Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Enens plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Skapad 2020-10-24 00:54 i Bålbro förskola Norrtälje
Förskola
Enens plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Innehåll

 

 

Introduktion och vision 

Norrtälje kommuns alla verksamheter – från förskolan till vuxenutbildningen bedriver ett målinriktat och förebyggande arbete för att motverka att barn och elever utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier.  

I alla våra verksamheter råder nolltolerans mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.  Det är skollagen och diskrimineringslagen som styr vårt arbete på det här området. Det förebyggandet arbetet som beskrivs i den här planen syftar till att skapa en miljö som är trygg och säker för alla barn i våra verksamheter 
 

Delaktighet – alla som deltar i arbetet 

 

I kommunens förskolor och skolor deltar personal, elever och vårdnadshavarna i arbetet med att förebygga kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. 

 

På Bålbro förskola Enen gör vi så här för att alla ska bli delaktiga och informerade om planens innehåll: 

  • I vardagliga samtal med barnen lyfter vi och samtalar om olika dilemman.   
  • Genom litteratur lyftersamtalar och dramatisera vi om olika dilemman 
  • Personalen gör observationer.   
  • På våra reflektioner så lyfter personalen tankar, observationer och funderingar till diskussion för att ta reda på vart vi befinner oss i arbetet och hur vi ska gå vidare.   
  • Inför utvecklingssamtalen får barnen besvara intervjufrågor om deras trivsel, intressen och utveckling och lärande.
  • Vi gör trygghetsvandring varje höst.  
  •  

Så här gör vi planen känd och tillgänglig 

 

Planen finns på Unikum som är kommunens skolplattform, och på Norrtälje kommuns webbplats under varje verksamhet. En ny plan publiceras senast 30 november varje år.

 

Utvärdering: Så här gick arbetet under läsåret 19-20 

 
Övergångarna är tydligare nu och det är viktigt att det introduceras i höst för både barn och pedagoger för att det inte ska tappas och glömmas bort. Viktigt att bibehålla för att barnen ska få uppleva att de lyckas. Vi kommer också att arbeta förebyggande med att göra handlingar istället för att till största del samtala om hur man ska vara mot varandra. Rollspel kommer också att användas mer flitigt i höst. 

 

Följande område arbetade vi med under läsåret 20-21 

 

Vi har till detta år testat att arbeta med fyra större fokusområden som sträcker sig över fyra block. Normer & värden, språk & kommunikation, matematik, naturvetenskap. 

Normer och värden: Höstterminen startades upp med Bamse där mycket av aktiviteter och undervisning byggde på samarbete, gemenskap, och vänskap. Vi ville skapa en VI känsla i gruppen där alla värnar om varandra. Vi upplever att vi lyckats bra med denna uppgift. 

  • Bamse kom och lekte lekar som byggde på just att samarbeta 
  • Pedagoger har aktivt uppmärksammat ord som samarbeta, tillsammans, alla får vara med. 
  • Pedagoger har hjälpt till att sätta ord på känslor som uppstår i kroppen i olika situationer som glad, ledsen, arg, rädd. 
  • Vårt fokus för hela temat har varit att uppleva saker tillsammans. Att bygga relationer över tid och på olika platser som lekparker, skogen, gården, inomhus. 

Tyvärr upplever vi fortfarande att vi är dåliga på att skriva ner observationer som underlag för reflektioner. Den muntliga biten dominerar fortfarande. Något som vi dock har blivit mycket bättre på är att dokumentera vardagen och att visa upp den för vårdnadshavarna. 

 
Kartläggning 

 

För att hitta och identifiera områden där barnen riskerar att utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier undersöker vi förskolans miljö på följande sätt: 

 

  • Genom observationer och barnintervjuer  
  • Samtal med barnen och vuxna.
  • Trygghetsvandring/Intervju 
  • Vi kartlägger och analyserar vår verksamhet och identifierar riskområden inomhus och i vår utomhusmiljö. 
  • Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om sina upplevelser på förskolan.  

 

Verksamhetens analys efter kartläggningen 

 

Utvärdering  

November 2020 

 

Detta har vi identifierat:

 

Se bilaga 1: Barnens egna ord

 

Se bilaga 2: Pedagogers observationer

 

 

 

 

 

Det här kommer vi att göra för att förebygga kränkningar i vår verksamhet 

 

För att förhindra att de upptäckta riskerna för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kvarstår så behöver vi som pedagoger ligga steget före och ha tydliga rutiner som efterlevs.

