Havet är djupt

Projektplanering för Rymdens olika tvärgrupper hösten 2020/våren 2021

Projektplanering

Projektets syfte är att barnen ska få ett ökat intresse för havet och naturen. Att skapa ett intresse och en nyfikenhet för naturen går hand i hand med en mer hållbar framtid. Barnen behöver skapa en relation till naturen som hållbar, få en förståelse för att allt i naturen bildar en helhet och att allt levande har samma rätt till liv. Vatten är även ett väldigt tacksamt och spännande material att arbeta med, men även källan till allt liv på vår planet.

Förhoppningen är att vatten ska inspirera barnen till ett ihärdigt utforskande som ska leda till att de genom sin gamla och sina nya kunskaper skapar en mer komplex relation till vatten och livet under ytan.

Eftersom alla barn inte erövrat det verbala språket är det viktigt att projektet innehåller olika uttryckssätt såsom dans, drama, lek och skapande, men även berättande, reflektion och framför allt utforskande ska ingå.

Till en början vill jag ta reda på vad barnen har för relation och kunskap om undervattensliv.

Frågeställning till barnen. Vi vet ju att vi människor lever över vattenytan men vad tror ni finns under vattenytan?

Vid första tillfället ska vi även projicera undervattensfilmer på storbild och tillsammans se vad vi kan se. Hur djuren rör sig vad de har för färger, vad barnen tror att de äter, vad finns på botten, vart tror de att djuren bor?

Deluppföljning - Reflektion 

Vad ser vi?

Hur har vår verksamhet utvecklats utifrån våra gemensamma utvecklings- och läroplansområden:

• Pedagogiska miljöer?
Höst: Vi har startat arbetet med att involvera vårt projekterande arbetssätt i hela miljön i verksamheten för att göra projektet levande och möjliggöra en föränderlig och inspirerande miljö för barnen att vistas i där de har möjlighet att påverka utformningen av den.

Vår: Dokumentationen från barnens projektarbeten sitter uppe och fungerar som en värdefull källa till samtal barnen emellan och väcker ett fortsatt stort intresse. Vi tänker att det ger ett värde till deras skapade verk att sätta upp dem på ett estetiskt tilltalande sätt.

 

Barnen har fått i uppdrag att göra egna kollage för att porträttera sig själva i olika undervattensmiljöer utifrån frågor vi ställt till dem, exempelvis: ”Om du fick leva under vattenytan i en hel dag, vad skulle du göra då?”, ”Vad skulle du vilja vara för undervattensdjur?”, ”Vilka skulle du vilja träffa på i den här miljön?” (Havet).

Vi har klätt in de pedagogiska miljöerna med de alster som barnen har skapat under projekttillfällena, så som sagor, egna minipresentationer, tavlor föreställande undervattensmiljöer, akvarium, osv.

Vi har även gjort förändringar i miljön oberoende av det projekterande arbetssättet då vi skapat nya samlingsrum för att möjliggöra fler samlingar samtidigt i mindre grupper, förändrat vårt sinnesrum till en lägenhet som inbjuder till rollek, samt skapat en mer tillåtande miljö för de yngre barnen på avdelningen genom att ta ned delar av materialet på golvet.

Vi har även skapat ytterligare en läshörna i linje med arbetet att kunna arbeta samtidigt i mindre grupper.

• Pedagogisk dokumentation?
Höst: Vi dokumenterar det projekterande arbetssättet genom att fota och dokumentera barnens utforskande för att lägga in i lärloggarna för de olika grupperna. Vi ser att vi skulle behöva sätta upp mer av dokumentationen inne på förskolan synligt för barnen för att möjliggöra ett än större deltagande och observation av deras egna processer. Vi upplever att en del av barnens involvering i dokumentationen har fallit bort i och med digitaliseringen.

 
Vår: Se svar på frågan om Pedagogiska miljöer ovan.

• Värdegrundsarbete?
Höst: Vi har förändrat vår arbetsmodell och arbetar under stora delar av dagen arbetar samma två pedagoger med en fast barngrupp som arbetar tillsammans både i det projekterande arbetssättet samt under övriga delar av verksamheten. Detta gör att barnen vistas i mindre sammanhang, vi utvecklar en närmare relation till varandra, både barn emellan och vuxen-barn emellan. Barnen får möjlighet att öva på att både tala och bli lyssnade på, samt lyssna och ta in vad de andra barnen säger.

Vår: Vi ser att vi genom att ha förändrat storleken på grupperna samt ändrat vår arbetsmodell och organisation upplever att vi får en närmare kontakt med individerna i barngruppen och att vi genom att följa ett mindre antal barn genom stora delar av dagen får syn på intressen, lär- och lekstrategier, egenskaper samt utveckling. Vi ser också att genom att ha blandade åldrar i de mindre grupperna så kan de äldre barnen fungera som ett stöd för de yngre utifrån teorin om proximal utvecklingszon. De äldre barnen blir i sin tur tvungna att ta hänsyn till de yngre barnen i vissa situationer och utveckla sin empati samtidigt som de får känna sig ”stora” genom att lära de yngre barnen genom sina egna kompetenser och färdigheter.

 

• Barnkonventionen?
Höst och vår: Vi arbetar mycket i vår grupp att alla barn ska få komma till tals och bli lyssnade på, samt lyssna och ta del av kompisars åsikter och tankar. Vi arbetar demokratiskt där barnen får vara med och styra riktningen i våra projekt samt att vi är lyhörda för vilka delar av verksamheten som barnen upplever som lustfyllda och givande och vilka som inte är det. Genom att vi har förändrat gruppindelningen så upplever vi att vi på ett bättre sätt får möjlighet att se och komma närmre barnen.

• Digitalisering?
Höst: Vi arbetar fortsatt med projicering av olika filmer när vi skapar för att inspirera barnen och addera ytterligare en visuell dimension. I arbetet med litteracitet använder vi oss av PolyGlutt för att läsa och se sagor. Det finns även möjlighet att läsa sagor på olika språk.

Vår: Barnen har fått arbeta med digitala verktyg i en skapande-miljö genom skalappen PicCollage där barnen blir producenter, i det här fallet genom att göra en egen presentation där de satte in sig själva i ett sammanhang utifrån vårt undervattenstema. Det här har vi sett fascinerar barnen och har bjudit in till samtal och har fått erfara att det bara är fantasin som sätter gränser för vad de kan skapa med digitala verktyg. Det öppnar även upp för samtal om källkritik och synliggör att de bilder vi ser inte behöver vara verklighet.

Arbetet med PolyGlutt fortsätter genom att vi läser sagor och berättelser på olika språk, någonting som vi ser är uppskattat hos barnen och skapar en bredare förståelse för begreppet språk.

 

 

 

 

• Hållbar utveckling?
Höst: Vi har genom vårt projekterande arbetssätt med undervattensdjur gett barnen möjlighet att utveckla ett intresse om andra livsformer än vår egen. Vi ser att vi behöver arbeta mer med att få tid till utflykter i vår närmiljö för att intressera barnen för naturen och de olika livsformerna som verkar i den.

Vår: Vi planerar att fortsätta våra årliga planteringar, från frö till ätbart, vi ska arbeta mer med att komma iväg på utflykter där vi kan utforska vatten och skog mer i praktiken genom att barnen får undersöka med hjälp av olika verktyg, exempelvis håva upp grodyngel och titta på i lupp, osv.

Vi vill även fördjupa oss i ett mer faktabaserat arbete med barnen kring de djur som barnen visar intresse för att skapa en förståelse kring kretslopp, människans påverkan på naturen samt ge barnen möjlighet att utveckla empati för olika livsformer och hur de är beroende av varandra.

 

• Språk?
Höst: Vi försöker involvera barnen och låta dem deltaga utifrån sina egna kunskaper och erfarenheter. De äldre barnen har under hösten varit drivande i att skapa egna berättelser där de har fått skapa världar till de olika karaktärerna. För att fånga de yngre barnen och involvera dem i arbetet med att skapa berättelser har vi arbetat med bildstöd i olika former, genom utskrivna bilder på karaktärer i sagorna samt med appen Pic Collage.
Vår: Vi ser att vi har lagt stort fokus inom projektet på språk, vi ser att våren kommer kretsa kring andra ämnesområden där språket fortfarande är det grundläggande verktyget för lärandet och barnens utveckling.

 

Behöver vi ändra/lägga till något i arbetslagets undervisningsplaner?

Vi är fortfarande i en uppstartsfas på många sätt där vi arbetat med att lägga en grund för projektet genom kreativa aktiviteter där barnen har fått upp ett intresse för vårt valda tema, vi fortsätter att fördjupa arbetet för att möjliggöra en djupare förståelse för hållbar utveckling, natur och andra livsformer.