Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Projektbeskrivning Kanel 2020-2021,Uppföljningsperiod 1

Skapad 2020-11-02 14:29 i 133141 Förskolan Hörnet Stockholm Södermalm
Förskola
Det här är den första uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen kring "Barns möten med naturen".

Innehåll

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen 

                                                                                                      
Projektbeskrivning

Då vi inte fick in så många av barnens egna bilder i projektet har vi utgått ifrån barnens eget utforskande i parken där vi tar emot på morgonen. Vi har även delat upp oss i tre grupper med en pedagog i varje grupp för att ge tid till varje barn att lättare komma till tals och kunna uttrycka sina intressen för naturen. Vi har gett oss ut på upptäckar-promenader för att barnen ska få utforska sin närmiljö och den natur som är runt oss. Tanken med dessa promenader har varit att både fånga upp barnens tankar och frågor kring naturen de möter och att vi pedagoger ger dem ord på olika begrepp kopplat till naturen och naturfenomen.

De bilder vi fick in har vi uppmärksammat genom att barnen fick visa upp dem för sina kompisar på samlingen och berätta om dem. Vi har sedan satt upp dem på vår gemensamma projekttavla där vi även har våra bilder från våra upptäckarpromenader och olika naturmaterial som barnen och vi har uppmärksammat ute i parken eller i närmiljö.

Inomhus har vi fortsatt att jobba med material som vi hitta eller uppmärksammat i närmiljön. Vi har tagit hem pinnar som vi räknat och beskrivit hur de ser ut och skiljer sig i förhållande till varandra. Vi har samlat och målat av löv, pratat om färger och former. Vi har tagit in kastanjer i olika faser, både skal och utan för att undersöka hur de känns (mjuk, hård, taggig, len mm.) och ser ut. Vi har även räknat dem och sorterat. Vi har lagt dem i genomskinliga burkar för att de ska kunna studera dem. Vi har tagit in löv och gjort avtryck med kritor som visar lövets struktur när det läggs under pappret. Vi har målat av löv, pratat om färger och hur de har olika form.

Vi har även skaffat in ett pedagogiskt material bestående av stora insekter som barnen kunnat utforska noga och kunnat leka med. Vi har pratat om nya begrepp som antenner, och vilka som har antenner, hur vingarna ser ut, vilka som kan flyga osv. Vi gjort avtryck i lera, play-doh, målat av dem och projicerat samma typer av insekter på väggen som fått hälsa på de tredimensionella plastinsekterna. Vi har också pussel tillgängligt med olika insekter som vi pusslar tillsammans med barnen.

 

 

VAD: (Innehåll)

  • Vad – ska barnen få möjlighet att utveckla och lära om?
  • Vi såg att barnen var mycket intresserade och nyfikna på olika djur och insekter. Huvudfokus hos barnen har varit insekter och det vill vi låta barnen utforska och upptäcka mer om.

 

  • Vad är det ni och barnen är nyfikna på? Vi och barnen är nyfikna på hur de ser ut, kroppsform, hur många ben, vad de behöver äta, hur de bor mm.
  • Vad är det ni i arbetslaget behöver skaffa kunskap om?
  • Vi behöver hitta konkret material så som böcker med fakta, digitala filmer, appar mm för att ge dem, inte bara fakta utan begrepp och ord kopplat till insekter och deras liv.

 

VARFÖR (Syfte)

  • Varför – Vad är syftet? För att utveckla begrepp och undersöka likheter och olikheter i naturen och naturfenomen.

  • Hur kommer det sig att vi valt detta fokus? 
    Barnen är nyfikna på just detta och vi vill följa deras intresse och skapa möjligheter till vidare utforskande genom att vi använder oss av öppna frågor, diskussioner och observationer.

  • Vilka förväntningar har vi?

  • Att barnen får kunskap kring insekter och utvecklar erfarenheter kring både insekter men också kunskaper om olika material, verktyg och skapande uttryck.

 

HUR (Tillvägagångssätt)

  • Hur - Ska barnens pedagogiska dag/vecka organiseras? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...)

  • Vi planerar utflykter och uteverksamhet på gården, inne har vi både planerad och spontan undervisning, vi försöker ha två planerade tillfällen under dagen tis-tors och ett planerat mån och fre.
  • Hur ska den pedagogiska lärmiljön berika barnens utforskande?Vi tillför nytt material, anordnar stationer med målande,lera, bygg och rörelse.

  • Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? Hur introducerar vi nytt material?Vi har material tillgängligt så att barnen kan själva använda det, men en del finns upphöjt men synligt så barnen kan visa och peka på att de vill använda det.

  • Hur organiserar vi för samarbete och grupplärande? När delar vi barnen i mindre grupper? Aktiviteter lämpliga för storgrupp (exempelvis vid pedagogernas reflektion)Utevistelse och samling är tillfällen då vi är i helgrupp och anpassar undervisningen kring intresset därefter, i mindre grupper har vi mer tid att lyssna in enskilda barn och uppnmärksamma deras lärande vilket sker mest under projekttiden tis.-tors. men även vid eftermiddagstider då vi delar upp oss i olika rum.

  • Hur/När - dokumenterar och reflekterar vi? Tänk både kollegor, barn och vårdnadshavare.Vi pedagoger reflekterar på angiven reflektionstid, med föräldrar reflekterar vi vid hämtning och lämning, via våra lärloggar, vi har dokumentationer på väggar för både barn och föräldrar, reflektion med barnen har vi kontinuerligt spontant under dagen men även planerad under projekttiden.

  • Vilka förkunskaper finns hos oss själva, behöver vi läsa på och skaffa oss egen ämnesfördjupning?Vi behöver uppdatera oss inför planerade aktiviteter dvs. gå igenom material som finns digitalt men även kontinuerligt beroende på vilken riktning barnens intresse tar.

 

VEM?

  • Vem/vilka – Vilka barn/pedagoger ska delta?Alla, vi pedagoger delar in barnen i små grupper och har olika planerade aktiviteter.

  • Vem/vilka dokumenterar?Den pedagog som har aktiviteten dokumenterar, om det finns möjlighet för att vara två pedagoger så delar man upp ansvaret, dvs, en håller i undervisningen och en dokumenterar den.

  • Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning. Välkomnandet!Alla pedagoger ansvarar för aktiviteter men förskolläraren har det yttersta ansvaret för undervisningen.

 

Projektfrågor att arbeta vidare med:

* Vilka kroppsdelar, färg och form har olika insekter?

* Var och hur bor olika insekter?

* Vad äter de?

 

 

 

Mer stöd till dig som pedagog:

Använd Arbetsboken/stödmaterialet för Södermalms pedagogiska år, kopplat till de fyra olika uppföljningarna/planeringarna i det pedagogiska året.

I Arbetsboken finns verktyg för observation, dokumentation, reflektion och analys.

 

Så här använder vi lärloggar: 

  • Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
  •  
  • Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt. 
  • När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
  • Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
  • Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
  • I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
  •  

 

Kopplingar till läroplanen

  • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: