Judendom v.39-41

De Abrahamitiska Religionerna

SYFTEN FÖR ARBETSOMRÅDET

Du ska;

 Utveckla kunskaper om judendomen i det egna samhället och på andra håll i världen.

 Bli uppmärksam på hur människor inom judendom lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt.

 Bli uppmärksam på vilken roll judendom kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation

 Utveckla en förståelse för andra människors sätt att tänka och leva.

 Utveckla en förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar.

 Reflektera över livsfrågor

UNDERVISNINGENS INNEHÅLL

Vad handlar kursen om?

 Centrala tankegångar inom judendom.

 Huvuddragen i judendomens historia.

 Etiska frågor och människosynen inom judendom.

HUR ELEVERNA UPPNÅR MÅLEN, VILKET MATERIAL SOM ANVÄNDS, ARBETSGÅNG SAMT BEDÖMNING

Är aktiv i och deltar i diskussioner, förklara muntligt och skriftligt.

Arbetar i lärobok och med Studi.

MATERIAL

Utkik Religion 7-9

SO-rummet

Studi

Dator eller Ipad

Multimedia; film, ljudupptagningar och bilder

Genomgångar

BEDÖMNING

Bedömning sker kontinuerligt under lektionstid samt vid ett skriftliga prov gemensamt med kristendomsundervisningen och ett läxförhör. Samtliga prov/läxförhör får besvaras muntligt vid behov. 

För att se vilka mål som är uppnådda se matrisen Kunskapskrav Världsreligionerna

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

Centralt innehåll

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.