👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Krönika

Skapad 2020-09-28 21:05 i Fuxernaskolan F-6 Lilla Edet
Nu är det dags att lära sig om en ny textgenre, nämligen krönikor. Vi har tidigare arbetat med både insändare och debattartiklar vilka också, precis som krönikan, är argumenterande texter. En krönika är en mer personligt skriven text och baseras ofta på en konkret händelse. Den innehåller krönikörens egna tankar och kommentarer och vill få läsaren att se på ett ämne ur ett nytt perspektiv. Till skillnad från insändare och debattartiklar, talar en krönika inte direkt om vad du ska tycka. Det får du som läsare själv fundera över och komma fram till. Vi kommer att inleda med att läsa och analysera olika krönikor. Därefter lär vi oss hur en krönika är uppbyggd och slutligen får ni skriva en egen krönika.
Grundskola 9 Svenska
En krönika är en personlig text där skribenten kommenterar eller reflekterar över ett aktuellt ämne. En krönika tar sin utgångspunkt i en situation som författaren varit med om, sett eller hört. Många krönikor ifrågasätter något, argumenterar för något eller vill få oss att se en sak med nya ögon.

Innehåll

Arbetsgång

Vi kommer att läsa, analysera och diskutera flera krönikor under lektionerna. Du kommer att arbeta med mindre uppgifter och slutuppgiften består av att du ska skriva och lämna in en krönika.

 

Länk till olika krönikor att läsa

https://www.gp.se/om/Kr%C3%B6nika

https://www.expressen.se/kronikorer/

 

 

Bedömnning

Din krönika kommer att bedömas utifrån kunskapskraven nedan efter att du lämnat in den. Din förmåga att vara med och diskutera och argumentera kommer att bedömas under lektionerna när vi arbetar med detta.

 

Betygskriterier för egen krönika

E

·       Du ska skriva en krönikelik text och i den texten ska dina åsikter klart framgår.

·       Kunna använda de vanligaste reglerna för skriftspråk så att texterna blir lätta att läsa och förstå.

 

C

·       I en krönika ska du föra fram och utveckla både dina egna och andras tankar, åsikter och känslor.

·       Du ska i krönikan ha ett innehåll, stil och språk som är likt det som gäller för detta textformat.

·       Du skriver så att din målgrupp känner att det är skrivet för dem.

·       I en krönika ska du kunna visa att du har tänkt kritiskt i förhållande till det ämne du valt att skriva om.

·       I en krönika ska du sträva efter att variera ditt ordval och sträva efter en omväxlande meningsbyggnad. Få språkliga fel.

 

A

·       I en krönika ska du på ett säkert sätt föra fram och utveckla både dina egna och andras tankar, åsikter och känslor.

·       Du ska i krönikan ha ett innehåll, stil och språk som är mycket träffande för detta textformat.

·       Du skriver så pass säkert till din målgrupp att din text utan några problem skulle kunna publiceras i t ex målgruppens tidskrift.

·       I en krönika ska du förhålla dig kritisk till det ämne du skriver om.

·       I en krönika ska du på ett säkert sätt variera ditt ordval och på ett säkert sätt använda en omväxlande meningsbyggnad. I princip ett felfritt språk.

·       Du har tänkt till vad det gäller val av ämne och du har valt ett ämne att skriva om som är utmanande/fyndigt/idérikt eller på något annat sätt lite mer än det vanliga.

 

Uppgift: att skriva en egen krönika

Ämne:

Tänk på en speciell händelse som du någon gång reagerat på och som väckte tankar och känslor hos dig. Det får gärna vara en händelse från din egen vardag, då kan det vara lättare att göra krönikan personlig. En krönika kan också handla om en aktuell nyhet. Du vet att du har hittat ett bra ämne när du märker att du hittar argument och åsikter som tar diskussionen till ett större sammanhang än den enskilda händelsen. Har du svårt att hitta ett passande ämne, hjälper jag dig självklart med förslag. 

Rubrik:

En rubrik ska som alltid spegla det din text kommer att handla om. Den ska ha en tydlig koppling till innehållet och det budskap du vill förmedla. Skriv inte rubriken förrän din text är helt färdig. Det är oftast lättare att komma på en bra och passande rubrik när texten är klar. 

Inledning:

Som vanligt skriver du ett inledande stycke som leder in läsaren på ämnet och lockar till vidare läsning. Det är inte nödvändigt att du presenterar händelsen redan i ingressen, men på något sätt ska du få läsaren att förstå vilket ämne du kommer att ta upp i krönikan.

Lyft fram dina åsikter och argument:

Beskriv händelsen och vad den fick dig att tänka och känna. Ta sedan dessa tankar till ett mer generellt plan. Förklara varför du reagerat på händelsen och vad du tycker, och glöm inte att argumentera för din sak. Du ska vara tydlig och övertygad i dina argument, men tänk också på att det kommer finnas de som tycker annorlunda än vad du gör. Hitta gärna motargument och bemöt dem. Varför är dessa felaktiga? Dina argument måste inte baseras på fakta, utan kan bestå av dina tankar, upplevelser och åsikter. 

Språk: 

En krönika är en argumenterande text, men den kan skrivas väldigt fritt. Du kan till exempel gärna använda stilistiska medel som metaforer och liknelser, men gör det bara om det hjälper dig att få fram ditt budskap. Tänk alltid på att anpassa språket efter läsaren. och skriv så att du känner dig bekväm. Våga också utnyttja friheterna man har när man skriver en krönika: skriv så att det känns roligt och inspirerande. När du är klar är det viktigt att du läser igenom och bearbetar din egen text för att själv upptäcka saker som du kan förbättra. Låt också en kompis läsa din text och ge dig respons innan du anser att du är klar. 

Avslutning: 

Försök att knyta ihop säcken i din avslutning. Knyt an till inledningen och sammanfatta budskapet. En avslutning kan också innehålla en form av uppmaning. 

Uppgifter

  • Krönika

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
    Sv  7-9
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  7-9
  • Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
    Sv  7-9
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
    Sv  7-9
  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
    Sv  7-9