Vi är nu framme vid den sista delen i arbetsområdet ”Världskrigens tid”. Du kommer få lära dig om Andra världskriget och Förintelsen, ett krig och ett folkmord som i sin omfattning får alla tidigare krig och förföljelser i mänsklighetens historia att hamna i skugga när det gäller geografisk omfattning och antal döda. Kriget var globalt och totalt och man beräknar att mellan 50-70 miljoner människor dog under perioden 1939-1945, däribland de 5-6 miljoner judar som mördades i Förintelsen. Under kriget förenades den demokratiska Västvärlden och det kommunistiska Sovjetunionen i kampen mot nazism och fascism, men när kriget var över kom gamla konflikter mellan dem tillbaka och det ska vi läsa om i nästa i historieavsnitt ”Efterkrigstiden”.
Arbetsmaterial: läroboken ”Utkik”, sidorna 230-250 samt 295-299 (text, begrepp, övningar, instuderingsfrågor), föreläsningar med diskussion och era anteckningar från dessa.
Arbetsområdets syfte och övergripande frågor, grundade i kunskapskravet för historia, Lgr11.
- Varför blev det ett andra världskrig och vilka konsekvenser fick det på lång och kort sikt?
- Vilka var de större stater som stred mot varandra? Vilka var de viktigaste politiska och militära ledarna i dessa stater?
- Hur gick kriget till, dess gång? Hade det kunnat utvecklas på något annat vis? Hur då? När?
- Hade Andra världskriget kunnat undvikas? Hur då? Varför inte?
- Hur påverkades de nordiska länderna av Andra världskriget?
- Vilken var Sveriges roll under Andra världskriget?
- Hur var det att leva i Sverige under Andra världskriget?
- Hur har det som hände under den här tiden påverkat oss idag? Påverkar det oss fortfarande? Hur då?
- Vilka lärdomar kan vi som lever nu dra av händelseutvecklingen under Världskrigens tid?
- Vad hände under Förintelsen? Varför hände det?
- Vilka är och vad vill de som förnekar att Förintelsen ägt rum?
- Hur kan man källkritiskt bemöta en förintelseförnekare?
- För att ta till dig arbetsområdet på bästa sätt behöver du förstå begreppen i rutan "Viktiga ord", s. 251 i läroboken.
Bedömning och utvärdering:
Sker genom seminarieuppgifter, diskussion och skriftliga förhör, med utgångspunkt i de övergripande frågorna ovan.
Centralt innehåll från LGR 11 som behandlas i arbetsområdet Världskrigens tid
- Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism
- Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen
- De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkdrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
- Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck […].
- Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
- Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
- Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
- Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
- Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
- Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelse.