Matteus förskolor-Grundplanering 2-projektval och projektplan-Medevi Brunn-Porla

Dags att göra val av projekt och utforskande. Utifrån observationsperioden kring "Hav och vatten- för en hållbar framtid" har ni fått många olika tankar om vad som kan bli er fördjupning. Här nedan reflekterar ni utifrån observationsperioden, gör ett val och en projektplan.

1. Reflektion kring observationsperioden

1) Vad är gemensamt- var ligger barnens intressen?

Vattenlek, vattens bärighet och Regnbåge var de gemensamma intressen hos många av barnen.  Barnen tyckte om allt som handlade om Regnbåge. De var mycket positiva till och delaktiga i samtliga vatten- och Regnbågsexperimenten.  

Regnbågar fascinerar barnen med både sina färger och som fenomenet i sig, dvs. något spännande som uppstår ur vatten och solstrålar.

2) Vilka frågor har väckts? Vad är barnen nyfikna på?

Vilka färger har en regnbåge?

Hur uppstår en regnbåge? Kan man göra en egen regnbåge?

Barnen fortsätter att teckna och skapa egna alster med regnbågens alla färger och skriver orden/namnen med pennor i regnbågsfärger.

3) Ser ni några "spår" som ni kan arbeta vidare med?

Ja, vi upptäckte tidigt barnens intresse för regnbågar och tog vara på den genom diskussioner och flertals naturvetenskapliga experiment, där barnen var delaktiga.

4) Vilka strategier har barnen använt sig av för att lära?

Barnen har ställt hypoteser om vad som skulle hända i experimentet, testat sina och kompisarnas idéer.

Barnen lärde sig av varandra och tillsammans genom att delta i gemensamma experiment.

Barnen har därefter dokumenterat sitt eget lärande genom att göra egna teckningar och ta bilder, som de tog hem och berättade om för sina föräldrar. 

5) Vad är vi pedagoger nyfikna på?

Pedagogerna var nyfikna på att följa barnens lärande samtidigt som vi ville utmana barnen i nästa steg för att skapa ett större förståelse för naturvetenskapliga fenomen - regnbåge, bärighet, densitet, ljusets brytning och våglängd.

6) Vad är utforskningsbart?

Vi tog fram hands on-experiment, där barnen var delaktiga och där vi inte alltid visste hur resultaten skulle bli i slutändan. Barnen fick pröva och om-pröva sina hypoteser, pröva och om-pröva delar av experimenten, vilket bidrog till att utforskarlusten bara växte.

2. Definiera kortfattat ert projektval 

3. Projektplan

Vi vill stanna kvar lite till i temat vatten innan vi går över till livet i vatten och djur i vatten.

Fortsätta på diskussionen med barnen från Grundplanering 1 om vad vi människor och djur behöver för att må bra?

 

Göra en gemensam bok med bilder och text till barnrådet.

Spinna vidare på frågan kopplat till ovan: Hur andas fiskar i vatten?

Ø            Hur djupt är havet? 

 A      Ariel-sjöjungfru.

 

Regn- Varför regnar det? Kretslopp i en liten genomskinlig påse.

     En gemensam eller barnen gör var sin?

      (Osäkert) Finns det vatten på andra planeter? Finns det vatten på månen?

           Vatten på olika sätt, t.ex. regn, hagel, snö, is, ånga, vatten i avloppet med QR koder.

      Nobeldagen: experiment Isglass och varför smälter isglassen? Genomförande och isglassar till efterrätt. 

      Hur gör/bor djur i vatten?  Bild samt Qr koder

 Syfte

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom projektet och varför?

 Kunskaper inom naturvetenskap.

Digital kompetens genom att använda sig av QR koder och utöka sina kunskaper om vatten, havet, djur i vatten, (sagoväsen i vatten?).

Kollektivt lärande - tillsammans och av varandra.

Barnens skriftspråk genom att de övar sig i att teckna och skriva korta ord/texter till sina projektdokumentationer.

Hållbarhetstänkande kring vatten och andra naturresurser. 

Hur gör vi alla barn delaktiga?

Det vi utforskar/ gör/ läser/ skapar tillsammans med barnen ska vara spännande och det ska vara lockande.

Barnen ska ges utrymme att komma med egna förslag och idéer.

Barnens ”görande” ska synliggöras för de själva, för andra barn i gruppen, för vårdnadshavare genom att visas på väggdokumentationer, lärloggen och genom att barnen tar med sig sina arbeten hem, där samtalen kan fortsätta.

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga?

Vårdnadshavare har möjlighet att följa gruppens utforskande och lärande på Skolplattformen via lärloggar varje vecka.

Barnen kan få med sig små uppdrag, t.ex. att ta med sig någon bok hemifrån eller fråga föräldrar om ett fenomen etc. som har med projektet att göra.

Barnen kan få intervjua sina föräldrar i en specifik fråga.

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljön som ger värde åt projektet? 

Hur kan våra lärmiljöer med sina mötesplatser laddas för projektet och undervisningen?

 Vi pedagoger ska uppdatera oss hur man använder QR koder på avdelningens platta.

Vi ska ta fram ett gäng bilder och skapa QR koder som stämmer överens med våra samtalsteman.

Vi ska kontinuerligt uppdatera väggdokumentation.

Vi behöver köpa två par hörlurar med möjlighet att koppla samman för att barnen skulle kunna arbeta med QR koder ostört.

Behöver nålar + tråd till finmotorisk övning (sy egna djur).

Frågor kopplade till läroplanens områden att ställa sig innan projektet:

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

Genom projektet samtalar vi med barnen, använder ord, uttryck, förklarar nya ord.

Vi byter och iscensätter miljöer för att kunna bl.a. få nya samtalsämnen, nya intryck och uttryck, som skulle berika barnens språk.

Vi ser barnens växande intresse för bokstäver och för skriftspråk, därför uppmuntrar vi de att härma skrivna ord, ljuda och skriva själv, lek-skriva.

Rim och ramsor som idiomatiska uttryck är ett inslag i våra sångsamlingar.

Vi uppmuntrar barnen att ta med sig böcker som handlar om hav och vatten, liv i vatten hemifrån.

 2) Vilka är projektets matematiska möjligheter?

 Det kommer vi att se under tidens gång.

Vi har matematik som ett naturligt inslag i vår undervisning.

 3) Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

 Se ovan

 4) Vilka är projektets motoriska möjligheter?

Grovmotoriken:

Stafett

Dans

Grupplekar

Tävlingar

Finmotoriken:

Skapande

Tecknande

Ev. sy egna djur i tyg

5) Vilka är projektets demokratiska möjligheter, hur kan ni inkludera barnkonventionen i ert arbete?

Vi ska väva in Barnkonventionens artiklar i vår undervisning.

Vi har redan påbörjat samtal om ämnet: Vad behöver vi och djur för att må bra. Vår idé är att barnen ska illustrera sina tankar och att vi ska göra en gemensambok med barnens teckningar och ev. korta meningar.

 Sången om Barnkonventionen.

 Barnen ska ges mer ansvar under samlingar och andra vardagssysslor.

Barnen ska ha inflytande och möjlighet att påverka i det vi gör inom projektet och övrigt under sin vistelse på fröskolan ( val av grupplek, utflyktsmål mm).

Vi anser att egen lek är en demokratisk aktivitet, där barnen genom samspel och samtal testar olika roller, hamnar i och löser konflikter, lär sig samarbeta. Just därför den fria leken ska vi ge tid och rum.

Vi har i åtanke att det finns barn-perspektiv och barns-perspektiv.

Att behärska ett språk är en demokratisk rätt att kunna göra sin röst hörd, att kunna lyssna, höra, undra, ställa frågor, häng med i sammanhanget, lösa etiska dilemman, ta instruktioner, förmedla information till sina kamrater. Att förstår en annan person perspektiv, känna empati, kunna leva sig i andras känslor.

Språk, demokrati och Kritiskt tänkande hänger ihop. Genom att hjälpa barnen att t.ex. skilja på sanning och fantasi i samtalen, i medier mm.

Normkritiskt tänkande behöver vi pedagoger jobba med både hos oss själva men också med barnen i gruppen. Ifrågasätta visa saker för att bredda möjligheter.

Vi ska vara rädda om Olikhet och Mångfald när det gäller olika aspekter, t.ex. olikhet i åsikter, mångfald när det gäller ursprung, sätt att leva mm. Detta kan åstadkommas genom t.ex. samtal, bokläsning.

Vi känner att demokratifrågor går igenom allt vi gör på förskolan och hur vi är vuxna och barn mot varandra. Man kan inte bestämma sig att undervisa i demokrati en enskild dag utan att vi pedagoger ska föregå med goda exempel och ge barnen utrymme och förutsättningar att öva sig i demokrati.

 6) Vilka är projektets skapande möjligheter?

Inom skapande är Porla barnen väldigt skickliga på att ta fram materialet och skapa fritt.

Vi tänker nog utmana barnen i lära, skapande med återvinningsmaterial, förhoppningsvis snö och is (kanske snögubbar, igloo). Kanske koppla skapande av igloo med berättelse om människornas olika levnadssätt. 

 7) Vilka är projektets digitala möjligheter?

 Vi tänker att dator, lärplatta och projektor skulle vara våra tekniska redskap för att resa i rum och tid och skapa information om de saker/djur/ platser/vattendrag som barnen blir intresserade av.

8) Hur ska vi organisera för att allt ska förbindas? (transdisciplinärt och rhizomatiskt)

 Vi är vana att jobba transdisciplinärt. Vi tänker helhet och hur olika ämnen kan kopplas samman.

9) Hur kan vi bredda våra perspektiv (poesi, konst, historia, drama, ny forskning för att hitta intressanta ingångar?

 Vi har diskuterat att under en kortare tid arbeta med H.C. Andresens sagan "Den lilla sjöjungfrun" på ett transdisciplinärt sätt. Tanken är att ge en karta med ledtrådar som skulle leda till ordet SJÖJUNGFRU.

Vi tänker att i ett rum skulle vi göra en vernissage av bilder på Sjöjungfru både av de kända konstnärer (vi skaffade en reproduktion av Marc Chagalls sjöjungfru) och av olika bilder som vi hittar.

Sedan på lässtunden skulle vi läsa sagan av H.C. Andersen och en annan dag kanske även Disney Walts bok.

Sedan skulle barnen få skapa egna målningar, teckningar, skulpturer, konstruktioner av Sjöjungfru.

Slutligen skulle vi komplettera vår ursprungliga vernissage med barnens alster/skapande.

Sist skulle vi filma/fota detta och genom lärloggen göra vårdnadshavare delaktiga.  

10) Eller behöver vi smalna av? Hur?

Det visar sig. :)

Gör en struktur kring undervisning utifrån ert projektval