Skolbanken Logo
Skolbanken

Clementinen_Solberga/Sjöängens förskolor_Projekt_2020/2021

213041 Förskolan Citrusgården, Stockholm Hägersten-Älvsjö · Senast uppdaterad: 16 november 2020

Stimulera, utveckla och utmana barnens intressen och förmågor gällande språk och kommunikation. Identifiera så många olika sätt som de yngsta barnen kommunicerar på. Fortsätta arbetet med en hållbarframtid genom att integrera ekologisk och social hållbarhet i ett språkutvecklande projekt.

Projektbeskrivning: 

Fokus i vårt sprakande språkandeprojekt ligger på barnens sommaruppdragsböcker. En fördjupning i böckerna sker genom olika uttrycksformer såsom skapande, språklek, högläsning, rollek och rörelse. Barnen får vid flera tillfällen arbeta utifrån sin bok, i olika gruppkonstellationer, på så sätt blir det olika aktiviteter och samtal kring boken. Eftersom barnen har olika böcker blir det olika fokus och aktiviteter, därför har vi inte hittat ett gemensamt specifikt spår att gå vidare med ännu. Dock har många barn visat intresse för att skapa i olika material utifrån deras egna böcker eller en kompis bok, till exempel i gips, med färg och med blyerts. Vi ser ett ökat intresse och kunnande för att rita med böcker som inspiration. Dessa skapandemetoder återkommer i vårt projektarbete.

Barnen har svarat på frågor kring sin bok och fotat den för att sätta upp på sin egen projektplats på avdelningen. 

Barnen visar ett stort intresse för böcker, de sitter tillsammans och samtalar om böcker, de vill lyssna på högläsning, de återberättar, lär sig nya begrepp samt leker sagor.  

Vi upplever att barnen tycker om vår lärandestund innan lunch där vi fokuserar på språkutveckling. De upprepar och samtalar om det vi gjort på den stunden, som grimaser, säger olika ljud och begrepp, återberättar sagor eller sjunger sånger. Vi ser även ett stor intresse för sång, musik och dans /rörelselek.

Vi pedagoger observerar barnens kommunikation. Vi ser att barnen behöver hjälp med metoder för konflikthantering och samarbete. Vi ser dock ett ökat och förändrat kunnande kring det sedan terminens början. En utveckling i deras sätt att kommunicera och finna lösningar tillsammans, samt ett ökat omhändertagande för varandra. 

Vi arbetar dagligen för att skapa en hållbar social framtid genom att ge barnen metoder och strategier för konflikthantering, värdegrund och samarbete. Vi är i planeringsstadiet för mer specifikt samarbets / värdegrundsarbete med exempelvis massagesagor, kompissånger och lekar. 

Vi pedagoger arbetar för att skapa en positiv och lugn stämning i vårt arbetslag för att vi ska trivas tillsammans, detta har positivt inflytande på barngruppen.

Vårt syfte:

Att väcka en lust och nyfikenhet för böckernas spännande värld samt att ge barnen en rik och varierande språkutveckling.

Att skapa en miljö där barnen får förutsättningar att utforska och lära genom många olika uttrycksformer.

Att ge barnen förutsättningar att bygga sin identitet, självständighet och tillit till sin egen förmåga samt lära sig samarbeta, kompromissa, hantera konflikter och respektera varandra. 

Vår metod: 

Barnen har vid ett första tillfälle fått göra en aktivitet kopplad till sin bok. Barnen har då suttit själv med en pedagog först och läst och pratat om boken, samt fotat sin bok. Barnet har fått tre frågor: Vilken bok har du valt? Varför tycker du om den boken? Vad händer i boken? Efter det har barnet själv fått välja vilka kompisar hen vill visa sin bok för. De kompisarna har kommit in och vi har läst boken igen tillsammans. Sedan har barnet tillsammans med pedagog kommit fram till en aktivitet att göra kopplad till boken.  En del barn har inte velat visa sin bok för några kompisar utan har valt att göra sin aktivitet själv med pedagogen. Många barn har erbjudits olika skapandematerial att jobba med för att skapa något utifrån sin bok, som gips, färg, färgpennor och blyerts. Då får barnen titta på bilder i boken som inspiration och sedan återskapa efter sin förmåga. Några barn har lekt rörelse -och rollekar kopplad till böckerna som kurragömma och dansat och lekt som apor. Barnen har även tittat på några Youtubeklipp kopplat till böcker och aktivitet, t ex sånger och fakta. Vi pedagoger återkopplar, ställer frågor och samtalar om vad barnen gjort. 

Genom sånger, rim och ramsor, högläsning, munmotoriska övningar och språklek på ett lustfyllt sätt får barnen en planerad undervisningsstund varje dag med fokus på språkutveckling. Barnen har / kommer få besöka biblioteket i små grupper under terminen. Där läser vi böcker och lånar med oss några tillbaka till förskolan som fångat barnens intresse. 

Vi pedagoger skriver på en kommunikationskarta om hur barnen kommunicerar med varandra genom gester och handlingar, ansiktsuttryck, imitation, verbalt och så vidare. Vi får på så sätt en tydligare bild av barnens kommunikation och handlingar, samt vad som fångar deras intresse.  

Vi pedagoger fokuserar mycket på att hjälpa barnen att lösa konflikter på egen hand genom uppmuntran och vägledning om hur de kan prata med och lyssna på varandra. Vi uppmuntrar dem att be varandra om hjälp och att erbjuda sin hjälp till en kompis, att själva hitta lösningar på problem genom frågeställningar som exempelvis Hur kan ni lösa detta? Vad kan ni göra nu? För att synliggöra barnens positiva handlingar har vi en plats på avdelningen där vi har bilder på barnens positiva handlingar de gör för varandra VAD GÖR BRA KOMPISAR? Där samlas barnen och samtalar om situationer där barnen samarbetat, hjälpt och tröstat varandra. På vår lärandestund innan lunch sjunger vi alltid kompissången " Vi är vänner du och jag" . Barnen sjunger ofta den själva och vi använder den som en påminnelse om att vi på förskolan är kompisar "slåss det gör vi inte här, tröstar den som ledsen är...."

I vårt arbetslag jobbar vi för att ha en öppen och ärlig dialog med varandra, vi uppmuntrar och ger varandra feedback. Vi har en "veckans positiva" tavla i miljön där vi antecknar händelser under veckan som vi är speciellt nöjda och glada över, det som lyckats / fungerat bra, positiv feedback och så vidare för att synliggöra och fokusera på det som är positivt och som vi vill lyfta i vårt eget arbete.  

Vår frågeställning:

Hur kan vi fortsätta skapa förutsättningar för ett fördjupat och konkretiserat lärande kopplat till det barnen hör och ser i böckerna?

Kan vi hitta några specifika begrepp i böckerna att spinna vidare på?

Hur går vi vidare?

Vi fortsätter att arbeta med barnens sommaruppdrag och vidareutveckla det, bland annat kommer vi ändra vilka barn som jobbar tillsammans utifrån böckerna samt vilken pedagog som är med under tillfället. På så sätt blir det en ny vinkling av boken och aktiviteten. Vi knyter an till den tidigare aktiviteten genom samtal och bilder med barnen om det som gjorts tidigare för att skapa en röd tråd och ge dem förutsättningar att få syn på sin egen lärandeprocess. Vi utmanar och uppmuntrar barnen att prova nytt material samt nya lekar och aktiviteter. Barnen har en egen projektplats på avdelningen där bilder och alster samlas, den behöver fyllas på och utvecklas för att bli en naturlig samlingspunkt för barnen. Vi gör en tydligare planering för vem av oss pedagoger som ska göra en bokaktivitet, hur och när den ska göras och med vilka barn.

Vi läser barnens böcker på lärandestunden innan lunch för att göra barnen mer delaktiga och intresserade av varandras böcker.

Vi gör en plats för tittskåp med material och figurer utifrån en bok som inspiration och bredvid samma material som barnen kan leka och återberätta sagan själva. 

Vi erbjuder mer material och tillfällen för lek och samtal kring barnens böcker. Exempelvis lägger en pedagog till böcker i barnens bygg och konstruktionslek, visar bilder från böcker vid skapande som inspiration och har bilder från böcker på väggen vid vårt bord med lera så att barnen får en återkommande koppling till böckerna i olika lärområden. 

Vi pedagoger fortsätter att dela in barnen i mindre grupper för att underlätta att någon av oss jobbar med enskilda barns sommaruppdrag. Vi behöver bli bättre på att använda våra två rum samtidigt för olika aktiviteter. Vi gör en grovplanering av veckan på måndagen och i möjligaste mån ser till att vi utför det vi planerat för. 

Vi jobbar för att utveckla vårt arbete kring pedagogisk dokumentation. Vi använder lärlogg/planering vid vår veckoreflektion där varje pedagog har med sig bild och tankar kring vad vi sett och uppmärksammat i barnens lärande senaste veckan. Vi reflekterar utifrån frågor som  

  • Det här pågår
  • Vad är barnen intresserade av just nu?
  • Barnen gör
  • Barnen säger
  • Pedagogernas reflektioner
  • Vilket lärande / förändrat kunnande har vi tagit del av?
  • Hur går vi vidare och varför?

Vi har även våra frågeställningar om projektet som fokus

  •  Hur kan vi fortsätta skapa förutsättningar för ett fördjupat och konkretiserat lärande kopplat till det barnen hör och ser i böckerna?
  • Kan vi hitta några specifika begrepp att spinna vidare på?

 

Vi jobbar för att göra barnen mer delaktiga i dokumentationen och synliggöra deras lärprocesser genom bilder och samtal tillsammans med dem. Pedagogen som har gjort en aktivitet och dokumentation ansvarar för att återkoppla till de närvarande barnen och sätta upp teckningar och så vidare på projektplatsen.  

 

V

  

      

 

nj

 

 

    

 

Läroplanskopplingar

förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,

förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback