Geografi ÅK 7 HT-20

Pedagogisk planering: Geografi åk 7 ht 2020

Arbetsområden: Kartkunskap - Namngeografi - Jordens klimatzoner 

Syfte och upplägg

Kartkunskap: I det här arbetsområdet får eleverna bekanta sig närmare med olika typer av kartor, satellitbilder och geografiska informationssystem. Tyngdpunkten ligger på att förstå hur kartor är uppbyggda och fungerar. De ska också få lära sig att använda kartorna. Många av de färdigheter och kunskaper som tränas här kommer eleverna att ha nytta av och repetera flera gånger genom hela högstadiet.

Namngeografi: Arbetsområdet syftar till att bygga upp elevernas världsbild kopplat till kartan. Namngeografin fokuserar på världsdelar, världshav, länder och huvudstäder, men även sjöar och bergskedjor kan behandlas. Eleverna får också träna på att göra storleksjämförelser mellan olika geografiska objekt. Eleverna arbetar med olika kartor och lär sig känna igen länder, hav och världsdelar på kartan. Under arbetsområdets gång kommer eleverna att träna på att redogöra för, resonera om och jämföra samt dra slutsatser om olika frågor inom geografi.

Jordens klimatzoner: Detta arbetsområde syftar till att eleverna ska förstå skillnaden mellan väder och klimat. Eleverna ska även arbeta med de fyra klimatzonerna och vad som kännetecknar dessa för att kunna resonera om hur livet för människor i dessa klimatzoner ser ut. Eleverna kommer även att få arbeta med att samla fakta och öva på att använda geografiska verktyg.

Lärandemål

Kartkunskap

Eleven:

• använder olika metoder, kartor och tekniker för att studera omvärlden.

• förstår kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor.

• ser skillnad på topografiska, politiska och tematiska kartor.

• känner till några metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder

• känner till centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Namngeografi

Eleven:

• har kännedom om namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter. 

• har kännedom om centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. 

Jordens klimatzoner

Eleven:

• har kännedom om jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.​

• har kännedom om klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen

• har kännedom om metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.​​

• har kännedom om centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.​

Översiktsplan

Kartkunskap v 35-38

Namngeografi v 39-40

Jordens klimatzoner v 41-43

Källor i undervisningen

• Clio https://www.clio.me/se/

• Studi.se https://www.studi.se/

• Seterra https://www.seterra.com/

• Jonas SO-blogg: 

• https://soblogg.webnode.se/ak-7/med-kartor-jorden-runt/

• https://drive.google.com/file/d/1qXWC-GdEIhZOTHAlW8zaq3P_SnqzMCcc/view

• Diverse stenciler med förenklat innehåll

Bedömning

• Läxförhör/uppföljningar

• Lektionsobservationer och diskussioner

• Quiz

• CLIO-uppföljning 1-3 (el liknande) v 38, 40, 42 

• Sammanfattande prov v 43

 

 

 

 

                  

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

Centralt innehåll

• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
• Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Uppgifter

CLIO-uppföljning 1: Kartkunskap

Uppföljning av arbetsområde om kartkunskap.

Kartkunskap och kartor