Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Nulägesanalys 1 - 20/21

Skapad 2020-10-01 20:09 i Tofta förskola Helsingborg
Förskola
Nulägesanalys av de tre målen: - självständighet och tillit till sin egen förmåga - nyfikenhet och kreativitet och lust att leka och lära - Förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar

Innehåll

 

Mall för planering - gruppnivå  

 

Var är vi?  

Var befinner sig gruppen nu? Vilka behov kan vi se i gruppen? 

● Vilket undervisningsbehov finns i gruppen? Vad ska barngruppen lära sig - förmå och förstå?

● Vad är gruppen intresserad av/nyfiken på? 

 

Vi börjar med att utgå från läroplansmålen som är uttagna av Nämnden. Vi tittar på var vi befinner oss i följande situationer: Fria leken, planerad undervisning, på/avklädning samt måltid.

Självständighet och tillit till sin egen förmåga
Nyfikenhet och kreativitet och lust att leka och lära
Förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattning

 

Självständighet och tillit till sin egen förmåga

Det är väldigt blandat. Vissa barn tar för sig mer och andra är mer beroende av att göra tillsammans med vuxen eller bli styrd av vad kompisarna vill och gör både i den fria leken och i den planerade undervisningssituationen. De strategier och metoder vi har använt oss av är att uppmuntra barnen att pröva själva, berömma, bekräfta. Försökt utforma den fysiska lärmiljön så att materialet är tillgängligt. Använder oss av TAKK och ordbilder för att öka tillgängligheten och möjligheten för barnen att lyckas.
Fria leken är det flera barn som behöver stöttning av pedagog/kompis för att ta kontakt och komma in i leken samt förstå och vara kvar i leken. Flera barn har också svårt att uttrycka sin egen vilja/önskan utan stämmer först av vad kompisarna vill/gör. Regellekar uttrycker de ofta en önskan om att ha en vuxen med i. Går den vuxne ur leken så dör leken ofta ut. 
UndervisningssammanhangVissa barn är osäkra och vill svara/göra ”rätt” annars svarar de inte medan andra kör på och delar gärna med sig högt av sina tankar och ideerI den spontana undervisningen upplever vi dock att barnen delar med sig på ett annat sätt och att de inte är lika osäkra.
På/avklädning: De flesta barnen kan klä på/av sig själva. Vissa behöver hjälp med dragkedja eller skor. Många söker dock bekräftelse av de vuxna på att de gjort/gör rätt. De kan behöva en liten ”pusch” för att komma igång samt stöttning i att hålla fokus. De använder Laiban för att fråga om vilka plagg mm.
Måltider: De flesta barnen kan lägga upp mat själva med uppläggningsbestick, men vissa vill/vågar inte. Nu under Corona är det dock inget som de får lov att göra utan vi pedagoger lägger upp till dem. Barnen får däremot säga vad de vill ha och komma fram och hämta tallriken vilket de flesta klarar av. Flera barn behöver hjälp att dela maten, men i övrigt upplever vi att de flesta barnen är väldigt framåt och visar en vilja på att både ta mat, hälla upp dicka och äta själva. De kan tom gärna argumentera med oss vuxna kring varför de inte får göra själva då de menar på att de kan.

 

Nyfikenhet och kreativitet och lust att leka och lära

Generellt är barnen nyfikna av sig och vill gärna lära nytt, utforska nya saker mm. Vi har diskuterat och reflekterat mycket, lekt lekar, presenterat nya saker m.m. Vi har skalat av den fysiska lärmiljön för att minska intryck samt göra att materialet lockar mer. Mer medvetet val av material och placering av materialet. Ofta samma ”standard” aktiviteter som erbjuds exempelvis lera, färgpennor, pärlor, böcker etc. 
Fria leken: Flera barn har nu efter sommaren börjat leka rollekar. Rollekarna handlar om olika saker de gjort under sommaren eller som de har erfarenhet av. Vissa barn observerar hellre och andra vill enbart leka med eller om en vuxen är med. Ofta tar barnen samma roller.
Undervisningssammanhang: Vi har många barn med stort rörelsebehov där samlingarna har blivit förlånga (även när de varit korta) varpå de tappat fokus och vill göra annat. Vi har inte använt oss så mkt av de estetiska uttryckssätten i undervisningen. Barnen visar ofta stor nyfikenhet och ställer frågor, vill titta etc. när det är nya saker som de upptäcker/får uppleva/se.
På/avklädning: Barnen tycker det är kul med utklädningskläder och vill gärna använda detta och testa ta på sig mm. men tyvärr har de plockats bort pga coronaDe flesta barnen vill gärna lära sig hur man knäpper jackan, vänder rätt armar/ben i tröjor/byxor samt vilken sko man ska ha till de olika fötterna. De tittar gärna på varandras plagg och skor, diskuterar funktioner och användingsområden, färger, mönster etc. 
Måltider: Barnen har blivit mer restriktiva med att smaka och testa nytt. De tackar hellre nej än ja till att smaka. Kanske hänger ihop med att de inte tar upp maten själva på samma sätt som innan pandemin? 

 

Förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattning

Vi har diskuterat och reflekterat mycket med barnen. Både en till en, smågrupper samt helgrupp. Erbjuder TAKK och bildstöd. Stöttat barnen i turtagningen och påmint dem om inte avbryta mm. Ställer öppna frågor mm.
Fria leken: Vi upplever att flera barn diskuterar och argumenterar med varandra kring hur leken ska fortskrida och vem som ska ha vilken roll etc. Ofta är det samma barn som bestämmer och samma barn som följer. Mycket jaget och den egna viljan som styr.
Undervisningssammanhang: Barnen lyssnar ofta på när den vuxne pratar men inte alltid på varandra. De diskuterar gärna med varandra och ger uttryck för sina egna tankar mm. Vissa barn väljer att sitta tyst och på sin höjd bara svara ”ja” eller ”nej”. Barnen pratar om saker som de tänker på och inte alltid det som är samtalsämnet just där och då.
På/avklädning: 
Måltid

 

 

 

Vart ska vi?  

● Vilka mål ska vi arbeta mot? 

○ Vilka målkriterier ska vi ha för de mål vi har valt ut? 

 

Vi vill att barnen ska tycka att det är kul att vara på förskolan, att det är roligt att lära sig därför har vi valt att fokusera på läroplansmålet: Nyfikenhet och kreativitet och lust att leka och lära” - LpFö18   vi ser i vår analys av detta läroplansmålet att det är här vi behöver lägga mer fokus.

 

Målkriterier:

Barnen är fokuserade på undervisningsobjektet (dok:film)
Barnen utforskar och leker med nytt material (dok.post-it)
Barnen stannar kvar och fördjupar sig i en aktivitet över tid(dok. Posti-it)
Aktiviteterna/materialen som erbjuds barnen varieras för att det ska vara utmanande och ”nytt” (dok. Foto/post-its)
Barnen varierar rollerna i leken (dok.post-it)
Barnen tycker att samlingarna är roliga (dok. Film, post-it)
Barnen vill smaka och utforska ny mat. (dok.post-it)

 

 

Hur gör vi?

● Under vilken tidsperiod ska vi arbeta med de utvalda målen? 

○ Hur ska vi följa upp arbetet mot målen (hur och när ska vi stämma av mål- kriterierna)?  

 

● Vilka undervisningssituationer behöver vi planera för och genomföra för att arbeta mot de mål vi har satt upp? 

○ När ska de genomföras?  

○ Vem ska genomföra dem? 

● Hur ska vi ta tillvara den spontana undervisningen? 

 

● Hur ska vi dokumentera undervisningen? 

 

● Det här behöver vi pedagoger särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande.  

 

Planering

Målet och målkriterierna kommer att utvärderas om en månad dvs i slutet av september/början av oktober.
Vi kommer att använda oss mer av de estetiska uttryckssätteni undervisningen för att barnen ska få möjlighet att utforska på olika sätt och för att fånga deras uppmärksamhet.
Vi försöker ha korta samlingar med mycket rörelse och ”action” dvs att det är mindre ”prat” och mer ”göra” och använda kroppen.
Vi som pedagoger kommer vara aktiva och medforskande. Vi kommer använda kroppsspråk, mimik och röst mer medvetet för att förstärka olika saker både i den planerade och den spontana undervisningen, men också i den fria leken mm.
När vi presenterar nytt material så gör vi det lite ”magiskt” och ”laddat” så det blir spännande och väcker nyfikenhet.
Hur ska vi göra alla delaktiga? En pedagog har fokus på gruppen och att rikta deras uppmärksamhet mot undervisningens syfte, en pedagog har fokus på att försöka locka med de barn som är avvaktande/försiktiga och stötta dem i utforskandet. En pedagog kommer att ha fokus på att stötta barn som har extra behov av stöd i dessa sammanhang. Vi kommer fortsätta med bilder och TAKK för att 
Vi kommer att filma våra samlingar för att kunna observera hur vi arbetar och hur det påverkar barnens intresse. Vi behöver bli medvetna om vår pedagogiska roll helt enkelt. Vi kommer även att forstätta dokumentera på post-its: kort sammanfattning kring vad barnet gjort, strategier och val av material.
När vi analyserar materialet kommer vi att titta på små sekvenser av filmerna dvs enbart några minuter för att kunna se hur vi fångar barnen mm (se parenteserna bakom kriterierna) samt kategorisera våra post-it för att se vilken utveckling som skett och på vilket sätt. 

 

 

Hur blev det?

● Har vi arbetat mot målen? 

○ Stäm av mot målkriterierna 

● Har undervisning gett det resultat vi förväntade oss? 

○ Hur vet vi det?

○ Vad gjorde att det blev så? 

○ Vad ska vi förändra? Vad ska vi fortsätta med? 

○ Vad behöver vi lära oss mer om? 

○ Hur går vi vidare?

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: