Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Geografi

·

Årskurs:

5

Tema Norden

Parkskolan, Ludvika · Senast uppdaterad: 2 november 2020

Vilka länder hör egentligen till Norden? Vi undersöker Sverige och de övriga nordiska länderna och lär oss om namngeografi, naturlandskap och hur man kan använda en karta. Vi repeterar hur olika kartor är uppbyggda och vad som menas med topografiska och tematiska kartor.

Vi kommer att:

  • Studera olika kartor och lära oss vad som skiljer en topografisk karta mot en tematisk karta, samt hur vi kan få olika slags information av dessa.
  • Träna på att använda geografins begrepp i vårt arbete.
  • Lära oss vilka länder som finns i Norden och att kunna nämna några städer, sjöar och centrala platser.
  • Diskutera Nordens natur och kulturlandskap, samt vilka utmärkande drag dessa.

Hur ska vi lära oss detta?

  • Genom att arbeta med kartkunskap och söka information både i kartböcker och digitalt.
  • Titta på serien Geografens testamente - Norden och arbeta kring serien.
  • Genom att ta fram "expertord" som vi tränar på att använda i diskussioner.
  • Arbetsblad, både enskilt och i grupp. 
  • Vi kommer att använda läromedel från Gleerups och Begreppa.
  • Träna på Seterra.nu (namngeografi)
  • Genom att göra en fiktiv "Nordenresa" där eleverna får möjlighet att fördjupa sina kunskaper och tänka till kring olika geografiska källor och hur dessa kan användas.

 


Läroplanskopplingar

Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.

Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.

Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.

I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.

Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt välfungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet.

Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.

Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett välfungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet.

Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven har grundläggande kunska­per om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback