Vad är NO? Grundläggande begrepp inom NO ämnena

Vad är NO? Hur började allt och hur kan vi veta det? Vilka begrepp måste vi kunna för att jobba med NO? Vad trodde man förr?

Syfte

Du ska utveckla förmågan att:

• använda begrepp som hör till biologin
• använda begrepp som hör till fysiken
• använda begrepp som hör till kemin 

Arbetsområden och mål:

NO handlar om allt som finns i hela universum - både allt som är levande och de små byggstenar som allting består av. Från de allra minsta molekylerna till de största galaxerna. 

Vi kommer att lära oss: 
- vilka de tre NO-ämnena är och vad som är typiskt för dem
- om Big bang och hur hela universum bildades
- hur gammalt universum är
- vad allting består av
- vad som menas med atomer och molekyler
- om det största och det minsta i universum
- vad som menas med en organism
- hur det går till när man gör experiment där det går att lita på resultatet
- varför man gör experiment och hur vi kan veta allt det vi vet om fysik, kemi och biologi.
- om några skapelseberättelser från olika delar av världen

Undervisning:

Vi kommer att arbeta utifrån boken Lära NO åk 4 (Hans Persson, 2019, Bonnierförlagen lära). Tillsammans kommer vi att läsa boken och intressera oss för vad som tas upp. Vi kommer också att jobba med uppgifter och experiment.

 

Bedömning:

Jag kommer bedöma din förmåga att:
- delta vid arbetet i arbetsboken och grundboken
- delta i diskussioner och experiment.
- ta till dig kunskaper utifrån det vi går igenom.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
• Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
• Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.
• Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.
• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
• Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.
• Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
• Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap.
• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.