Skolbanken Logo
Skolbanken

Enens plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Bålbro förskola, Norrtälje · Senast uppdaterad: 30 november 2023

Enens plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

 

 

 

 

 

Bålbro förskola - Enen

 

Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

 

 

 

 

 

Byt ut mot bild på er skola/förskola.
Högerklicka på bild. Redigera alternativtext. Skriv in vad bilden visar (tex: Bild på Solbacka förskola).

 

Planen gäller under perioden XX-XX (tex 2024-01-01 – 2024-06-24)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Innehåll

 

Bålbro förskola - Enen. 1

 

Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier 1

 

Introduktion och vision. 3

 

Delaktighet – alla som deltar i arbetet 3

 

Så här gör vi planen känd och tillgänglig. 4

 

Utvärdering – så här gick arbetet med förra årets plan. 4

 

Kartläggning. 4

 

Verksamhetens analys efter kartläggningen. 5

 

När personal får kännedom om att ett barn/elev utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier hanterar vi det på följande sätt 5

 

Arbetet med att skapa trygghet och studiero för alla elever i skolan och i fritidshemmet 7

 

Bilaga 1. 8

 

Definitioner av kränkande behandling enligt skollagen (2010:800) kap. 6  8

 

Definitioner av trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) 9

 

Definitioner av sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) 9

 

Bilaga 2. 9

 

Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) 9

 

Bilaga 3. 11

 

Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling. 11

 

Förbud mot repressalier 12

 

 

 

 

 

Introduktion och vision

 

Norrtälje kommuns alla verksamheter – från förskolan till gymnasiet bedriver ett målinriktat och förebyggande arbete för att motverka att barn och elever utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier.

 

I alla våra verksamheter råder nolltolerans mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.  Det är skollagen och diskrimineringslagen som styr vårt arbete på det här området. Det förebyggandet arbetet som beskrivs i den här planen syftar till att skapa en miljö som är trygg och säker för alla barn i våra verksamheter.

 

Delaktighet – alla som deltar i arbetet

 

I kommunens förskolor och skolor deltar personal, barn och vårdnadshavarna i arbetet med att förebygga kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.

 

På vår förskola gör vi så här för att alla ska bli delaktiga och informerade om planens innehåll:

 

  • Varje höst arbetar vi med normer och värden tillsammans med barnen. Utgångspunkten är då kränkande behandlings-planen.   
  • Den finns synlig på Norrtälje Kommun där vårdnadshavare kan läsa.   

 

  • Barnen är med och utformar verksamhetens gemensamma förhållningssätt.   
  • Vi har trygghetsvandringar med barnen för att uppmärksamma om det är några miljöer barnen upplever som otrygga. 
  • Planen finns på Unikum och vi lyfter den en gång i månaden under arbetslagets reflektion.   

 

·       Barnen deltar efter ålder och mognad i intervjuer och gruppsamtal.

 

 

 

·       Vårdnadshavarna i förskolan får möjlighet att delta i den årliga ”våga-visa”-enkäten.

 

 

 

·       Varje verksamhet går igenom planen på samverkansråden och/eller föräldramöten.

 

Så här gör vi planen känd och tillgänglig

 

Planen finns på Unikum som är kommunens skolplattform, och på Norrtälje kommuns webbplats under varje verksamhet. En ny plan publiceras senast 30 november varje år.

 

Utvärdering – så här gick arbetet med förra årets plan

 

 

 

Följande områden arbetade vi med under det förra läsåret:

 

Vi har genom uppstarten av projektet ”jag till vi” arbetat med stora delar av vår kränkande behandlingsplan.

 

·       Vi upplever att vi har goda vardagsrutiner som hjälper pedagoger och barn att veta vad som komma skall

 

·       Dagligen delar vi gruppen i två delar

 

·       Vi har hållit fast vid repetition som en förutsättning för lärande.

 

·       Lekkoder – är ett arbete som fortgår varje år. Tittar vi tillbaka på året kan vi se en skillnad i hur vi stötta barnen i sin förståelse. Vi tar med oss det vi gjort under hösten där pedagoger introducerat nya lekar och deltagit mycket i barns lek. Här har vi varit tydliga med regler och att dessa skall efterlevas. Något som barnen idag själv vet och kan efterleva i större utsträckning.

 

·       Barnen deltar aktivt i våra samtal.

 

Så här gick det:
Genom att pedagoger har visat och förklarat hur leken går till samt deltagit i leken upplever vi att barnen tagit till sig av lekarna som vi introducerat. Genom repetition och att låta alla vara med (om man bara vill titta har det varit okej) upplever vi att de barn som till en början inte ville leka, idag förstår och tagit till sig av lekens innehåll och regler, det i sin tur har lett till att alla idag vill delta. I de styrda lekarna har vi fokuserat på hur man tar till sig av instruktioner men också hur man följer gemensamma regler som turtagning, lyssna på varandra.

