Hållbar framtid - Projektbeskrivning FO2 Knoppen

Det här är den första gemensamma uppföljningen av projektarbetet, där vi formulerar läsårets projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att planera undervisningen kring temat "Barns möte med naturen". Totalt har vi fyra planeringar/perioder, projektuppstart samt tre uppföljningsperioder, som alla följer vårt pedagogiska år.

Projektbeskrivning Hållbar Framtid

Under läsåret 2020-21 arbetar barn och pedagoger i Förskoleområde 2 med det gemensamma temat Hållbar framtid - Barns möte med naturen.

Syfte

Syftet med ett gemensamt tema är likvärdiga förskolor som uppfyller förskoleområdets gemensamma mål, Södermalms förskolors pedagogiska ställningstaganden och målen i förskolans läroplan. Där betonas vikten av att barnen samlas kring någonting meningsfullt som väcker deras nyfikenhet att lära och vilja att ingå i ett sammanhang. Med utgångspunkt i ett kreativt lärande med alla sinnen lär och utforskar vi tillsammans för en hållbar framtid.

 

Arbetssätt

Utifrån de underlag som pedagogerna har samlat på sig sedan projektuppstarten (observationer, mindmaps, dokumentationer, reflektioner och lärloggar) formuleras en projektbeskrivning. Projektbeskrivningen är grundad i en barnsyn om ett kompetent barn med stor potential att lära och utvecklas. Den inkluderar pedagogens önskan om att skaffa sig kunskap om hur barnen tänker för att kunna förstå dem bättre. Inriktningen för barngruppens fortsatta utforskande kan med fördel formuleras som en projektfråga, som utgår från barnens intresse och nyfikenhet.

Använd de didaktiska frågorna och koppla dem till läroplansmålen och det syfte ni utgår ifrån: 

 

VAD? (Innehåll)  Vad ska barnen få möjlighet att utveckla och lära sig i förhållande till temat Hållbar framtid och till målen i läroplanen?    Projektfråga: Vilka förändringar sker i naturen under årets gång?   Vi vill att barnen ska utveckla respekt för vår närmiljö samt natur och få en vidare förståelse för vårt växt- och djurliv. Barnen ska ges möjlighet att utveckla förståelse för hur årstiderna påverkar och förändrar vår natur.  Vi vill utmana barnens rörelsemönster och grovmotorik med hjälp av skogens olika terränger. Vi vill ge barnen möjlighet att bli varma och få komma upp i puls varje dag.  Vi vill medvetet arbeta med att utmana barnens språkutveckling och använda skogen som ett redskap i denna process.

VARFÖR? (Syfte)  Vad är syftet, vad vill vi att projektet ska ge/lära barnen? Vilka mål i läroplanen ligger till grund för planeringen?         Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande, Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,

HUR? (Metod)  Hur ska ni arbeta för att inspirera och utmana barnen? Hur ska lärmiljön utvecklas för att berika barns lärande? Hur ska barn, pedagoger och vårdnadshavares reflektioner efterfrågas och tas tillvara?     Vi besöker skogen 2-3 gånger i veckan, främst på förmiddagar men också utnyttjar möjligheten att gå på eftermiddagarna. Vi fortsätter att gå till samma plats som barnen visat intresse för sedan tidigare (ovanför grinden på Ekbacken). Vi inleder med att tillsammans skapa en skylt som vi placerar på "vår samlingsplats" i skogen. Vid platsen bor vår maskot "Knoppen" vars syfte är att skapa igenkänning och samhörighet. Maskoten Knoppen ska vara ett lustfyllt sätt att locka barnen till skogen och till nytt lärande. Vad händer med Knoppen under ett år? Knoppar behöver vattnas för att växa, precis som vi: hur tar vi hand om vår natur och oss själva?  Vi fortsätter att skapa på en projekthörna där vi samlar barnens bilder, reflektioner och skapande. Naturmaterial plockas med tillbaka till Knoppen och samlas i vår "sandlåda" för vidare utforskande inomhus.  Vi planerar för lekar och rörelsesånger som utmanar barnens rörelsemönster och motorik: rörelse, jaga, hoppa, rulla, klättra osv. Vi benämner och använder aktivt begrepp för att utveckla barnens språkutveckling.  Pedagogernas reflektioner tas tillvara på Alm i vår planering. Barnens reflektioner efterfrågas med hjälp av bilder och med hjälp observationer och våra tolkningar. Vi inkluderar vårdnadshavarna genom den dagliga kommunikationen, med våra lärloggar och i barngruppsinfo. Vi uppmuntrar vårdnadshavarna att reflektera tillsammans med barnen hemma och återkoppla till oss.

VEM?  Hur och när organiserar vi för samarbete och grupplärande? När delar vi barnen i mindre grupper? Vad ska vi dokumentera och hur dokumenterar vi?    Till en början arbetar vi i helgrupp för att stärka samhörigheten i gruppen och vilka vi på Knoppen är. Vi går till skogen tillsammans och besöker vår plats och vår maskot.  Vi delar oss i mindre grupper under bla. reflektionen som vi förlägger vid lunch. Vi sätter då upp bilder vid varje matbord som stöd när vi ska samtala om det lärande som skett under förmiddagen. Dessa bilder får lov att vara samma bilder under flera veckor för att låta barnen repetera och återkoppla många gånger.  Vi ska dokumentera  bla. "vår plats" i skogen för att se hur den förändras, det blir tydligt för barnen i undersökandet av vår projekt. Vi pedagoger dokumenterar från våra perspektiv men låter också barnen dokumentera från deras perspektiv på deras nivå.  Vi undersöker om vi kan få igång vår digitalskärm och använda som digitalt verktyg i vår dagliga reflektion tillsammans med barnen. Vi skriver också ut bilder från dagen som vi laminerar och samlar i vår projekthörna som barnen får leka med och undersöka.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,
• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,