Lustigkulla förskola, Knivsta · Senast uppdaterad: 4 februari 2021
Tema Babblarna kommer att syfta till att utveckla barnens språk och kommunikation. Vi kommer att arbeta med drama och andra skapande aktiviteter.
Planering av undervisning VT-21
Tema Babblarna
1. Målområde
|
|
|
Syfte
|
Varför har jag valt den här aktiviteten?
|
Utifrån Knivsta kommuns gemensamma språkprojekt samt förskolans utvecklingsområde drama, kommer vi fortsatt att ha Babblarna som avdelningens tema. |
|
Vad är syftet med aktiviteten?
|
Syftet är att utveckla barnens språk och kommunikativa förmåga samt intresse för drama genom olika aktiviteter kopplat till Babblarna. |
|
Barnens fråga / hypotes |
Vad heter Babblarna? Vilka färger har dem? Vad gör Babblarna? |
Mål (Lpfö 98, rev 16)
|
Vilket / vilka konkreta mål strävar jag som pedagog att uppnå med vald aktivitet?
|
Vårt mål med projektet är att barnen ska utveckla sitt språk och sin kommunikation samt erbjudas olika typer av dramaaktiviteter. Att barnen får utveckla sina skapande förmågor och prova på olika tekniker. |
|
Förskolans läroplans mål (strävans mål)
|
|
2. Metod/aktivitetsplan
|
|
|
|
Hur ska jag genomföra aktiviteten?
|
Vår barngrupp är åldersblandad och därför kommer vi att arbeta i olika grupper utifrån bla barnens språkutveckling. De yngre barnen behöver komma igång med sin språkutveckling och lära sig de första orden medan de äldre kommer att ha aktiviteter som utvecklar deras berättande och dramatisering. Vi kommer att använda babblarböckerna ofta men också försöka fånga upp barnens ideér. |
|
Vilken miljö ska jag genomföra aktiviteten i?
|
I en miljö som är lämplig för aktiviteten, det kan tex vara på avdelningen, i ateljén eller vid mattorget. |
|
Pedagogens förhållningssätt
|
Pedagogen ska ställa öppna och intresserade frågor, vara närvarande, lugn och medforskande. |
|
Val av material
|
Lådan med Babblarmaterial, flanosagor, sagor via polyglutt samt annat material. |
|
Val av dokumentation och beskrivning av ansvarsområden
|
Vi dokumenterar främst via foto och anteckningar. Alla pedagoger på avdelningen har delat ansvar för dokumentationen. |
|
Hur får vi föräldrarna delaktiga?
|
Genom information via veckobrev, de dagliga samtalen samt dokumentation på vår dokumentationsvägg. Även visa barnens lärloggar kan föräldrar vara delaktiga. |
|
Hur gör jag aktiviteten jämställd och genusmedveten?
|
Genom att erbjuda alla aktiviteter och allt material på samma sätt till alla barn samt tänka på mitt sätt att tala i samtalet med varje barn. |
|
Hur anpassar jag undervisningen till den rådande kulturella mångfalden?
|
|
|
Hur anpassar jag undervisningen för språksvaga barn? |
Som pedagog är det viktigt att använda ett lugnt taltempo samt använda TAKK som stöd i kommunikationen med språksvaga barn. |
3. Utvärdering och analys
|
|
|
|
På vilket sätt ska vi och barnen utvärdera?
|
Vi samtalar med barnen efter aktiviteten samt har en gemensam reflektionsstund på en storsamling. Vi pedagoger reflekterar och utvärderar aktiviteterna vid vårt avdelningsmöte. |
|
Barnens tankar och reflektioner, vilket lärande uppstod?
|
|
|
Varför blev utfallet som det blev, kopplat till syfte och mål?
|
|
|
Hur går vi vidare? Vilka utvecklingsmöjligheter finns?
|
|
Checklista för planering av undervisning
Ett stöd för att se att de planerade aktiviteterna leder till ett lärande
Barnen bör få:
Utforska, experimentera, och uppleva med flera sinnen och känslor
Utforska samma kunskap på flera olika sätt
Utmanas att tänka nytt och att ställas inför kognitiva konflikter och problem som ska lösas
Utforska projektet kontinuerligt i deras lärmiljö
Möjlighet att utforska projektet i deras vardag
Reflektera kring hur de tänker, lär sig och löser problem
Få hjälp att analysera, sortera och se mönster
Utforska under tillräckligt lång tid
Få tid för inkubation och vila
Uppleva aktiviteterna i ett flöde som leder till intresse, nyfikenhet och lärande
Utforska sina egna intresseområden
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter