Livsmedelskemi åk 8 2020

Under vecka 38-42 kommer vi att läsa Livsmedelskemi.

Syfte 

Genom undervisningen får du möjlighet att utveckla din förmåga att:

• Genomföra systematiska undersökningar i kemi
• Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i samhället, naturen och inuti människan.

Lärandemål 

• Du ska kunna beskriva och förklara vad kolhydrater är.
• Du ska kunna beskriva i vilken mat vi kan hitta kolhydrater i.
• Du ska kunna beskriva och förklara skillnaden mellan enkla och sammansatta sockerater
• Du ska kunna namnge några enkla och sammansatta sockerarter.
• Du ska kunna kemiskt beskriva hur ett socker ser ut.
• Du ska kunna skillnaden mellan snabba och långsamma kolhydrater
• Du ska kunna beskriva och förklara vad fett är.
• Du ska kunna beskriva och förklara olika sorters fett (vegetabiliskt och animaliskt) och dess betydelse för hälsan.
• Du ska kunna beskriva och förklara hur fett är uppbyggt. 
• Du ska kunna beskriva skillnaden mellan mättade & omättade fetter.
• Du ska kunna beskriva och förklara vilka livsmedel som innehåller protein.
• Du ska kunna beskriva och förklara proteiners uppbyggnad. 
• Du ska kunna beskriva och förklara vad proteiner används till.
• Du ska kunna beskriva och förklara vad vitaminer och mineraler är. 
• Du ska kunna beskriva och förklara varför vitaminer och mineraler är så viktiga för kroppen. 
• Du ska kunna beskriva och förklara fotosyntes och cellandning

Undervisning/bedömning

• Lärarledda genomgångar, grupp- och helklassdiskussioner
• Texter från läroboken och studi 
• Begreppslistor samt instuderingsfrågor.
• Laborationer
• Laborativt och teoretiskt prov

Läroplanskopplingar

Syfte

• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
• Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.