SV: Läsa åk 4-6

Under åk 4-6 kommer vi att läsa och arbeta med olika typer av texter.

Innehåll: 

När vi arbetar med läsning ska du få lära dig att: 

• läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar genom att använda lässtrategier
• göra sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med koppling till sammanhanget
• utifrån egna erfarenheter tolka och föra resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk och beskriva din upplevelse av läsningen.
• söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då resonemang om informationens användbarhet. 
• kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar och på så sätt kan förstärka och levandegöra dina texters budskap. 
• samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet.Arbetssät

·      Före läsningen: förberedelse så att texten blir lätt att förstå.

 

·      Under läsningen: vi läser gemensamt olika typer av texter och tränar på olika lässtrategier.

 

·      Efter läsningen: du får arbeta med läsförståelsefrågor, på, mellan och bortom raderna, samt befästa
ord- och begreppsförståelsen genom att göra olika typer av övningar. Vi diskuterar innehållet med varandra. 

 

·       Du läser böcker på egen hand och redovisar dem på olika sätt tex. läsdagbok, bokrecension, boksamtal.

 

Vi kommer att arbeta med olika typer av texter:

- Den berättande, som berättar om fiktiva eller verkliga händelser skildrade i skönlitterär form, till exempel en äventyrsberättelse.
- Den beskrivande, som beskriver och/eller informerar om hur något ser ut, är eller fungerar, till exempel en faktatext om ett land.
- Den förklarande, som förklarar eller tolkar varför något är som det är, till exempel en faktatext som förklarar varför det blir jordskalv.
- Den instruerande, som stegvis berättar om hur något ska göras, till exempel ett recept.
- Den argumenterande, som argumenterar för och/eller emot en tes, till exempel en insändare.
- Den återberättande, som berättar om något man har varit med om, till exempel en tidningsartikel.
- Den fria textypen,  som lyrik och poesi.

 

Hur du ska få visa dina kunskaper

Du skriver läslogg och deltar i samtal kring texter vi läser.

Du svarar på läsförståelsefrågor – frågor vars svar finns att hämta på, mellan och bortom raderna.

Du arbetar med lässtrategierna: ställer frågor, reder ut ord och uttryck, målar upp inre bilder, förutspår och sammanfattar texter.

Läraren noterar din läsutveckling (flyt, förståelse, ord/begrepp mm).

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.