 

Regler och rutiner är något som vi håller som viktigt på Enen. Vi ser en styrka i att barnen vet vad som förväntas av dem i övergångar och aktiviteter. Därför lägger vi stor vikt i att introducera de nya och påminner de gamla barnen i hur man gör på Enen. Att pedagoger är konsekventa och följer upp barnen har bidragit till att vi idag upplever att vi har en "trevlig" barngrupp att arbeta med. Att pedagoger säger och göra likvärdigt i sitt förhållningsätt ser vi som en styrka. Vi kan fortfarande se utmaningar med vissa individer när det kommer vikarier. Att barnen testar dem vart gränserna går och då blir flamsiga och tramsar.

 

 

 

Kartläggning

 

För att hitta och identifiera områden där barnen riskerar att utsättas för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier undersöker vi förskolans miljö på följande sätt:

 

 

 

·       Genom observationer och barnintervjuer   

 

·       Samtal med barnen och vuxna. 

 

·       Trygghetsvandring/Intervju  

 

·       Vi kartlägger och analyserar vår verksamhet och identifierar riskområden inomhus och i vår utomhusmiljö.  

 

·       Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om sina upplevelser på förskolan.  

 

 

 

Verksamhetens analys efter kartläggningen

 

Vi har identifierat några områden i vår verksamhet som riskområden. För att förebygga att kränkande handlingar sker kommer vi under året att arbeta för att det inte ska uppstå problem på dessa områden. Syftet med vårt förebyggande arbete att barnens miljö ska bli trygg och säker.

 

 

 

Detta har vi identifierat:

 

·       Toaletterna har tidigare uttryckts som en orolig plats för vissa barn.

 

 

 

Det här kommer vi att göra för att förebygga kränkningar i vår verksamhet:

 

Uppmärksammad risk/plats som upplevs som otrygg och där kränkning, trakasserier eller sexuella trakasserier kan ske

Detta ska vi göra under året för att förebygga att det inträffar

Ansvariga för att åtgärderna genomförs

Datum när det åtgärderna följs upp

 

Datum för
utvärdering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När personal får kännedom om att ett barn utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier hanterar vi det på följande sätt

 

Rutiner för akuta situationer

 

Upptäcka – steg 1

 

Alla vuxna som arbetar i förskolan som får kännedom om att något inträffat där ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ingriper för att stoppa det som sker. Har händelsen redan utspelats tar den vuxne som får informationen reda på mer fakta, vad som hänt och eventuellt vilka som varit inblandade i händelsen.

 

Anmäla – steg 2

 

Personalen anmäler snarast det som inträffat till förskolan rektor eller till den som rektor utsett att ta emot anmälan.  Rektor informeras samma dag eller senast dagen efter att händelsen kommit till personalens kännedom. De inblandade barnens mentorer och får informationen om vad som hänt.

 

Bedömning – steg 3

 

Rektor eller den som rektor utser, gör en bedömning av det som hänt för att kunna besluta om vem som är lämplig att utreda det som inträffat. Rektor eller den person som rektor utser anmäler det som inträffat till Norrtälje kommun som är huvudman för verksamheten senast en vecka efter att efter att händelsen kommit till rektors kännedom.

 

Utredningen – steg 4

 

När utredningen påbörjas innebär det att den som ansvarar för utredningen tar reda på vad som har hänt. Så fort de inblandande tillfrågas om vad som hänt har en utredning påbörjats. Utredningen syftar till att ta reda på vad som hänt och om barnet har utsatt för kränkande handlingar. Om så skett ska utredaren ge förslag till åtgärder som behövs för att det inte ska hända igen. Det barn som blivit utsatt ska återfå en trygg och säker skolsituation. Utredningarna dokumenteras och diarieförs på varje förskola

 

Uppföljning– steg 5

 

Utredningen följs upp inom två veckor. Om det visar sig att barnet fortsatt utsätts för kränkningar beslutar förskolan om andra mer kraftfulla åtgärder för att få kränkningarna att upphöra. Även de nya åtgärderna följs upp och arbetet fortsätter ända tills barnets situation har förbättrats.

 

Förskolan rektor är alltid ansvarig för utredningen och uppföljningen, om ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. En utredning kan ändå genomföras av alla vuxna i förskolan, till exempel en mentor.

 

 

 

Bilaga 1

 

Definitioner av kränkande behandling enligt skollagen (2010:800) kap. 6

 


Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en ett barn eller en elevs värdighet och som inte har något samband med diskrimineringsgrunderna.

 

Ett barn eller en elev kan utsättas för kränkande behandling genom att:

 

·       Hen får höra nedsättande, förnedrande och sårande kommentarer om till exempel sitt utseende, sin kropp och så vidare. Det kallas för verbala kränkningar.

 

·       Hen blir utfryst, hånad, ironiserad över, eller får förnedrande kommentarer på sociala medier. Det kallas för psykiska kränkningar.

 

·       Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar. Det kallas för fysiska kränkningar.

 

Begreppet mobbning används inte i lagstiftningen men definieras av Skolverket som ”en situation där ett barn/elev blir utsatt för upprepade kränkningar eller trakasserier”.

