Ämnen:
Historia, Geografi, Samhällskunskap
·
Årskurs:
9
Skolår 9: Projekt 1 Världskrigens & Revolutionernas tid
Hässelbygårdsskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 21 januari 2021
Under det här projektet som går under namnet, Projekt 1 kommer du som elev att närmare bekanta dig med ämnena historia, samhällskunskap och geografi. Projekt 1 pågår från veckorna 34-43. Tidsperioden vi framförallt kommer att kika lite närmare på är 1750-1950.
Planering: Projekt 1
Projektet behandlar perioden år 1750-1950.
Betyg kommer att ges i ämnena, historia, samhällskunskap och geografi.
Vecka 34: Industrialism dess orsaker, händelseförlopp & konsekvenser.
- Introduktion av kursen, Projekt 1.
Vecka 35: Kolonialism dess orsaker, händelseförlopp & konsekvenser.
- Introduktion av metoden, Grupparbete och metoden, Portfolio (hur arbetar man i grupp på ett effektivt och utvecklande sätt?).
Vecka 35: Nationalism dess orsaker, händelseförlopp & konsekvenser kopplade till det första världskriget.
- Introduktion av metoder för att sortera upp sitt lärande och sina kunskaper på (tabeller och centrala frågeställningar).
Vecka 36: Nationalism dess orsaker, händelseförlopp & konsekvenser kopplade till det första världskriget.
- Vi använder oss till stor del av filmklipp (SLI.se) genom dessa analyserar vi innehållet och bearbetar det på olika sätt (föreläsningar, anteckningar på tavlan och gruppuppgifter kopplat till filmklippens innehåll).
Vecka 37: Hur hänger dessa begrepp ihop? På vilket sätt har begreppen att göra (Industrialism, Kolonialism och Nationalism) med det första världskriget?
- Men även då hur dessa begrepp påverkar mellankrigstiden och leder till det andra världskriget.
Vecka 38: Eget arbete i grupperna med begreppen.
-Arbetet handlar om uppgifter som behandlas genom att arbeta med metoden, Tankekarta.
Vecka 39: Vi undersöker närmare det första världskriget.
- Vi fokuserar särskilt på händelseförlopp (konkreta händelser) och studerar närmare perioden efteråt. Den som kom att kallas för, Mellankrigstiden.
- Vi kommer också skriva ett prov. Provet skrivs individuellt. Men det är tillåtet att använda goda diskussioner i gruppen och då använda de digitala verktygen för att söka information som kan vara till hjälp för att svara på provfrågorna. Tänk på tiden!
Vecka 40: Stort fokus på begreppet Nationalism eftersom vi särskilt kommer att närmare studera Hitlers väg till makten.
- Vi kommer också att studera begreppet, Förintelsen.
- Vi kommer att använda oss av filmklipp (SLI.se, YouTube-klipp) men också skriftliga källor för att närmare studera den här tiden 1918-1939.
Vecka 41: Vi undersöker närmare det andra världskriget (1939-1950).
- Vi kommer också att närmare studera konsekvenser av världskriget. Vi kommer fortsätta arbetet med det som i historieböckerna går under namnet, Förintelsen. Hur kunde förintelsen vara möjlig?
- Förenta nationerna kommer också att behandlas.
Vecka 42: Eget arbete i grupperna.
- Förberedelse inför projektredovisningarna under vecka 43.
Vecka 43: Inga ordinarie lektioner i de samhällsorienterande ämnena.
- Du och din grupp förbereder er (valfri plats) inför gruppredovisningen (15 minuter per grupp). Kursen avslutas med fika och vi kommer också se vilken grupp som tjänade mest Dubloner
Läroplanskopplingar
Centralt innehåll (25)
Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.
Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.
Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Några olika stats- och styrelseskick i världen.
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
