👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matteus förskolor-Grundplanering 2-projektval och projektplan-Mimer-grupp 3

Skapad 2020-10-26 13:15 i Testförskola Matteus Stockholm Norrmalm
Förskola
Dags att göra val av projekt och utforskande. Utifrån observationsperioden kring "Hav och vatten- för en hållbar framtid" har ni fått många olika tankar om vad som kan bli er fördjupning. Här nedan reflekterar ni utifrån observationsperioden, gör ett val och en projektplan.

Innehåll

1. Reflektion kring observationsperioden

Vad är gemensamt- var ligger barnens intressen?

Djur som lever i vatten. Vatten och vattenlevande djur väcker barnens fantasi och leklust. I leken skapar barnen sin egen uppfattning. Vi märker även att barnen kopplar samman olika användningsområden kring vatten, allt som vi har vatten till. 

Vilka frågor har väckts? Vad är barnen nyfikna på?

Var bor t.ex. delfiner, hajar, maneter, dykare. Varför bor dom i vattnet?  Varför dansar delfinerna? Ska hajar äta upp dykare? Varför dyker dykaren? Var finns maneter? Lever maneter? Söhästar. 

Ser ni några "spår" som ni kan arbeta vidare med?

Fantasi och lek kring vatten och vattenlevande djur. Olika livsmiljöer och olika sorters vatten, tex hav och fontäner.

Vilka strategier har barnen använt sig av för att lära?

Lek samt berättande och fantiserande

Vad är vi pedagoger nyfikna på?

Båtars konstruktion, maneter, delfiner. Vad tänker och tror barnen om djur i vatten?

Vad är utforskningsbart?

Vem bor i Mälaren? Vattenpölar? Vad händer med vatten, djur och natur på vintern?

 

2. Definiera kortfattat ert projektval 

Liv i vatten. Fiskar och andra djur som lever i vatten, samt djurlivet i Hagaparken. 

3. Projektplan
Syfte

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom projektet och varför?

 

Förståelse för att vara rädda om djur och natur

 

Hur gör vi alla barn delaktiga?

 

Genom lek, skapande och fantasi, även vara lyhörda för när barnen söker fakta och vill veta mer. Vi har stor åldersskillnad i gruppen. För de yngsta barnen handlar det till stor del om att utforska vattnets egenskaper. De äldre barnen visar intresse för fiskar och djur.

Vi fortsätter göra spännande och roliga vattenexperiment, och ta tillvara på barnens frågor. 

 

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga?

 

Uppmuntra på utvecklingssamtalen att återkoppla till oss vad barnen leker och pratar om hemma. 

Om det blir föräldramöte i vår, låta vårdnadshavarna vara medskapare med något som vi kan återge till barnen.

 

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljön som ger värde åt projektet? 
 
Använda olika bakgrund med struktur då vi använder projektorn. Använda oss av ljud som bakgrund och inspiration i lek och skapande. Uppleva med flera sinnensamtidigt.
 

Hur kan våra lärmiljöer med sina mötesplatser laddas för projektet och undervisningen?

 

Vi har valt fasta dagar för våra projektgrupper. Det möjliggör att alla vet när de ska förbereda att allt praktiskt fungerar, apparater är laddade, m.m.

 

Hur kan vi skapa förbindelser mellan de olika undervisningstillfällena?

 

Under eftermiddagssamlingen då alla är utvilade delge varandra och reflektera över vad vi gjort. Låta barnen berätta och visa för varandra över grupperna. 

 

 

Frågor kopplade till läroplanens områden att ställa sig innan projektet:

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

 

Lek med språket, barnen tycker det är roligt med ord som sjöstjärna och sjöhäst. Berätta för varandra i grupp vad de gjort och sett. Utflykter ger barnen nya intryck som gynnar språkutvecklingen.

 

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

 

Utforska geometriska figurer. Vi jobbar redan med det på samlingar, barnen tycker att det är intressant, och vi kan titta på vad fiskar har för form.

 

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

 

Få föremål i vatten att förflytta sig när de riktar vatten. Flyter, sjunker, bygga vattenbanor. Is och vatten. Djurliv i olika årstider. 

 

Vilka är projektets motoriska möjligheter?

Dans, rörelselek, röra sig som olika djur.  utflykter till Hagaparken.

 

 

Vilka  är projektets demokratiska möjligheter, hur kan ni inkludera barnkonventionen i ert arbete?

 

Välja gruppnamn, rösta utflyktsmål. Aktivitetsval inom projektet. En bra balans mellan undervisning, lek och vila.

 

Låta barnen rösta om aktiviteter, välja en symbol till sitt namn med motiv från havet. Låta lek och barnens  fantasi ta mycket plats.

 

Vilka är projektets skapande möjligheter?

 

Utforska vattnets olika färgnyanser. Blanda färg, experiment med vatten och färg, blanda färg. (Vi passar på att utnyttja barnens intresse för spanska och engelska när vi utforskar färg)

 

Vilka är projektets digitala möjligheter?

 

Använda puppet pals appen. Projicera filmer med livet i vatten. Använda filmer med maneter då vi har fredagdisco. 

 

Hur ska vi organisera för att allt ska förbindas? (transdisciplinärt och rhizomatiskt)

 

Vårt arbetssätt är att blanda in språk, färg, räkning, lek , fantasi, motorik i allt vi gör. Barnen är i 2-3 årsåldern och är intresserade av allt detta samtidigt.  Vi fortsätter så i undervisningen. Under reflektion på fredagar ser vi på veckans aktiviteter och vad vi ska introducera under nästa veckas undervisning.

 

Hur kan vi bredda våra perspektiv (poesi, konst, historia, drama, ny forskning  för att hitta intressanta ingångar?

 

Mer inspiration i ateljen. Konst, vattenbilder och foton som kan inspirera till att bland olika nyanser. 

 

Eller behöver vi smalna av? Hur?

 

Vi avvaktar med att smalna av för tillfället.

 

Gör en struktur kring undervisning utifrån  ert projektval

Planerad undervisning i projektet sker tisdagar och onsdagar. Maneterna och delfinerna turas om att bedriva projekt inne och på utflykt. Vi planerar veckans undervisning efter reflektionen på fredagar. Vi skriver i kalendern vem som gör vad.

 

Lärande med inspiration till projektet sker under hela veckan när vi leker, läser, har samling, dansar, har fysisk aktivitet, diskussioner vid måltider, omvårdnadssituationer, m.m. Vi har en styrka i vårt arbetslag att vi alltid prioriterar att vara närvarande i barngruppen så mycket som möjligt.