Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Geografi ÅK 7 HT-20

Skapad 2020-09-13 17:13 i Fröknegårdskolan Kristianstad
Kartkunskap, namngeografi, jordens klimatzoner
Grundskola 7 Geografi
Kartkunskap - Namngeografi - Jordens klimatzoner

Innehåll

Pedagogisk planering: Geografi åk 7 ht 2020

Arbetsområden: Kartkunskap - Namngeografi - Jordens klimatzoner 

Syfte och upplägg

Kartkunskap: I det här arbetsområdet får eleverna bekanta sig närmare med olika typer av kartor, satellitbilder och geografiska informationssystem. Tyngdpunkten ligger på att förstå hur kartor är uppbyggda och fungerar. De ska också få lära sig att använda kartorna. Många av de färdigheter och kunskaper som tränas här kommer eleverna att ha nytta av och repetera flera gånger genom hela högstadiet.

Namngeografi: Arbetsområdet syftar till att bygga upp elevernas världsbild kopplat till kartan. Namngeografin fokuserar på världsdelar, världshav, länder och huvudstäder, men även sjöar och bergskedjor kan behandlas. Eleverna får också träna på att göra storleksjämförelser mellan olika geografiska objekt. Eleverna arbetar med olika kartor och lär sig känna igen länder, hav och världsdelar på kartan. Under arbetsområdets gång kommer eleverna att träna på att redogöra för, resonera om och jämföra samt dra slutsatser om olika frågor inom geografi.

Jordens klimatzoner: Detta arbetsområde syftar till att eleverna ska förstå skillnaden mellan väder och klimat. Eleverna ska även arbeta med de fyra klimatzonerna och vad som kännetecknar dessa för att kunna resonera om hur livet för människor i dessa klimatzoner ser ut. Eleverna kommer även att få arbeta med att samla fakta och öva på att använda geografiska verktyg.

Lärandemål

Kartkunskap

Eleven:

  • använder olika metoder, kartor och tekniker för att studera omvärlden.

  • förstår kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor.

  • ser skillnad på topografiska, politiska och tematiska kartor.

  • känner till några metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder

  • känner till centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Namngeografi

Eleven:

  • har kännedom om namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter. 

  • har kännedom om centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. 

Jordens klimatzoner

Eleven:

  • har kännedom om jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.​

  • har kännedom om klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen

  • har kännedom om metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.

  • har kännedom om centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.​

Översiktsplan

Kartkunskap v 35-38

Namngeografi v 39-40

Jordens klimatzoner v 41-43

Källor i undervisningen

Bedömning

  • Läxförhör/uppföljningar

  • Lektionsobservationer och diskussioner

  • Quiz

  • CLIO-uppföljning 1-3 (el liknande) v 38, 40, 42 

  • Sammanfattande prov v 43

 

 

 

 

 

                  

 

 

Uppgifter

  • CLIO-uppföljning 1: Kartkunskap

  • CLIO-uppföljning 2: Namngeografi

  • CLIO-uppföljning 3: Jordens klimatzoner

  • Sammanfattande prov: Kartkunskap - Namngeografi - Jordens klimatzoner

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
    Ge
  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
    Ge
  • Centralt innehåll
  • Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
    Ge  7-9
  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
    Ge  7-9
  • Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
    Ge  7-9
  • Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
    Ge  7-9
  • Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
    Ge  7-9
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
    Ge  7-9

Matriser

Ge
Geografi ÅK 7 HT-20: Kartkunskap - Namngeografi - Jordens klimatzoner

E
C
A
Ny nivå
Ha kunskaper om samspelet människa, samhälle och natur, och visa det genom att resonera om orsaker och konsekvenser.
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Använda geografiska begrepp
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Undersöka omvärlden med kartor, geografiska källor, teorier, metoder och tekniker.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Använda kartor och andra verktyg vid fältstudier.
Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt.
Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt.
Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Ha kunskaper om världsdelarnas namngeografi och då beskriva lägen och storleksrelationer.
Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: