Projektbeskrivning Sjöstjärnan 2020-2021,Uppföljningsperiod 1

Det här är den första uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen kring "Barns möten med naturen".

 

 

Barns möte med naturen

                                                                                     

Vi har samlat in empiri utifrån observationer barnen har gjort under spaning i vår närmiljö. Vi har även haft reflektioner tillsammans med barnen ifrån deras sommarbilder och diskuterat utifrån deras nyfikenhet ifrån böcker och bilder. Utav den empirin vi samlat in har vi kommit fram till att barnens intresse och nyfikenhet har landat på löv, nyckelpigor och sniglar. 

 

Vi vill att barnen ska få en förståelse och ett lärande för hur nyckelpigor och sniglar lever, vad de äter, hur de bor, hur de påverkar vår planet och hur de ser ut "Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra" (Lpfö 18, s. 14, Skolverket). 
Vi vill även skapa en förståelse kring löv, hur ser vissa löv ut till respektive träd? Varför ändrar löv färg beroende på vilken årstid det är? Varför är vissa löv stora och andra små? Varför faller löv av från träden? "Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik" (Lpfö 18, s. 14, Skolverket). Dessa frågor ska vårt projekt utgå ifrån och barnens nyfikenhet kommer hålla detta projekt levande. 

  

   

   

 Vi är nyfikna på hur sniglar och nyckelpigor bor, vad de äter, hur de ser ut och hur de lever. Vi är också nyfikna på varför vissa löv ser olika ut och varför de ramlar av träden.

 De styrdokument vi följer i vår undervisning är, Lpfö 18, Grön flagg, Likabehandling, Barnkonventionen samt vetenskaplig forskning. 

Lpfö 18: "Utbildningen ska ta tillvara barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om natur, samhälle och teknik" (Lpfö 18, s. 9). 
"Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling" (Lpfö 18, s. 10). 
"Utbildningen ska alltid vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt. Barnen ska ges förutsättningar för bildning, tänkande och kunskapsutveckling utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska" (Lpfö 18, s. 10). 

Ur förskolan Fyrens plan för Grön flagg
-Varför- Vi vill utveckla barnens kunskap om vår miljö och dess betydelse för oss människor. Hur vi människor kan påverka hållbar framtid.
-Hur- Vi kommer att utforska våra djur och växter i vår närmiljö, samt föda upp djur och odla växter.

Ur förskolan Fyrens plan för likabehandling: 
Främja barns lika rättigheter och möjligheter
"Det främjande/aktiva arbetet är förskolans värdegrundsarbete utifrån läroplanen och finns i förskolans förhållnings- och arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på förskolan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde och skapa förståelse för det som kan uppfattas som annorlunda" (Förskolan Fyrens Likabehandlingsplan, s. 4). 

Barn, vårdnadshavare och personals delaktighet
"Pedagogerna på förskolan för regelbundna diskussioner med barnen i jämnställdhetsfrågor och alla människors lika värde. Litteratur som behandlar hur man bemöter sina medmänniskor med respekt används i barngrupperna" (Förskolans Fyrens Likabehandlingsplan, ss. 6-7). 


Ur Barnkonventionen: 
Artikel 2. "Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Alla barn ska få samma möjligheter att göra val i livet som inte bestäms av om de är födda som flickor eller pojkar."
Artikel 12. " Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad."

Det vi i arbetslaget behöver skaffa kunskap om att vara in lyssnande och medutforskande pedagoger, då det är barnen som driver detta projekt framåt. Vi behöver även lära oss om alla dessa frågor som vi ska fördjupa oss inom till barnen så vi vet svaren och kan göra undervisningen spännande och en lärande process. 

Syftet med vårt projekt om sniglar, nyckelpigor och löv är att barnen ska få en djupare förståelse för hur de påverkar naturen, hur de bor, varför vissa saker händer i naturen och hur vi ska ta hand om vår natur och djur. 

 Vi har valt detta fokus då vi har sett under dessa veckor att barnen funnit intresse kring detta och har många frågor, funderingar och visar på nyfikenhet. Vi har sett det genom reflektioner, spaning, observationer och diskussioner tillsammans med barnen. 

 De förväntningar vi har är att barnen ska tycka vår undervisning är spännande och intressant. Vi förväntar oss att de ska få svar på alla dessa frågor och funderingar de har kring dessa ämnen, även hur man tar hand om djuren och växterna i vår natur för en hållbar framtid. 

Barnens pedagogiska dag/vecka organiseras på så sätt att det ska ske planerad undervisning förmiddag och eftermiddag varje dag. Den planerade undervisningen kan vara spaning i närmiljön/promenader, något kring projektet i skapande rummet, högläsning med övning på språket, en aktivitet med fokus på matematik, bygg, teknik eller rörelse. I det mesta vi gör så har vi projektet  i bakhuvudet och kopplar mycket till det till det, upprepning är en viktig nyckel för lärande med de yngre barnen. Under en matematisk undervisning kan de ske att man räknar löv, prickar på nyckelpigan eller ben, språket kommer in i allt då man pratar, diskuterar och upprepar ord. 
Den spontana undervisningen sker hela tiden, dock kan en undervisning inte äga rum om barnen inte får ett lärande utav det. Det är viktigt för oss att förskolan och undervisningen är där barnen får inflytande och vi jobbar utifrån ett demokratiskt förhållningssätt, med det sagt så låter vi barnen föra undervisningen kring projektet flytande och levande. Barnen har stor påverkan åt vilket håll inom de ämnen de visat intresse för hur vi ska gå till väga och därför kommer undervisningen se lite annorlunda ut beroende på vilken dag det är. 
 Den pedagogiska miljön ser vi som den tredje pedagogen, det är väldigt viktigt att den ger barnen ett berikande utforskande.
"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära" (Lpfö 18, s. 13). Miljön ska vara utforskande och tillgänglig för barnen, miljön ska vara inbjudande med mycket färger, ljus och i samma höjd för barnen. Det är vårt jobb som pedagoger att lyfta miljön med vår närvaro att till exempel, sätta sig på golvet med barnen och peka och prata med barnen om vad man ser och vad de ser, på så sätt skapar vi pedagoger ett intressant innehåll kring miljön. Vi kommer lyfta in material från naturen som barnen kan utforska.
Barnen inspireras och utmanas genom den miljön som vi skapar på avdelningen. Vi har fått mycket material inköpt till vår avdelning som luppar, förstoringsglas, stora insekter och det gör att vi kan skapa en utforskande miljö. Vi introducerar nytt material och gör det tillgängligt och inbjudande för barnen, det ska vara närvarande och framplockat i barnens nivå. Barnen ska själva kunna gå och hämta material för att sedan sätta sig och utforska det enskilt, i grupp eller med en pedagog. Vi skulle behöva mer ljusslingor då barnen dras till det med ljus och då görs det mer lockande till barnen.  
Vi delar barnen i mindre grupper när det kommer till undervisning så att barnen kan få bästa möjliga stund att lära sig. Vi vill att barnen ska få ut ett lärande och de anser vi när det är färre barn och då är det lättare att hålla fokus om en pedagog fokuserar på en mindre grupp och den gruppen barn fokuserar på undervisningen. Det blir mycket intryck för barn om det är en ny aktivitet och vissa barn som kan tappa intresse så följer ofta barn efter andra barn. Vi kommer även dela upp grupperna utifrån var de ligger i deras utveckling så de kan få ut ett så stort lärande som bara möjligt går. 
Vi reflekterar tillsammans med barnen i barngrupp om vad barnen har sagt och vad vi har tittat och utforskat om och ser om andra frågor dyker upp eller funderingar och diskuterar tillsammans. När det kommer till dokumenation så dokumenterar vi genom trespalt, foton eller video och det har hela arbetslaget ansvar för, men det är mitt jobb som förskollärare att ha det yttersta ansvaret att det blir genomför. Vi utför en pedagogisk dokumentaion som vi sätter upp på våra väggar, där vi sätter upp vad barnen sagt och vad de gjort. Vi dokumenterar varje gång vi utför en undervisning kring vårt projekt, projektet blir så spännande då. Till vårdnadshavare kommer det stå i verksamhetsbrevet, sen kommer de kunna komma in på avdelningen när Corona har lagt sig. Vi berättar även för vårdnadshavare vid hämtning vad vi gjort. Vi visar även för föräldrar genom våra lär loggar hur projektet går och där kan de gå in och läsa. De förkunskaper vi pedagoger behöver fördjupa oss inom, är de barnen är intresserade utav. Sniglar, löv och nyckelpigor och alla dess frågor vi ska fördjupa oss inom behöver vi ha kunskap inom för att skapa en sån lärorik undervisning som bara möjlig. Vi vet hur nyckelpigor och sniglar ser ut, vi vet hur de bor och vad de äter men vi pedagoger kommer att få lära oss väldigt mycket under detta projekt. 

 Alla kollegor på avdelningen ansvarar för att undervisningen blir gjord och att utforskandet med barnen alltid är i rullning. Alla barn ska få delta i detta projekt.
Jag ser det som något jag och mina kollegor gör ihop. Vi som arbetslag på min avdelning ansvarar alla för att miljön är inbjudande och lockar till utforskning kring vårt projekt. Det är vårt yttersta ansvar att locka till ett lärande genom vår miljö och det gör vi tillsammans i vårt arbetslag. 

 

 

 På så sätt att barnen ofta pratar om dessa ämnen när vi både är ute och inne. Barnen visar en nyfikenhet och ett utforskande kring dessa ämnen och har många frågor och tankar och därmed har vi valt dessa fokusområden. Frågorna är undersökningsbara. Barnens förkunskaper de har ser lite olika ut beroende på hur gamla de är, de större barnen vet hur en snigel och nyckelpiga ser ut medan de yngre inte alltid ibland vet. Sedan vet de att nyckelpigan har prickar på sig och att löv finns på både på marken och på träd, men inte så mycket mer än så. Vi hoppas att barnen kommer att lära sig mer om sniglar, nyckelpigor och löv och få en bredare kunskap och förståelse för dem.Vi låter barnen, måla, klippa, klistra och rita. Vi involverar familjerna genom att vi berättar om vad vi gjort vid hämtning, genom lärloggar, verksamhetsbrev och genom att de får komma in och kolla när Corona har lagt sig.  Jag behöver läsa på mer om allt det vi ska fördjupa oss inom. 
De frågor vi har valt räcker gott och väl och sedan när vi utforskar med barnen så kan andra frågor uppstå och då får projektet leda oss dit. Vi är medutforskande pedagoger. 

Det är viktigt att jag är en in lyssnande och en medutforskande pedagog som sätter barnens nyfikenhet i fokus. Komma ner i barnets höjd och använda ett annat tonläge gör så mycket för deras utforskande. För att få en ökad kompetens har vi pedagoger fått möjligheten att titta på Ann Philgrens filmer om miljön och läsa "Lyssandets Pedagogik" av Ann Åhberg och Hillevi Lenz Taguchi och detta i sin tur har lett oss till en djupare förståelse till varför inslag i miljön och situation är så värdefulla.

•  
•  

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,