Fröet Hållbar framtid - Projektbeskrivning FO2

Det här är den första gemensamma uppföljningen av projektarbetet, där vi formulerar läsårets projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att planera undervisningen kring temat "Barns möte med naturen". Totalt har vi fyra planeringar/perioder, projektuppstart samt tre uppföljningsperioder, som alla följer vårt pedagogiska år.

Projektbeskrivning Hållbar Framtid

Under läsåret 2020-21 arbetar barn och pedagoger i Förskoleområde 2 med det gemensamma temat Hållbar framtid - Barns möte med naturen.

Syfte

Syftet med ett gemensamt tema är likvärdiga förskolor som uppfyller förskoleområdets gemensamma mål, Södermalms förskolors pedagogiska ställningstaganden och målen i förskolans läroplan. Där betonas vikten av att barnen samlas kring någonting meningsfullt som väcker deras nyfikenhet att lära och vilja att ingå i ett sammanhang. Med utgångspunkt i ett kreativt lärande med alla sinnen lär och utforskar vi tillsammans för en hållbar framtid.

 

Arbetssätt

Utifrån de underlag som pedagogerna har samlat på sig sedan projektuppstarten (observationer, mindmaps, dokumentationer, reflektioner och lärloggar) formuleras en projektbeskrivning. Projektbeskrivningen är grundad i en barnsyn om ett kompetent barn med stor potential att lära och utvecklas. Den inkluderar pedagogens önskan om att skaffa sig kunskap om hur barnen tänker för att kunna förstå dem bättre. Inriktningen för barngruppens fortsatta utforskande kan med fördel formuleras som en projektfråga, som utgår från barnens intresse och nyfikenhet.

Använd de didaktiska frågorna och koppla dem till läroplansmålen och det syfte ni utgår ifrån: 

 

VAD? (Innehåll)  Vad ska barnen få möjlighet att utveckla och lära sig i förhållande till temat Hållbar framtid och till målen i läroplanen?  De är intresserade av pinnar, sniglar, bär ( t ex blåbär, nypon), djur. Några  har själva haft med sig bilder på när de plockar blåbär, som finns tillgängliga på förskolan. När vi är i skogen letar de ofta efter pinnar, stenar, djur och olika bär. . Vi har låtit barnen redan från inskolningen följa med till skogen och utforska den. Vi har varje vecka gått till skogen och låtit barnen utforska den.   De har använt sig av mycket naturmaterial hittills. Vi har plockat pinnar och löv i skogen, som vi tagit in på avdelningen. De har fått skapa med pinnarna.   De håller på att lära sig att mäta och jämföra pinnar med begrepp som lång, kort, tjock, smal., De är nyfikna på sniglar och ekorrar. Barnen utforskar med alla sina sinnen.  Vad mer ska barnen få möjlighet att utveckla, prova på och lära om? Vi kan arbeta mera med blåbär och hur de växer. Vi kan också fördjupa oss i sniglar och deras utseende och var de lever. I skogen ska de få träna sin motorik mycket. En del barn är inte vana att gå själva på kuperad mark.  Hur har mitt bidrag som pedagog haft betydelse?  Vi har uppmärksammat barnen på olika fenomen i skogen så som snigelns utseende och var den befinner sig. Vi har också letat pinnar och jämfört dem. Vårt sätt att agera och ställa frågor har gjort barnen nyfikna.    En utmaning i kollegiet är att få barnen att reflektera över sitt lärande och sina upplevelser.   Projektfråga: Vem är du lilla snigel?

VARFÖR? (Syfte)    Syftet är att barnen ska få en positiv upplevelse i naturen och värna om den.

HUR? (Metod)  Hur ska ni arbeta för att inspirera och utmana barnen? Hur ska lärmiljön utvecklas för att berika barns lärande? Hur ska barn, pedagoger och vårdnadshavares reflektioner efterfrågas och tas tillvara?    Måndagar: Fri lek gården. Tisdagar: En skapandegrupp utifrån projektet. Övriga är på gården.  Onsdagar: En rörelsegrupp. Övriga är på gården  Torsdag: Skogsutflykt. Fredag: En skapandegrupp. Övriga på gården.    Vi har morgonmöte kl 9.00 på gården vid rampen. Då går vi igenom vad som ska ske under dagen.  Undervisning under förmiddagen.  Vi går in i mindre grupper och använder rutinsituationerna som lärandesituationer. Det är avklädning, handtvätt  och blöjbyte/ toalettbesök.  Sångstund före lunch.  Under lunchen har vi återsamling, då vi reflekterar över förmiddagens aktiviteter. Pedagogerna styr in samtalet på aktiviteterna som skedde under förmiddagen. Barnen får återberätta och reflektera över vad de gjort.  Sedan  är det vila och alla barnen får sova en stund. Det är tid för återhämtning. När de vaknar är det fri lek och bokläsning. Pedagogerna har dukat fram en inbjudande station.  Efter mellanmålet går vi ut igen.

VEM?  Hur och när organiserar vi för samarbete och grupplärande? När delar vi barnen i mindre grupper? Vad ska vi dokumentera och hur dokumenterar vi?   Vi organiserar barnen i mindre grupper under dagen. Vi dokumenterar med hjälp av ipaden och lärloggar.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,
• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,