Genom att oftare dela upp barnen i mindre grupper kan vi undvika att en del konflikter uppstår.
 

Vårt nya förhållningssätt till lärande bygger på att öva många gånger varje dag, vecka, månad år. Tar vi matstunderna som ett exempel så reflektera barnen tillsammans med andra barn och pedagoger dagligen om sitt görande på förskolan. 

Lek med fler än två ställer höga krav på barnen för att hitta balans och det kräver i sin tur närvarande medforskande pedagoger för vägledning och stöttning. Vi har utifrån undersökningen sett att konflikterna mellan barnen främst uppstår när ingen pedagog finns i närheten. Vi behöver se över vårt förhållningssätt och även se över miljön för att ta reda på vilka rum inomhus som utomhus det är som konflikterna uppstår i, så tillfällen för kränkningar och trakasserier undviks. Genom att vara delaktiga i leken med barnen så kan vi konkret visa på de sociala koderna och ge dem förutsättningar till att själva lära sig att kunna följa dem. Vi kan genom leken också visa på ett trevligt språk och förhållningsätt som i sin tur kan smitta av sig till barnen.    

Det är fortfarande viktigt att ta reda på om barnen upplever att de blir lyssnade till.  

 

Sidbrytning 

När personal får kännedom om att ett barn utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier hanterar vi det på följande sätt  
 
Rutiner för akuta situationer 
 
Upptäcka – steg 1  
 
Alla vuxna som arbetar i förskolan som får kännedom om att något inträffat där ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ingriper för att stoppa det som sker. Har händelsen redan utspelats tar den vuxne som får informationen reda på mer fakta, vad som hänt och eventuellt vilka som varit inblandade i händelsen.  

Anmäla – steg 2 

Personalen anmäler snarast det som inträffat till förskolans rektor eller till den som rektor utsett att ta emot anmälan.  Rektor informeras samma dag eller senast dagen efter att händelsen kommit till personalens kännedom. De inblandade barnens pedagoger får informationen om vad som hänt.  

Bedömning – steg 3 

Rektor eller den som rektor utser, gör en bedömning av det som hänt för att kunna besluta om vem som är lämplig att utreda det som inträffatRektor eller den person som rektor utser anmäler det som inträffat till Norrtälje kommun som är huvudman för verksamheten senast en vecka efter att efter att händelsen kommit till rektors kännedom. 
  

Utredningen – steg 4 

När utredningen påbörjas innebär det att den som ansvarar för utredningen tar reda på vad som har hänt. Så fort de inblandande tillfrågas om vad som hänt har en utredning påbörjats. Utredningen syftar till att ta reda på vad som hänt och ge förslag till åtgärder som behövs för att det inte ska hända igen. Den elev som blivit utsatt ska återfå en trygg och säker skolsituation. Utredningarna dokumenteras och diarieförs på varje förskola. 
 

Uppföljning– steg 5 

Utredningen följs upp inom två veckor. Om det visar sig att barnet fortsatt utsätts för kränkningar beslutar förskolan om andra mer kraftfulla åtgärder för att få kränkningarna att upphöra. Även de nya åtgärderna följs upp och arbetet fortsätter ända tills barnets situation har förbättrats.  

Förskolans/skolans rektor är alltid ansvarig för utredningen och uppföljningen, om ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. En utredning kan ändå genomföras av alla vuxna i förskolan. 

 

 

Bilaga 1  

 

Definitioner av kränkande behandling enligt skollagen (2010:800) kap. 6 

 
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en ett barn eller en elevs värdighet och som inte har något samband med diskrimineringsgrunderna.  

Ett barn eller en elev kan utsättas för kränkande behandling genom att: 

  • Hen får höra nedsättande, förnedrande och sårande kommentarer om till exempel sitt utseende, sin kropp och så vidare. Det kallas för verbala kränkningar. 

  • Hen blir utfryst, hånad, ironiserad över, eller får förnedrande kommentarer på sociala medier. Det kallas för psykiska kränkningar. 

  • Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar. Det kallas för fysiska kränkningar.  

Begreppet mobbning används inte i lagstiftningen men definieras av Skolverket som ”en situation där ett barn/elev blir utsatt för upprepade kränkningar eller trakasserier”.  

 

Definitioner av trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Trakasserier är kränkande handlingar som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har ett samband med diskrimineringsgrunderna. 

Ett barn eller en elev kan utsättas för trakasserier genom att till exempel: 

  • Hen kallas för n-ordet, blatte eller bög.  