 

Definitioner av trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567)

 


Trakasserier är kränkande handlingar som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har ett samband med diskrimineringsgrunderna.

 

Ett barn eller en elev kan utsättas för trakasserier genom att till exempel:

 

·       Hen kallas för n-ordet, blatte eller bög.

 

·       Hen utesluts ur kamratgruppen på grund av sin religiösa tillhörighet

 

·       Hen blir utsatt för fysiskt våld genom till exempel slag eller knuffar på grund av sin funktionsnedsättning  

 

För att en handling ska definieras som kränkande behandling (mobbning) eller trakasserier krävs att handlingen utförs medvetet och med avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag.

 

 

 

Definitioner av sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567)

 


Sexuella trakasserier är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som är av sexuell natur.

 

Ett barn eller en elev kan utsättas för sexuella trakasserier genom att till exempel:

 

·       Hen får höra kommentarer om sin kropp som är av sexuell natur.

 

·       Hen blir ”uthängd” och förnedrad med bilder och kommentarer av sexuell karaktär som publiceras på sociala medier.

 

·       Hen blir berörd kroppsligen på ett sätt som uppfattas vara sexuellt eller tvingad till handlingar av sexuell karaktär.

 

Bilaga 2

 

Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567)

 


Den som bedriver utbildning och alla de som arbetar i våra förskolor och skolor är förbjudna att diskriminera barn och elever som deltar i eller söker till våra verksamheter. Med diskriminering menas att ett barn/elev missgynnas genom att barnets rättigheter inte tillgodoses, eller att barnets rättigheter inskränkts i förhållande till övriga barns möjligheter.

 

Hur diskriminering kan gå till

 

Direkt diskriminering

 

Ett barn, en elev eller en grupp av barn/elever missgynnas genom att en vuxen på skolan behandlar barnet/eleven sämre än hur övriga barn/elever behandlas. Missgynnandet har samband med någon/några av diskrimineringsgrunderna.

 

Indirekt diskriminering

 

Ett barn, en elev eller en grupp av barn missgynnas genom förskolans/skolans regler är framtagna på ett sätt som framstår som neutrala men i verkligheten missgynnar en kategori av barn/elever. Personalens förhållningssätt, jargong, språkbruk eller den rådande kulturen kan också innebära ett missgynnande för en grupp av barn/elever. Missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna.

 

Bristande tillgänglighet

 

Ett barn eller en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att åtgärder som behövs för tillgängligheten inte genomförs. Barnet eller eleven har rätt att komma i en jämförbar situation som övriga, utifrån skäliga krav i lag och annan författning. Hänsyn måste tas till ekonomiska och praktiska förutsättningar, varaktighet, omfattning och andra omständigheter av betydelse.

 

Trakasserier

 

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna.

 

Sexuella trakasserier

 

Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och kränkningen är av sexuell natur.

 

Instruktioner att diskriminera

 

En vuxen på skolan har fått instruktioner av sin chef eller av någon som den vuxne står i ett lydnads- eller beroendeförhållande till som innebär att ett barn eller en elev missgynnas genom direkt eller indirekt diskriminering.

 

Diskrimineringsgrunderna

 

1      Kön – att någon är man eller kvinna.

 

2      Könsöverskridande identitet eller uttryck – att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller på ett annat sätt uttrycka att hen tillhör ett annat kön än det som tilldelats vid födseln.

 

3      Etnisk tillhörighet – nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknade förhållande.

 

4      Funktionsnedsättning – varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. 

 

5      Sexuell läggning – homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

 

6      Ålder – uppnådd levnadslängd.

 

7      Religion- och annan trosuppfattning – olika religiösa åskådningar eller andra trosuppfattningar som till exempel ateism.

 

 

 

 

 

Bilaga 3

 

Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling

 

I arbetet med att upprätta, följa upp och utvärdera planen mot kränkande behandling ska barn och elever medverka. Deltagandet ska anpassas efter barnens ålder och mognad. Detta regleras i skolförordningen (2006:1083)

 

Samband mellan skollagens och diskrimineringslagen i upprättandet av planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

 

I skollagens kapitel 6, 10 § anges att om ett barn eller en elev utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier ska personal i förskolan/skolan hantera det på samma sätt som då ett barn/elev utsätts för kränkande behandling.

 

I diskrimineringslagen kapitel 2, 7 § anges att om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn, elev eller studerande anser sig utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna och om det krävs vidta åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier. I diskrimineringslagens kapitel 3, 18 § anges att utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Dessa ska följas upp och utvärderas.

 

Förbud mot repressalier

 

Ett barn eller en elev som berättar om att en kamrat utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier får inte utsättas för repressalier. Det gäller också för de barn/elever som deltar i utredningar. Med repressalier menas att det är förbjudet att straffa eller hota om att straffa ett barn eller en elev som bidrar till att kränkande handlingar kommer till personalens kännedom. Förbudet regleras i skollagen och i diskrimineringslagen (skollagen kapitel 6, 11 §, diskrimineringslagen kapitel 2, 19 §)

 

 

 

 

 

 

 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback