att ta sig upp själva. Några kan klättra upp på stolen, andra behöver ha hjälp den sista biten. Vi ser också att de flesta barnen klarar av att duka av något efter sig och är även positiva till att göra det. Också här ger vi dem den tid de behöver. Sammanfattningsvis kan konstateras att barnen har gett uttryck för att de inte är riktigt mogna för alla krav vi ställer på dem men att vi kommit en bra bit på vägen.

Vissa har kommit långt i sin självständighet. Vi anser att vi ställer sådana krav på barnen som är möjliga för dem att uppnå, men resultatet visar att några inte har viljan när det gäller och känns varken redo eller mogna för vissa steg. 

Undervisningen har bedrivits till stor del med bildstöd vilket förutsätter att barnen förstår bilden och kan tolka informationen den förmedlar, vilket inte alltid är fallet. När det gäller arbetet med kompisskap har undervisningen bedrivits med hjälp av böcker, både högläsning och digitalt, och genom situationsbilder för barnen att prata och reflektera kring. Alltid i mindre grupp för att kunna komma till sin rätt och våga prata. Även i grön flaggarbetet har bilder och böcker använts men också filmer från UR. Resultatet vi kan se hos några barn är att det har blivit viktigt att trösta varandra. De är bättre på att vänta på sin tur och att dela med sig. De uttrycker att ”man får ha tålamod”. Flera använder stopphanden. Arbetet med grön flagg har nyss startat, det som hittills framkommit är att barnen tycker om djur och gärna tittar på ekorren på bilder och på film, dock inte alla. Gruppindelningen till trots och oavsett vad som erbjuds, är det ibland svårt att fånga alla barn vid undervisningssituationer mer än en kortare stund, och vi skulle behöva ge dem ännu bättre förutsättningar för att lyckas. Dock känner vi att vi uppnått ett relativt gott resultat. En framgångsfaktor har varit grupperna, en annan att ge barnen tid. Verktyget som användes, observationsschemat, har tre nivåer för barnens deltagande. Två nivåer hade kanske varit lämpligare och enklare. Antingen visar man engagemang eller också inte. Nivån i mitten, den lite neutrala, blir svårtolkad. 

Hur går vi vidare?

Nästa termin har vi andra förutsättningar då det kommer ny personal och flera nya barn. Det vi vet är att vi fortsätter arbeta med grupperna och att det blir en ny aktionsforskningsfråga. Vi känner oss färdiga med den vi haft.

Nya insikter och kunskaper

En insikt är arbetslagets förmåga till samarbete, vara ett team och ha samma mål för att uppnå resultat och komma framåt. Den här terminen har personal slutat och ny kommit med allt vad det innebär. Hade personalen inte varit ny för varandra är det möjligt att resultatet sett annorlunda ut. En annan insikt är att inte ha för höga förväntningar på barnen. De gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar. En annan insikt är att dela gruppen så ofta det går, det förenklar för både barn och vuxna.

Forkning och litteratur

Niss, Gunilla (2018) Det händer i hallen, trygga övergångar i förskolan. 

Öhman, Margaretha (2019) Värna barns lekstyrka. 

Kopplingar till läroplanen

  • stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
    Lpfö 18
  • självständighet och tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: