Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

De Abrahamitiska religionerna 7abc

Skapad 2020-10-14 12:01 i Konradsbergsskolan Stockholm Grundskolor
Vi börjar vårt arbete med religion i utgångspunkten Vad är religion? Varför finns det religioner? Varför läser vi religion? Därefter går vi vidare till att koncentrera oss på två av de abrahamitiska religionerna - judendomen och kristendomen.
Grundskola 7 – 9 Religionskunskap
Nu är det dags att börja arbeta med de Abrahamitiska religionerna - Judendomen, Kristendom och Islam.

Innehåll

Under några veckors tid kommer vi att arbeta med de Abrahamitiska religionerna. Målet är att ni skall jämföra dessa religioner med varandra gällande centrala punkter och personer. Vi kommer att ta reda på och lära oss följande om de tre olika religionerna:

Vi kommer att läsa och fördjupa oss i de olika religionerna för att avsluta arbetsområdet med ett skriftligt prov enligt följande:

7A fredag 4/12, 7B torsdag 3/12 och 7C fredag 3/12

v. 46 Judendomen

v. 47 Kristendomen

v. 48 Islam

v.49 Jämförelse/ repetition samt skriftligt prov.

 

Fakta till provet finns att hitta på sidorna nedan i religionsboken, samt i begreppslistorna nedan

judendomen: 34-36, 44-48

Kristendom: 100- 102, 106- 116

Islam: 179-181, 184- 186, 189- 190

Viktiga begrepp:

Begreppslista Judendom  

s. 34-36 

  1. Talmud textsamling, 6300 sidor, tolkning av Tanak 

  1. Rabbin den religiösa ledaren. Leder gudstjänsten 

  1. Guds vittnen- de som kan förklara den rätta tron 

  1. Konverterar- Att byta religion 

  1. Judiska folket- de som tillhör den judiska gemenskapen 

  1. Messianska tiden- den tid vi ser fram emot, då Messias ska komma och alla döda väcks till liv 

  1. Messias- frälsaren 

  1. Diaspora- förskingring  

 s. 44-48 

  1. Mitzva- att utföra ett av Torans 613 bud 

  1. Kosher den “rena” maten. Vi blandar inte kött och mjölk, äter ej fläsk eller skaldjur. 

  1. Omskurna- alla pojkar omskärs, förbundet med Gud, man “offrar” förhuden. 

  1. Bar/bat mitzva- Att bli religiöst vuxen. Bar= pojke 13år , Bat= flicka 12 år 

  1. Kaddish- Bön man ber när ngn närstående dör 

  1. Sabbat- fredag kväll- lördsg kväll, Vilodagen 

  1. Nyår- rosh hashhana- september/ november 

  1. Shofarihornet- blåser man i under nyår 

  1. Försoningsdagen- yom kippur- årets heligaste dag. 10 dagar efter nyår. Man fastar under 1 dag ångrar sina synder 

  1. Lövhyddofesten- Sukkot- en vecka ska man bo i en koja. Påminner om när israeliterna bodde i öknen under 40 år 

  1. Tempelinvigningsfesten- Chanukka- judarna tar tillbaka templet från syrierna 

  1. Purimfesten- Till minne av Ester 

  1. Påsken- Pesash- Judarnas uttåg från Egypten, Sedermåltid 

  1. Veckofesten- shavout- minnet av när gud gav judarna Toran. 

  1. Av- den nionde månaden, till minne av templets förstörelse 70fvt. 

 

Begreppslista kristendom 

100- 102 

  1. Trosbekännelse- det man uttrycker för att visa sin tro 

  1. Treenigheten- fadern- sonen- den helige ande 

  1. Dopet- att inträda i församlingen 

  1. Nattvarden- ta del av jesu kropp och vin 

  1. Mässor- gudstjänster 

  1. Nattvardsgudstjänster- gudstjänst å man tar nattvarden 

  1. Helgon- en port mot himmelen 

  1. Martyrer- någon som offrar sig för andra/ för det man tror på 

  1. Förbön- en bön för ngn/ ngt 

  1. Skyddshelgon- ett helgon som skyddar en 

 

106- 116 

  1. Allmän- ordet katolsk betyder allmän, en kyrka för alla

  2. Apostoliska successionen- den som tar över

 
  1. Biskopen i Rom- den viktigaste  

  1. Påve- katolikernas ledare i Rom 

  1. Kardinaler- präster av högre rang, under påven 

  1. Skärselden- det man går genom innan man kommer till himlen eller helvetet 

  1. Sakrament- helig handling 

  1. Konfirmation- att bli religiöst vuxen 

  1. Boten- att be om ursäkt, att göra bot 

  1. Äktenskapet- att gifta sig ( skilsmässa ej tillåtet om man är katolik) 

  1. De sjukas smörjelse- bör innan man dör 

  1. Kyrkovigningen 

  1. Dopet- eukaristin- annat ord för dop 

  1. Bikt- att bekänna och göra bot för sina synder 

  1. Tystnadsplikt- att inte få berätta för ngn annan 

  1. Celibat- att inte ha sexuella förbindelser 

  1. Den rätta läran 

  1. Patriarker- ledare

  1. Ärkebiskop/ metropolit - ledare

  1. Ikonostas- väggen längst fram i ortodoxa kyrkan , skiljer himmel från jorden. Bara prästerna får vara på andra sidan Ikonostasen 

  1. Mysterier/ sakrament: helig handling

  1. Avlat/ avlatshandel/ avlatsbrev- att köpa sig fri 

  1. Protestanter- de som protsteterade mot den katolska kyrkans stränga krav 

  1. Reformerta- en slags protestander 

  1. Anglikaner- en slags protestanter ( i England)

  1. Reformation- när man vill göra om/ reformera 

 

Begreppslista Islam 

179- 181 

  1. Uppenbarelser- syner, drömmar, sanningar 

  1. Sura- kapitel i koranen 

  1. Verser- delar av helig text 

  1. Koran- helig skrift 

184- 186 

  1. De fem grundpelarna- det en muslim skall utföra 

  1. Salat- de fem dagliga bönerna 

  1. Rakat- rörelse till bön 

  1. Kaba- helig byggnad i Kaba 

  1. Qibla- riktningen mot Mekka 

  1. Minaret- bönetorn 

  1. Zakat- allmosan 

  1. Ramadan- fastemånaden 

  1. Hajj- vallfärden 

189- 190 

  1. Sharia- lag 

  1. Fatwa- dom 

  1. Haram- fel, orent 

  1. Halal- rätt, rent 

 

 

 

 

 

 

·      Du ska ha kunskap om judarnas/kristnas/muslimers tro, syn på Gud, liv och död

·      Du ka ha kunskap om judars /kristnas/muslimers heliga skrifter

·      Du ska ha kunskap om judars /kristnas/muslimers historia

·      Du ska känna till några judiska/kristnas/muslimers högtider och riter

·      Du ska känna till olika judiska /kristnas/muslimska inriktningar

·      Du ska känna till judiska /kristna /muslimska symboler

·      Du ska kunna jämföra judars /kristnas/muslimers religioner med varandra.

·      Du ska kunna resonera kring hur judar  /kristnas/muslimers sätt att leva påverkar samhället och hur samhället påverkar deras liv och möjligheter att utöva sin tro.

 

 

 

Uppgifter

  • De Abrahamitiska religionerna- prov

  • De Abrahamitiska religionerna- prov

  • De Abrahamitiska religionerna- prov

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • Centralt innehåll
  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
    Re  7-9
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  7-9
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
    Re  7-9
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.
    Re  7-9
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
    Re  7-9
  • Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
    Re  7-9

Matriser

Re
Religionskunskap

E
C
A
Förmåga att:
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • Re
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Förmåga att:
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • Re
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Förmåga att:
analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • Re
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Förmåga att:
reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
  • Re
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Förmåga att:
resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
  • Re
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Förmåga att:
söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
  • Re
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: