Sverige under 1700-talet

När historiker pratar om 1700-talet brukar de prata om två perioder, frihetstiden och den gustavianska perioden. Vi ska läsa om dessa två perioder och om hur det var att leva på den här tiden.

Vad ska vi arbeta med och lära oss?

 

Målet med arbetet är att du ska kunna:

• ge exempel på nya källor som kommer under 1700-talet, samt redogöra för vilka frågor historikerna ställer till källorna.
• förstå orsaken till varför ståndssamhället börjar upplösas.
• beskriva nya de nya partier som bildas i riksdagen och resonera om i vilken utsträckning det var demokrati.
• beskriva hur man försökte få landet rikt.
• använda begrepp som tullar, export, import, merkantilism, manufaktur, vetenskap.
  
  
• beskriva hur många människor som levde i Sverige, var de bodde, åt och vad de levde av.
• förklara varför riksdagen ville reformera jordbruket och vilka följder det fick.
• beskriva vad bönderna som brukade jorden tyckte om skiftet.
• beskriva arbetet på landsbygden, använd ord som män, kvinnor, tjänstefolk.
• känna till idéerna som fick spridning i Europa i och med den franska revolutionen.
• kort kunna redogöra för tankarna och idéerna hos några upplysningsmän.
• kunna beskriva hur Gustav III tog makten i en statskupp.
• kunna ge exempel på några reformer som Gustav III genomförde.
• kunna beskriva adelns missnöje med kungen och förklara vad det berodde på. Jämför gärna med andra epoker.
• kunna ge exempel på hur beslut av kungen påverkade både livet på landsbygden och vid hovet.

 

Hur ska vi arbeta? 

Vi kommer att arbeta med historia på olika sätt, både enskilt och i grupp/par, med olika uppgifter som berör alla delar ovan. Bland annat genom föreläsningar, uppgifter på classroom och texter på Gleerups.   

Vad och hur kommer detta bedömas? 

Formativ och summativ bedömning kontinuerligt under lektionernas gång.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.