FRILEK - rödavdelning

Vi pedagoger ser frilek som en viktig aktivitet. Under frilek ryms i stort sätt alla mål i läroplanen och barnen utvecklas och lär sig nya saker. Under frileken får barnen även inflytande över sin vardag på förskolan genom att få bestämma själva vad de vill göra. Frilek ger barnen möjligheter att utveckla deras fantasi och förstå sig själva samt sin omgivning.

 

Syftet med undervisning 

 

Vi strävar efter att barnen ska få tid för sig själva under sina dagar. Att få gå undan och tänka eller vila i lugn och ro tror vi är bra för barnens trivsel.

Konflikthantering och samspel med kompisarna är också något som tränas under frileken.

Vi pedagoger strävar bland annat efter att barnen ska utveckla sitt språk, sina matematiska förmågor samt tillämpa ett demokratiskt tankesätt.

 

Genomförande 

 Frileken har stor betydelse för barnens lärande och utveckling. I frileken använder barnen sin fantasi för att lära sig om och utforska sin omvärld. I vår innemiljö  har vi olika stationer liksom bygg-, läs-, bil-, mattehörna mm. under frileken får barnen välja själva vart och med vad de ska leka. På så sätt ger vi barnen möjligheten att påverka sina dagar på förskolan. I vår utemiljö får barnen även leka fritt genom att välja mellan att gunga, åka rutschakanna, cykla, leka i sandlådan mm. Genom att få välja själva vad de vill göra under frileken stärks känslan av självständighet.

 

DOKUMENTATION -UPPFÖLJNING

Vi dokumenterar och reflekterar kring den fria leken tillsammans med barnen och i arbetslaget. På detta sätt kan vi utveckla vår miljö och arbetssätt så att det uppfyller barnens krav, intressen och behov.

 

 

 

_____________________________________________________________________ 

2. Reflektion

Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”

Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle;

• Hur går det? Hur gick det?
• Varför tror du att det blir/blev så?
• Vad fångar barnens intresse?
• Vilka lärstrategier använder barnen?
• Vilka reflektioner gör barnen?
• Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?
• Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga kön, könsindentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?
• Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen?

_________________________________________________________________________________________

3. Analys

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

Analysfrågor att ställa er;

• Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” - reflektionen?

• Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

• Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen?

______________________________________________________________________________________

4. Nästa steg

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys

• Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?
• Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
• Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?
• Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?
• Vad/vilken kunskap behöver pedagogen söka för att komma vidare?
• Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga i förskolans utbildning?
• Hur kan vi förändra våra undervisningsmiljöer?