Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Sverige under 1700-talet

Skapad 2020-09-17 16:06 i Vårfruskolan Lunds för- och grundskolor
Grundskola 6 Historia
När historiker pratar om 1700-talet brukar de prata om två perioder, frihetstiden och den gustavianska perioden. Vi ska läsa om dessa två perioder och om hur det var att leva på den här tiden.

Innehåll

Vad ska vi arbeta med och lära oss?

 

Målet med arbetet är att du ska kunna:

  • ge exempel på nya källor som kommer under 1700-talet, samt redogöra för vilka frågor historikerna ställer till källorna.
  • förstå orsaken till varför ståndssamhället börjar upplösas.
  • beskriva nya de nya partier som bildas i riksdagen och resonera om i vilken utsträckning det var demokrati.
  • beskriva hur man försökte få landet rikt.
  • använda begrepp som tullar, export, import, merkantilism, manufaktur, vetenskap.

  • beskriva hur många människor som levde i Sverige, var de bodde, åt och vad de levde av.
  • förklara varför riksdagen ville reformera jordbruket och vilka följder det fick.
  • beskriva vad bönderna som brukade jorden tyckte om skiftet.
  • beskriva arbetet på landsbygden, använd ord som män, kvinnor, tjänstefolk.
  • känna till idéerna som fick spridning i Europa i och med den franska revolutionen.
  • kort kunna redogöra för tankarna och idéerna hos några upplysningsmän.
  • kunna beskriva hur Gustav III tog makten i en statskupp.
  • kunna ge exempel på några reformer som Gustav III genomförde.
  • kunna beskriva adelns missnöje med kungen och förklara vad det berodde på. Jämför gärna med andra epoker.
  • kunna ge exempel på hur beslut av kungen påverkade både livet på landsbygden och vid hovet.

 

Hur ska vi arbeta? 

Vi kommer att arbeta med historia på olika sätt, både enskilt och i grupp/par, med olika uppgifter som berör alla delar ovan. Bland annat genom föreläsningar, uppgifter på classroom och texter på Gleerups.   

Vad och hur kommer detta bedömas? 

Formativ och summativ bedömning kontinuerligt under lektionernas gång.

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
    Hi
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
    Hi
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
    Hi
  • Centralt innehåll
  • Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
    Hi  4-6
  • Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
    Hi  4-6
  • Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
    Hi  4-6
  • Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
    Hi  4-6
  • Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
    Hi  4-6
  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
    Hi  4-6
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
    Hi  4-6

Matriser

Hi
Kunskapskrav för bedömning i historia

Bedömningen avser

Betyget E
Betyget C
Betyget A
Förmåga att
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Förmåga att
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Förmåga att
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Förmåga att
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Förmåga att
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Förmåga att
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: