Förskolan Sjövik, Skutan - Hur gör djur? HT 20

Hur många armar har en bläckfisk? Hur dricker elefanter? Hur kan gråsuggan bo under den tunga stenen? Under flertalet skogsutflykter och samtal, har vi uppmärksammat ett stort intresse hos barnen för djur. De ställer många frågor och delger varandra sina hypoteser och kunskaper. Dessa kommer nu ligga till grund för projektet "Hur gör djur?".

Varför valde vi detta projekt?

Under flertalet skogsutflykter, har vi uppmärksammat ett stort intresse hos barnen för djur. De ställer många frågor och delger varandra sina hypoteser och kunskaper. Under terminens första veckor har vi pedagoger arbetat för att med hjälp av dokumentationer fånga upp barnen funderingar. Dessa kommer nu ligga till grund för detta projekt och dess innehåll. Vi börjar här och låter barnen styra vägen framåt.

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) står det att "Utbildningen ska ta sin utgångspunkt i läroplanen och det barnen visar intresse för samt i det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig" (s. 6).

Barnens funderingar och tankar

"Ekollon, många ekollon. Om det kommer en ekorre som är hungrig måste vi ge dom till den".
"Titta vi hittade en gråsugga. Den ska hitta sin familj".
"Hur många armar har en bläckfisk?"
"Hur dricker elefanter?"
"Hur kan gråsuggan bo under den tunga stenen?"
”Kolla snigelslemmet”
”Kan snäckor bajsa?”
”Är det slemmet som är bajs?”
”Jag tror slemmet kommer från munnen”
"Kan snigeln krypa?"
"Den kan bara lägga sig"
"Varför kan den inte krypa?"
"Den har inga ben"

 

Varför ska vi arbeta med det?

 

Syftet med projektet är att öka barnens förståelse för allt levande omkring oss. Hur hänger allt ihop? Barnen ska få mer kunskap om djur och hur djuren påverkas av människan.

 

Förhållningssätt

Vi ska arbeta för att ha ett utforskande arbetssätt där vi utgör medupptäckare, är närvarande och lyssnar till barnens frågor och hypoteser. Vi lär tillsammans. Deras tidigare erfarenheter utgör basen, varifrån vi ska utmana och stötta barnen, för att leda dem vidare mot nya upptäckter. För att göra det kan vi tex. använda oss av produktiva och öppna frågor.

Hur ska vi göra?

Genom att använda pedagogisk dokumentation, får vi möjlighet att låta barnens utforskande styra processen framåt. Utifrån det barnen undersöker och frågar, skapar vi nya tillfällen, vilka syftar till fortsatt utforskande, lek och lärande.

Lärmiljö och material

Vi kan anpassa lärmiljön och göra förstoringsägget mer tillgängligt för barnen att använda i sitt undersökande. I lärmiljön placeras faktaböcker ut lättillgängliga för barnen. Vi ska arbeta för att göra greenscreen och projicering mer tillgängligt för barnen. Vi kan projicera olika djur de intresserar sig för eller låta deras lekar ta plats i djurens värld eller återuppleva våra egna dokumentationer.

Hur dokumenterar vi?

Dokumentationer ska göra kontinuerligt av hela arbetslaget. Tillsammans med barnen och kollegialt under reflektionstid. Det är reflektionerna kring det vi dokumenterat och dess påverkan på vidare planering som gör den pedagogisk.

Hur ska vi synliggöra barnens lärande?

Vi går tillbaka till tidigare dokumentationer och reflekterar tillsammans med barnen om vad vi gjort och lärt oss. Vad vet vi nu som vi inte visste förut? Vi kan gå tillbaka till barnens alster och titta på detaljer.

Vad i förskolans läroplan stödjer vi oss på?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

… förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

… förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,

Vad tar vi med oss från föregående projekt?

Vi ska utveckla barnens möjligheter att själva reflektera kring projektet och deras lärande.