Uppföljning Fjärilen ht 2020

Barnen möter naturvetenskap i staden. Vi har sett att barnen är intresserade av vatten. De leker och undersöker vattnets många olika funktioner. Och vi upplever att de tycker det är roligt att leka med vatten och därför vill vi undersöka det tillsammans med barnen. Vi vill att de ska få förståelse för vattnets olika former och egenskaper.

I vårt projekt vatten- vikt och volym vill vi att barnen ska förstå att vatten har olika volym och vikt beroende på yttre omständigheter. Barnen har fått möta vatten både inomhus och utomhus. Vi har haft olika stationer och vattenbordet har använts flitigt ute på gården och nu har vi tagit in den i skötrummet för att barnen ska få utforska vatten. De har undersökt vatten i olika behållare, dunkar och hinkar samt vattenpölar och husets stuprör. I innemiljön har vi fyllt olika stora flaskor med vatten för att undersöka vikten. De stora dunkarna på avdelningen flyttas runt i leken. De upptäcker att det är olika mycket i och beroende på hur full eller tomma dem är så är det olika tungt. I skötrummet undersöker barnen tekniken att stänga av och sätta på vattnet -"det är slut! Det finns inge mer! Det är kallt/varmt!". Barnen har fått undersöka olika begrepp som till exempel lätt, tung, mycket, lite, blött, torrt, tomt, fullt m.m. De har i leken fått möta enkla fysikaliska fenomen. Vi fortsätter att undersöka vatten eftersom det är detta de är intresserade av och det finns mycket kvar att lära.

Vi ställer frågor som -vad händer nu tror du? Vi tar reda på barnens tankar och reflektioner och vi sätter ord på det de gör. När vi samtalar med barnen ber vi dem sätta ord på det som händer, och det de har varit med om. Vi delar med oss upplevelser genom att återberätta och uppmärksamma varandra och vi tar barns frågor på allvar. Genom den pedagogiska dokumentation återberättar vi vad vi har varit med om. Vi projicerar med projektorn när vi är i matsalen, inne på fjärilen. Då projiceras olika aktiviteter som kulturbesök, dansanta dansarna, spaningar, vattenlek och skapande.  

• Vilka händelser vi pedagoger har uppmärksammat barnen på i vardagen som har en naturvetenskaplig anknytning
• Vilka olika material och undersökningar barnen har fått vara med om som synliggör ett naturvetenskapligt innehåll
• Vilka utmaningar vi har gett barnen utifrån våra mål
• Hur vi på olika sätt har stöttat barnens utveckling av nya begrepp, kunskaper och färdigheter/förmågor.
• Stämmer planeringarna överens med de målen som ni hade i projektplaneringen?
• Vilka målområden går vi vidare med? 

Vi ser att barnen är fortfarande mitt uppe i temat vatten- vikt och volym och vi fortsätter arbeta vidare med projektorn där vi projicerar vattenfall, regn, fiskar i havet och olika böcker som tex -"knacka på". Och vi forsätter med aktiviteter som 

• Rörelseglädje. Vi uppmuntrar barnen till rörelse, dans och sång. 
• Vatten-vikt och volym. Aktiviteter och stationer både inom- och utomhus.
• Takk tecken. Vi tecknar och visar barnen olika tecken.

Återkoppling till läroplanens tre förtydliga områden   projektet gett barnen för erfarenhet av:
Naturvetenskap- teknik	Matematik	Språk och kommunikation Med språk avser vi alla de olika sätt som finns att kommunicera och uttrycka tänkandet på
Exempel: När vi går på spaning undersöker barnen vattenpölar, naturmaterial, nypon, pinnar, blommor, de spanar efter djur, sniglar, hundar, fåglar. Barnen undersöker teknik tex att sätta på och stänga av vattenkranen. De prövar tekniken med lampor, de släcker och tänder. Lutande plan där barnen utforskar olika material med tex bilar, de testar olika materials friktion och fart. Ljud, vi lyssnar och känner igen olika ljud som fåglar, vatten, sånger. Rörelse, vi dansar och rör på oss, vi utmanar barnen grovmotoriska färdigheter i olika terränger, de klättrar och går samt springer. De har stött på rötter, berg, klippor, backar, -titta på era fötter det finns rötter". Långa och korta skuggor. De upptäcker skuggor när vi projicerar med projektorn men även när solen skiner så upptäcker de att det blir skugga på marken.	Exempel: Vi räknar och sjunger ramsor som -"ett, två, tre, fyra jag är en partymyra. Fem, sex, sju, åtta jag är en discoråtta". Vi räknar barn att alla är med och att vi är tillsammans, vi uppmärksammar när kompisar är hemma från förskolan. Begrepp som färre, fler, många. I matsalen sitter vi vid det första, andra och tredje bordet. Vidare letar barnen efter mönster och geometriska former som trekanter och fyrkanter. Vi går på ”mönsterjakt”, kan du se något runt, kantigt osv. Klassificering och sortering tex när barnen sorterar och städar. De sorterar efter antal och färg. Vi tittar på olika storlekar som när vi var på spaning så hittade vi tre sniglar, "en stor, mellan, liten".	Exempel: Nya begrepp och ord som tung, blöt, våt, lätt, tomt, fullt mm. Vi ramsar, sjunger och hittar på sånger och berättelser. Kommunikation som att peka, de barn som inte har det verbala språket pekar och gör sig förstådda. Vi uppmuntrar att använda olika TAKK tecken. Vi har lärt oss tecken som frukt, kom, tvätta sig, kissa, bajsa, dricka, vatten, sitta, färger, röd, blå, mamma, pappa Samtal -lyssna -dialog. Vi försöker uppmuntra barnen att lyssna på varandra och få tala och berätta om sina tankar och vad de har varit med om på förskolan. Vi övar på att vänta på sin tur, som vid alla matsituationer när pedagoger delar mat, de visar och talar om när de vill ha mer mat, vatten, mjölk, pålägg mm. Turtagning när vi klär av och på. Vi uppmuntrar barnen till att återberätta och beskriva vad de har varit med om. Projektorn i matsalen är ett bra pedagogiskt verktyg

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,