Månens grundstruktur Ht-20

Baklängesplanering för förskolornas arbete med grundstrukturen

  

1.                              Grundverksamheten 

 

VAD o VARFÖR? 

SYFTE 

 Vår grundverksamhet består av delarna

·        Förskolans sociala samspel

·        Förskolans omsorg och rutiner

·        Förskolans lek och lärandemiljöer

I vår grundverksamhet ingår allt arbete vi utför varje dag och vi pedagoger behöver använda oss av ett professionellt förhållningssätt genom att vara goda förebilder.

Grundverksamheten bildar ramarna för hela förskolans arbete och har stor betydelse för både barn, pedagoger och vårdnadshavare. För barnen skapar den trygghet, för föräldrarnas del skapar den en garanti och för personalen ett stöd.

Grundverksamheten innefattar de normer och värden/sociala samspel som förskolan prioriterar, något som alla måste ha med sig i livet. Barn lär sig grunderna för det sociala samspelet; turtagning, samförstånd och ömsesidighet, i relation till andra barn och vuxna. Barnen får hjälp att förstå sin vardagssituation, utveckla sin självkontroll och förmåga att styra och kontrollera sina handlingar. Att också veta hur dagarna kommer att se ut ger barnen en känsla av sammanhang.

I grundverksamheten ingår rutiner som: lämning och hämtning, samlingar, hygien och toalettbesök, matsituationer, vila, på – och avklädning, utevistelse, leken och inskolningar. Dessa rutiner bör diskuteras på förskolan och skrivas ner för alla att se och ta del av. 

Lek – och lärandemiljön på förskolan ska väcka och möta varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära. Processerna som barnen genomgår är viktigare än produkten de skapar. I processerna upplever vi och lär tillsammans.

 

Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen? 

När grundverksamheten är demokratisk, tydlig och anpassad efter alla barn på avdelningen blir barn delaktiga i sin verksamhet och kan utnyttja miljön till fullo för sitt lärande, vilket då innebär att barnen på förskolan får läroplanens mål uppfyllda.  

 

Övergripande mål 

Vårt mål är att ha en väl inarbetad och genomtänkt grundverksamhet som alla barn och personal är väl förtrogna med. Det blir en grund för verksamhetens superstrukturschema.

Byggt upp tydligare lär och lekmiljöer, pågående och föränderligt. Rutinerna klä av sig i en liten grupp i taget, toa/blöja, tvätta händer, vänta i inre hallen, titta i en bok (tydlig miljö), möte (utifrån vilka barn och hur många barn delar vi gruppen i två) , äta mat, vila. Det är ett stort stöd att vi följer superstrukturen. Barnen som ska vara med på lugna stunden går och sätter sig på blomman och väntar att  lugna stunden ska starta.  Efter vilan går barnen till en aktivitet som pedagogerna erbjuder i ateljén, eller leker med bygg och konstruktionsmatreal eller spelar spel/pussel. Tisdagar och torsdagar efter lunch kommer lokalvård för att städa våra utrymmen, vilket gör att vi behöver bryta aktiviteter för att ge lokalvård utrymme att städa. De barn som slutar före mellanmål går en pedagog ut med och lämnar över till VH. De barn som är kvar äter mellanmål. Efter Mellanmål

Grundverksamheten är de dagliga aktiviteter och den miljö, inne och ute som förskolan alltid erbjuder barnen. Grundverksamheten skall vara så tydlig och inspirerande, att den ger såväl barn som pedagoger trygghet att kunna leka, utvecklas och känna lust att lära.

 

PEDAGOGERNAS, KUNSKAPER, ERFARENHETER och BEHOV 

Introduktionen av grundverksamheten
Introduktionen av grundverksamheten görs i varje rum mycket noggrant för om barnen kan dagsrutinerna så vet de:

·        Var de kan leka/arbeta med vilka saker

·        Till vilken tid

·        Vad de får välja på

·        Hur vi bemöter varandra på ett positivt sätt

·        Att varje dag blir lugn, trevlig och lärorik.

 

Specifika mål 

Förskolans omsorg och rutiner: 
Rutiner är förskolans sätt att organisera omsorg och annat ”görande” i sin vardag. Barnen kommer till förskolan med olika erfarenheter och kunskap och de kommer att lära sig:

·        Hur man går ut och in i förskolans lokaler utan att det uppstår trängsel

·        Hur man använder förskolans material

·        Hur man leker

·        Att vara kompis

·        Att bli trygg med våra rutiner och vår veckostruktur

Förskolans lek och lärandemiljöer:
Lek och lärandemiljöerna ska väcka och möta varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära sig.

·        Allt bör vara anpassat för att stimulera och utmana barnet kring de mål som läroplanen beskriver.

·        Avdelningarna ska ha olika lekhörnor och material.

·        Vi arbetar i projekt. Olika långa efter barnens intresse.

·        Fokus på att barnen får undersöka och utforska.

Leken är prioriterad!

  

1.f BEGREPP

Grundverksamheten behöver ha fasta tydliga rutiner i vardagliga situationer. Ett superstrukturschema över vardagen är nödvändigt för att få tydlighet i rutinerna.

·        Lämning och hämtning    

·        Samling

·        Toalett/hygien                                      

·        Måltider

·        Vila                                                      

·        På och avklädning

·        Utevistelsen                                         

·        Leken

·        Inskolning                      

·        Grupper

·        Traditioner

 

 

1g. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT 

I vår grundverksamhet arbetar pedagogerna för ett professionellt förhållningssätt genom att vara goda förebilder. Förskoleområdet har framtagna spelregler som varje pedagog spelar efter, A.8 Spelregler finns att tillgå i personalhäftet i One Drive. Vi erbjuder en verksamhet där vi har ett barns perspektiv, där barnen kan utveckla sin identitet ihop med en delaktighet som ges på förskolan med andra barn och vuxna. Utifrån barnens intresse skapar vi gemensamt en utforskande miljö för utveckling och lärande.

För att nå verksamhetens mål arbetar pedagogerna utifrån en pedagogisk bas där de har en gemensam samsyn. En grundmiljö där avdelningarna har ett utforskande material som kan upplevas utan ett förbestämt syfte. Barnens kreativitet och fantasi berikas och formar vad materialet är och kan bli i olika situationer med olika möten med barn och vuxna.

Barnen på våra förskolor har rätt att mötas med respekt. De ska uppleva en trygg förskola där engagerade, medforskande och nyfikna pedagoger utmanar barnens tankar och funderingar. För att varje barn ska bli bekräftad, få känna sig betydelsefull, få göra sin röst hörd och kunna påverka sin vardag delas barngruppen upp i mindre grupper, både inne som ute.

Förskolans sociala samspel
Pedagogerna skapar förutsättningar genom att erbjuda möjligheter för barnen att lära sig olika förhållningssätt för social samverkan. Pedagogerna är förebilder och visar barnen att social är man genom:

·        Att hälsa på varandra – se, höra, bekräfta, vara delaktig

·        Turtagning – hänsyn, demokrati

·        Sätta stopp – integritet, gränser

·        Säga förlåt – empati, värme

 

Grundverksamheten planeras och genomförs i enlighet med Läroplan för förskolan. Centralt är dock att pedagogerna kontinuerligt utvärderar grundverksamheten för att se vad som fungerar bra eller mindre bra. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Utvärderingen ska utgå från ett tydligt barnperspektiv.

 

 

1h. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET 

Finns det någon ytterligare kunskap förskollärare och barnskötare behöver tillägna sig för att kunna bidra med stimulans och utmaningar?  

 

Uppstår behov i ett arbetslag så lyft det med ledningen för fortsatt hantering och utredning av vilka kompetensinsatser som behövs inom detta ämnesområde.

 

 

 

2.                              UTVÄRDERING 

 

Hur vet vi att vi nått våra mål, när temat är avslutat?  

 2. UTVÄRDERINGSSÄTT 

Introduktion av grundverksamheten sker i augusti sedan sker kontinuerlig avstämning av hur den fungerar i oktober och december under höstterminen. När vårterminen sedan börjar i januari repeteras grundstrukturen och en avstämning sker i mars och en analys görs i maj. 

 

 

 

3.                              AKTIVITETSPLAN 

 

Hur ska vi börja? … och hur skulle vi kanske kunna fortsätta? 

3a. STARTAKTIVITET 

Planera hur ni ska sätta igång grundstrukturen. Skriv vad ni behöver göra rum för rum och utifrån begreppen, för att utveckla och dokumentera grundstrukturen här i aktivitetsplanen. 

Uppstart med teater"Dela med dig" vi spelar teater för barnen och lägger även ut den i Unikum som ett komplement till vårt föräldramöte. 

 

Vi planerar de olika vilorna och att vi går tillbaka till att sova i vagn. Två pedagoger har madrassvilan Susanne eller Eleonora för att skapa trygghet för ett barn och en till vid behov. vi går tillbaka till att några sover i vagn igen. Vi får inte plats att sova inne och nu i coronatider är det viktigt att vi ser över hur barnen fördelas. 

Lugna stunden tar vi fram en lärplatta till de som ska vara vakna, den pedagog som ska läsa hjälper till att lägga barn i vagnar tar sen hand om vagnen och kör ut disken till Annica. 

Skogsdagarna vilka aktiviteter har vi, aktiviteter inne och på gården vad gör vi då. Vi behöver se över våra ryggsäckar en till skogen och en för gården.

Vi tänker att det är samma pedagoger som har aktiviteter under en månad.

Vi ser över superstrukturen för att få in de nya ansvarsområdena.

Vi har visat PowerPoint teatern för några barn, planen är att visa för alla barn på ett möte. Det här är alltså uppstarten på projektet. Vi skulle kunna göra en lekmiljö som anknyter till sagan. Vi har redan gett material men skulle kunna göra en tydligare miljö genom att göra iordning en lek korg. de har fått en trätårta som går att dela i lika stora delar, vi ser att det är svårt att dela med sig för barnen det kan vi arbeta med barnen i många olika sammanhang och med olika material, till exempel playdoo. Vi kan fånga undervisningen i det dagliga aktiviteterna. Vi kan läsa boken "Dela med dig" den finns på Pollyglutt, på olika språk. Polska, Ryska, Ukrainska och Arabiska som vi har representerade på avdelningen.

 

 

 

 ·        Lämning och hämtning    

       Vem tar emot barn och vårdnadshavare, vi behöver tänka runt ett specifikt barn. Vi bestämmer att vi turas, det blir då tydligt för alla vem som tar emot           barn. Vi behöver inte då avbryta aktiviteter för att resa oss upp då det finns en pedagog tillgänglig för vårdnadshavare. Den pedagog som har varit                först på avdelningen på morgonen fortsätter med barnen som redan är här och den pedagog som börjar kl.8 går in på avdelningen , och den pedagog          som kommer kl. 8.30 tar emot barn som kommer ute .

        Vid hämtning att vi överlämnar information om barn till varandra.

Möten

Vi delar in barnen i två grupper, de första barnen går in i mötesrummet med en pedagog och de andra blir kvar i hallen. Vi delar utifrån hur många barn som är närvarande och bland blir det bara en grupp. Några barn väljer att inte vara med och de är då i köket med den pedagog som dukar. I vår superstruktur står det vem som gör vad.

·        Toalett/hygien   

De barn som är här tidigt på morgonen byts blöjor på innan vi startar våra aktiviteter och erbjuder toa och potta till de som inte har blöja.

Den som går in först hjälper barnen i toarummet att tvätta händer och att få torr blöja och bli erbjuden potta och toalett. 

Vi tvättar händerna efter toabesök, mat och när vi har målat och arbetat med playdohlera.

När barnen torkar sina snoriga näsor tvättar de sig. Torka borden mellan måltider och aktiviteter på borden.

sprita skötbord mellan varje barn, använda plasthandskar vid toa och byte, använd underlägg på skötbord.

Sopar vid behov, alltid under borden efter måltid.

Tvätta bäddmaterial en gång i veckan eller vid behov. Även bäddmaterial i vagnarna.                         

·        Måltider

Efter mötet bjuder vi barnen att sätta sig vid bordet och äta, den pedagog som dukat berättar också vad det är för mat.

Frukost äter vi på Månen tillsammans med  barn från Stjärnan. Frukosten är framdukad på bordet och barnen blir bjudna och tar själva det som de vill ha.

Vid lunchen har barn och pedagoger bestämda platser under en längre period för att det ger en trygghet för barnen när de vet vem de ska sitta med. Vi pedagoger vet också hur barnen fungerar vid måltiden, vem som tycker om vad och hur vi kan bemöta deras olika önskemål. Vi startar måltiden med en matramsa för att samla ihop oss och att vi startar samtidigt. Barnen blir erbjudna och får ta mat själva utifrån sin egen förmåga, vi uppmuntrar dem att dela maten själva och att smaka på det som bjuds. Vi pratar om hur maten luktar, smakar, vilken konsistens den har. Vi bjuder varandra och säger varsågod, ber en kompis att skicka när vi vill ha mer och att tänka att det ska räcka till alla. Vi försöker väntar på varandra innan vi dukar av, barnen dukar själva av sin tallrik och glas.

Mellanmål är det ett mindre antal barn så de sitter inte på bestämda platser. Vi erbjuder och barnen väljer själva vad de vill ha.

Barn med allergier försöker vi samla vid samma bord för att ha bättre koll så de får rätt kost. köket laggar anpassad mat.

Frukt erbjuder vi på förmiddagen , är det inte för kallt äter vi den ute. De barn som är kvar senare på eftermiddagen (16.30-17.00)

erbjuds frukt även då.

Några gånger per termin grillar vi på våran grillplats oftast tillsammans med de andra avdelningarna. 

·        Vila 

Barn som är här tidigt på morgonen och behöver sova på för middagen kan få ligga i vagn och sova.

Efter lunch har vi tre olika vilor utifrån barnens behov. Vi har lugna stunden för de som inte behöver sova då vi läser sagor, använder oss av flano och pollyglut. De barn som sover ligger på madrass och lyssnar på lugn musik, eller i vagn ute. Några barn har begränsad sovtid och vi väcker dem efter en timme eller efter målsmans önskemål, andra barn sover så länge de behöver och utifrån hur länge de ska vara på förskolan.                                                .    

·        På och avklädning

Vi uppmuntrar barnen att de kan själva och att hjälpa varandra och att lägga sina kläder på sin plats. Barnen klär av och på sig i omgångar för att det ska bli en lugn stund och att vi pedagoger kan uppmuntra och hjälpa till om de vill och behöver, vi behöver inte stressa, det viktiga är att de får möjlighet att prova och göra själv så mycket de förmår. Vi planerar att göra iordning ett påklädningsschema för att tydliggöra vad vi behöver för kläder och i vilken ordning vi ska klä på oss. Det ska finnas en korg på anslagstavlan med olika bilder. Den som kommer först (personal) samlar barnen och diskuterar vad vi ska ha på oss ute och sätter upp lämpliga bilderna. Detta görs när personal nr. två kommer. 

Barnen

·        Utevistelsen    

Vi använder oss av gården och de olika aktiviteter vi kan göra där. I närmiljön finns också en fotbollsplan, skog och olika lekparker.

På tisdagar har Månen ansvar för en organiserar aktivitet för alla  barn på förskolan. Denna aktivitet gör vi flera tisdagar i rad så barnen har möjlighet att prova flera gånger. Man kan variera aktiviteten lite grand och efter några gånger byta aktivitet helt, man kan återkomma till samma aktivitet igen efter tag.

Vi går ut på förmiddagen, den personal som kommer 8.30 tar emot de barn som börjar senare ute. De barn som slutar tidigt går vi ut med och avslutar dagen ute. I bland går vi ut även efter mellis. Efter 16 hjälps alla avdelnin

·        Leken

Leken är det viktigaste vi gör på förskolan. Planerad undervisning sker i lekens form. Vi skapar förutsättningar för att barnen ska utveckla målen i läroplanen genom lek. Till exempel turtagning, vänta på sin tur, empati, samarbete, lekregler och leksignaler här är vi pedagoger närvarande och medlekande där det behövs. Barnen tränar och utvecklar sin språkliga utveckling, matematiserande och naturvetenskap  i leken. Vi anpassar lekgrupper med mindre antal barn utifrån deras individuella behov där vi styr undervisningen utifrån barnens förutsättningar. Vi anpassar miljön och material så att den främjar barnens utveckling och lärande. Den ska också väcka barns nyfikenhet och lust att leka och lära.

·        Inskolning 

     vi använder oss av föräldraaktiv inskolning. VH får ett brev med info. VH kommer på ett inskolningssamtal innan inskolningen där de får info om hur upplägget ser ut. Vi följer rekommenderade anvisningar.                       

·        Grupper

Vi delar barnen i mindre grupper, till exempel då vi går ifrån gården, har lekgrupper eller skapande verksamhet. Vi ser till att baren får tillgång till all verksamhet oavsett hur mycket tid de vistas på förskolan, till exempel de barn som sover och har korta dagar behöver ha tillfällen då det kan få gå in och ha undervisning i ateljén.

Barnen bildar också spontana grupper då vi ger dem tid att fortsätta och fullfölja sin aktiviteter. 

 

·        Traditioner

Lucia utan föräldrar då barnen klär ut sig och sjunger traditionella sånger, Julpyssel, Påskpyssel.

När barnen fyller år sjunger vi för dem och det får ett födelsedagskort och flagga utanför dörren.

Vi firar barnkonventionens dag den 20 november med gemensamma aktiviteter.

Rocka sockor, sommarfest (midsommartid)

Vi följer ett årshjul som är gemensam på förskolan  

Förskolans dag i maj

Brandvecka

Skräpplockardagar

 

Hur följer vi upp? 

3b. FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare) 

Hur ska ni kontinuerligt följa upp det som sker och fånga barnens lärprocesser, hypoteser, frågor, tankar etc. så att det kan lyftas in i planeringen av de fortsatta aktiviteterna. 

En del barn har mer jobbigt med att dela med sig, vi behöver jobba med alla barn i olika sammanhang och undervisningstillfällen.

 

När grunden är nedskriven så utvärderar ni enligt planen som beskrivs i punkt 2. Löpande reflektioner sker nedan i reflektion och analys- bara för personal