Pärlans projektplanering 2020/21

Projektplanering: Matematiska begrepp. Barn i åldern 1-3 år.

Planering hösten 2020/våren 2021 Pärlan

Projektämne: Matematik - matematiska begrepp. 

Syfte: Skapa förståelse för omvärlden genom matematiska begrepp.

Mål: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

 Ur Lpfö 18

 

Arbetssätt-förhållningssätt-material

Behöver ni utveckla era kunskaper i ämnet?

Vi ska läsa vetenskaplig litteratur om matematik med fokus på matematiska begrepp och begreppsbildning, samt läslyftets olika vetenskapliga artiklar. Det är allas ansvar.

På vilka olika sätt ska ni dela in barngruppen?

Vi kommer dela in barnen i olika grupper utifrån barngruppens och det individuella behovet och vad intresset är.

Hur tänker ni arbeta med undervisning?

Vi ska alltid veta vad syftet är med undervisningen. Undervisningen ska bygga på en planering skapad av en förskollärare utifrån  observationsprotokoll och gemensamma reflektionsprotokoll. Planeringen ska innehålla; hur vi presenterar undervisningen för barnen, vilket material ska användas, vilket rum vi ska bedriva undervisningen i, vilka barn ska vara delaktiga och hur vi ska genomföra undervisningen samt hur vi reflekterar med barnen efteråt. Vi kommer att lägga vikt vid vilka frågor vi ställer till barnen utifrån undervisningen för att få ta del av barnens tankar. Vi kommer att utgå ifrån Vygotskijs proximala utvecklingszon och scaffolding. 

För att tydliggöra undervisningen för barnen kommer vi att både visa och berätta för barnen vad som ska ske. Vi kommer att upprepa undervisningsaktiviteterna många gånger. Vi kommer erbjuda en lärandemiljö där vi pedagoger använder de matematiska begreppen som ett medvetet arbetssätt, där barnen får möta begreppen på olika sätt i olika sammanhang för att få en breddad begreppsbildning.

Undervisning kommer att ske både inomhus och utomhus.

Vi ska ge alla barn samma möjligheter, artikel 2 i Barnkonventionen, i undervisningen.

Vi kommer utforma miljön så att barnen får möjlighet att utforska och undersöka de utvalda matematiska begreppen. Vi kommer använda Likabehandlingsplanen som ett av verktygen när vi utformar miljön. Vi kommer att utforma den pedagogiska miljön utefter barnens intressen och behov genom observationer och även observationer av barnens användande av nya miljöer. Vi vill skapa olika mötesplatser där barnen kan lära tillsammans, av och med varandra, utifrån Vygotskijs tankar om scaffolding och proximala utvecklingszonen.

Vi kommer använda oss av digitala verktyg som en naturlig del i undervisningen.

Vi arbetar tillsammans med barnen utifrån de demokratiska principerna – att lyssna, bli lyssnad på, ta ansvar och vara delaktig.

Vi kommer ha två typer av undervisning i samlingar, båda innehåller de matematiska begrepp vi arbetar med.

• Språksamling med hjälp av Bornholmsmodellen.
• Samlingar med fokus på naturvetenskapliga fenomen

Vi arbetar med Barnkonventionens artikel Alla barn har rätt till ett eget namn i alla våra samlingar.

 

Hur ska ni arbeta med reflektion och uppföljning?

Vi använder oss av den veckovisa reflektionen. Vi har med oss olika typer av dokumentation som exempelvis observationsprotokoll. Vi har observerat utifrån några förutbestämda frågor som vi kommit överens om. Det är dessa frågor vi också reflekterar kring. Utifrån det gemensamma reflektionsprotokollet gör vi en kort analys:

• Vad blev resultatet av undervisningen utifrån sitt syfte?
• Hur kommer det sig att resultatet blev som det blev?
• Vilken/vilka slutsatser drar vi av detta?
• Utifrån våra slutsatser hur går vi vidare?

Vi pedagoger har ett reflekterande och analyserande förhållningssätt. Vi kommer att ha en färgkodning av de olika WKI-områdena (pedagogisk miljö, skapande verksamhet, språklig utvecklig, matematisk utveckling och naturvetenskap) för att underlätta för förskollärarna vid analys- och planeringstillfällena. 

Vi kommer reflektera med barnen utifrån den undervisning vi haft. Samt möjliggöra för spontana reflektioner under verksamhetsdagen genom att exempelvis skriva ut fotografier till barnen samt sätta upp fotografier på barnens görande samt deras egna alster. 

 

 På vilka olika sätt ska ni dokumentera att varje barns utveckling och lärande följs upp?

Genom observationsprotokoll, barnens alster, fotografier, eventuellt film, barnens egna lärloggar i Skolplattformen.

 

Vilket material behöver ni för undervisningen?

Olika material som hjälper till att förstärka de matematiska begreppen. Vi gör om i miljön utefter vad barnen är intresserade av. Vi använder olika reflektionsmaterial som barnens foton samt konkret material. Barnen får skapa utifrån de olika begreppen. Lärplatta. 

 

Aktiviteter:

Vilka undervisningstillfällen ska ni ha och vad ska de innehålla?

Alla våra undervisningstillfällen kommer innehålla de begrepp vi valt ut som en röd tråd. Vi utgår ifrån läslyftets undervisningsaktiviteter samt olika lekar. Vi behöver använda ett tydligt och konkret material. När vi använder böcker i vår undervisning gör vi en bildpromenad och vi har boksamtal med barnen. Vi samtalar om de olika matematiska begreppen med barnen och lyfter fram dem i bilderna i boken. Vi använder oss av muntliga berättelser där de matematiska begreppen finns med.

Vilka intressen och behov hos barnen ska ni arbeta med?

Vi behöver använda ett tydligt och konkret material. Barnen behöver uppleva de matematiska begreppen på olika sätt såsom exempelvis verbalt, fysiskt, i skapande och olika uttrycksformer. Barnen ska få möta begreppen på olika sätt i olika sammanhang för att få en breddad begreppsbildning. Vi använder oss av Ugglo för att lyssna på sagor på de olika modersmål som finns på avdelningen. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,