  • Hen utesluts ur kamratgruppen på grund av sin religiösa tillhörighet 

  • Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar på grund av sin funktionsnedsättning    


 

 
Definitioner av sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Sexuella trakasserier är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som är av sexuell natur. 

Ett barn eller en elev kan utsättas för sexuella trakasserier genom att till exempel: 

  • Hen får höra kommentarer om sin kropp som är av sexuell natur. 

  • Hen blir ”uthängd” och förnedrad med bilder och kommentarer av sexuell karaktär som publiceras på sociala medier. 

  • Hen blir berörd kroppsligen på ett sätt som uppfattas vara sexuellt eller tvingad till handlingar av sexuell karaktär.  
     

Bilaga 2 
 

Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) 

 
Den som bedriver utbildning och alla de som arbetar i våra förskolor och skolor är förbjudna att diskriminera barn och elever som deltar i eller söker till våra verksamheter. Med diskriminering menas att ett barn/elev missgynnas genom att barnets rättigheter inte tillgodoses, eller att barnets rättigheter inskränkts i förhållande till övriga barns möjligheter 

Hur diskriminering kan gå till 

Direkt diskriminering 

Ett barn, en elev eller en grupp av barn/elever missgynnas genom att en vuxen på skolan behandlar barnet/eleven sämre än hur övriga barn/elever behandlas. Missgynnandet har samband med någon/några av diskrimineringsgrunderna.  
 
Indirekt diskriminering 

Ett barn, en elev eller en grupp av barn missgynnas genom förskolans/skolans regler är framtagna på ett sätt som framstår som neutrala men i verkligheten missgynnar en kategori av barn/elever. Personalens förhållningssätt, jargong, språkbruk eller den rådande kulturen kan också innebära ett missgynnande för en grupp av barn/elever. Missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna.  
 
Bristande tillgänglighet 
Ett barn eller en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder som behövs för tillgängligheten inte genomförs. Barnet eller eleven har rätt att komma i en jämförbar situation som övriga, utifrån skäliga krav i lag och annan författning. Hänsyn måste tas till ekonomiska och praktiska förutsättningar, varaktighet, omfattning och andra omständigheter av betydelse.  

 
Trakasserier  

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. 

 Sexuella trakasserier  

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och kränkningen är av sexuell natur.  

Instruktioner att diskriminera 

En vuxen på skolan har fått instruktioner av sin chef eller av någon som den vuxne står i ett lydnads- eller beroendeförhållande till som innebär att ett barn eller en elev missgynnas genom direkt eller indirekt diskriminering. 

 

Sidbrytning 

Diskrimineringsgrunderna  
 

  1. Kön – att någon är man eller kvinna 

  1. Könsöverskridande identitet eller uttryck – att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller på ett annat sätt uttrycka att hen tillhör ett annat kön än det som tilldelats vid födseln. 

  1. Etnisk tillhörighet – nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande 

  1. Funktionsnedsättning – varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.   

  1. Sexuell läggning – homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning 

  1. Ålder – uppnådd levnadslängd 

  1. Religion- och annan trosuppfattning – olika religiösa åskådningar eller andra trosuppfattningar som till exempel ateism.  

 

 

  

  

Sidbrytning 

Bilaga 3 

 

Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling  

 
I arbetet med att upprätta, följa upp och utvärdera planen mot kränkande behandling ska barn och elever medverka. Deltagandet ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Detta regleras i skolförordningen (2006:1083) 

 
Samband mellan skollagens och diskrimineringslagen i upprättandet av planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier 

 
I skollagens kapitel 6, 10 § anges att om ett barn eller en elev utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier ska personal i förskolan/skolan hantera det på samma sätt som då ett barn/elev utsätts för kränkande behandling.  

I diskrimineringslagen kapitel 2, 7 § anges att om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn, elev eller studerande anser sig utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna och om det krävs vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier. I diskrimineringslagens kapitel 3, 18 § anges att utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Dessa ska följas upp och utvärderas.  

 
Förbud mot repressalier  

 
Ett barn eller en elev som berättar om att en kamrat utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier får inte utsättas för repressalier. Det gäller också för de barn/elever som deltar i utredningar. Med repressalier menas att det är förbjudet att straffa eller hota om att straffa ett barn eller en elev som bidrar till att kränkande handlingar kommer till personalens kännedom. Förbudet regleras i skollagen och i diskrimineringslagen (skollagen kapitel 6, 11 §, diskrimineringslagen kapitel 2, 19 §)

 

Uppgifter

  • Bilaga 1: Barnens ord

  • Bilaga 2: Pedagogers observationer

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: