👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Krönika

Skapad 2020-10-18 18:31 i Västervångskolan F-9 Trelleborg
Genreskrivning - krönika
Grundskola 9 Svenska som andraspråk Svenska
Nu är det dags att lära sig om en ny texttyp, nämligen krönikor. En krönika är en personligt skriven text och baseras ofta på en konkret händelse som författaren har reagerat på. Den innehåller krönikörens egna tankar och åsikter och vill få läsaren att se på ett ämne ur ett nytt perspektiv. Till skillnad från insändare och debattartiklar, talar en krönika inte direkt om vad du ska tycka. Det får du som läsare själv fundera över och komma fram till. Vi kommer att läsa och analysera olika krönikor för att lära oss hur en krönika är uppbyggd. Vi kommer också att skriva en gemensam krönika och slutligen får ni skriva egna krönikor. Vi kommer att titta lite extra på liknelser, metaforer, ordspråk och idiom som kan vara användbara för dig när du ska skriva din egen krönika och utveckla ditt skriftspråk. Självklart är det viktigt att ni också visar att ni kan tillämpa skriv- och språkregler.

Innehåll

Uppgift: skriva krönika

Ämne:

Tänk på en speciell händelse som du någon gång reagerat på och som väckte tankar och känslor hos dig. Det får gärna vara en händelse från din egen vardag. Det kan göra det lättare att göra krönikan personlig. En krönika kan också handla om en aktuell nyhet. Du vet att du har hittat ett bra ämne när du märker att du hittar argument och åsikter som tar diskussionen till ett större sammanhang än den enskilda händelsen. Har du svårt att hitta ett passande ämne, hjälper vi dig självklart med förslag. 

Rubrik:

En rubrik ska som alltid spegla det din text kommer att handla om. Den ska ha en tydlig koppling till innehållet och det budskap du vill förmedla. Skriv inte rubriken förrän din text är helt färdig. Det är oftast lättare att komma på en bra och passande rubrik när texten är klar. Rubriken ska väcka läsarens intresse att läsa just din krönika.

Inledning:

Som vanligt skriver du ett inledande stycke som leder in läsaren på ämnet och lockar till vidare läsning. Det är inte nödvändigt att du presenterar händelsen redan här, men på något sätt ska du få läsaren att förstå vilket ämne du kommer att ta upp i krönikan. I inledning brukar man få reda på varför krönikören har valt att skriva om ett visst ämne - en bakgrund. 

Lyft fram dina åsikter och argument:

Beskriv händelsen och vad den fick dig att tänka och känna. Ta sedan dessa tankar till ett mer generellt plan. Förklara varför du reagerat på händelsen och vad du tycker, och glöm inte att argumentera för din sak. Resonera kring händelsen. Ge egna exempel som kan fungera som utgångspunkt för ditt resonemang. Det kan vara något du sett, läst, hört eller upplevt.

Språk: 

En krönika är en argumenterande text, men den kan skrivas väldigt fritt. Du kan till exempel gärna använda stilistiska medel som metaforer och liknelser. Tänk alltid på att anpassa språket efter läsaren och skriv så att du känner dig bekväm. Våga också utnyttja friheterna man har när man skriver en krönika: skriv så att det känns roligt och inspirerande. 

Avslutning: 

Försök att knyta ihop säcken i din avslutning. Knyt an till inledningen och sammanfatta budskapet. En avslutning kan också innehålla en form av uppmaning eller lämna något tänkvärt åt läsaren.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
    Sv  7-9
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  7-9
  • Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
    Sv  7-9
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
    Sv  7-9
  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
    Sv  7-9
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsakfungerande sätt, välja använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
    Sv  E 9
  • Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.
    Sv  E 9
  • Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
    Sv  E 9
  • Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
    Sv  E 9

Matriser

Sv SvA
Svenska 7-9

Aspekter

F
E
C
A
Innehåll
Innehållet passar i huvudsak läsare av en ungdomstidning. Resonemanget kring ditt valda ämne är enkelt. De exempel som ges passar i huvudsak i sammanhanget.
Innehållet passar relativt väl läsare av en ungdomstidning. Resonemanget som rör ditt valda ämne är utvecklat. De exempel som ges passar relativt väl i sammanhanget och fördjupar/utvidgar resonemanget.
Innehållet passar väl läsare av en ungdomstidning. Resonemanget som rör ditt valda ämne är välutvecklat och nyanserat. De exempel som ges passar relativt väl i sammanhanget och fördjupar/utvidgar resonemanget.
Struktur
Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig. Textbindningen är enkel men fungerande.
Texten är sammanhängande och har en relativt väl fungerande struktur. Textbindningen är utvecklad.
Texten är sammanhängande och har en väl fungerande struktur. Textbindningen är välutvecklad.
Språk, stil och skrivregler
Språket passar i huvudsak en krönika i en ungdomstidning. Viss variation i ordval. Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Du följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Språket passar relativt väl en krönika i en ungdomstidning. Ordvalet är varierat. Du använder någon synonym och försöker dig på att använda liknelser eller metaforer. Meningsbyggnaden är varierad och relativt fungerande. Du följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.
Språket är stilistiskt säkert och passar väl en krönika i en ungdomstidning. Ordvalet är träffande, varierat och specifikt. Du använder synonymer och någon liknelse eller metafor på ett stilistiskt sätt. Meningsbyggnaden är varierad och väl fungerande. Du följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning.