Vetenskapsteori kopplat till aktuell debatt och USA-valet.

I det här arbetsområdet studerar vi vetenskap är och hur vetenskap bedrivs.

Syfte/mål

Du ska förstå vad vetenskap är och hur vetenskap bedrivs. Till detta behöver du sätta vetenskap i ett historiskt perspektiv och känna till ett antal centrala begrepp. Du ska också få större insikt i det samhällsvetenskapliga ämnet och dess metoder. Vi sätter vetenskapsteorin i relation till gymnasiearbetet/den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Vi sätter också vetenskapsteorin i samband med en aktuell samhällsvetenskaplig debatt om fakta/åsikt, faktaresistens, konspirationsteorier. Du tränar på att skriva en krönika som hör till ämnet. 

Hur ska vi arbeta?

1. Inledning: Vi läser kapitel 1 i Åsa Wikforss bok " Alternativa fakta. Om kunskapen och dess fiender". Du redovisar dina kunskaper genom individuella arbetsuppgifter samt deltar aktivt i en sammanfattande diskussion. 

2. Vi läser och diskuterar uppsatsen "Samhällskunskapens verktygslåda" som visar hur uppsatsstrukturen ser ut. 

3. Föreläsning om vetenskapsteori. 

4. Du redovisar dina kunskaper om vetenskapsteori med hjälp av individuella arbetsuppgifter. Lärobok: Arena123. 

5. Avslutningsuppgift: skriva en krönika kopplat till alternativ fakta, faktaresistens. 

Centrala begrepp

Hypotes, kausalitet, induktion, deduktion, hypotetisk-deduktiv metod, kvalitativ metod, kvantitativ metod, deskriptiv metod, paradigm, hermeneutik, episteme, techne, fronesis, empirism, teori, modell, berättelser, kvarlevor, äkthet/tendens/tid/beroende, argumentationsanalys, innehållsanalys, logos, ethos, pathos.

Tidsåtgång: 

Vi jobbar till och med v. 41.  

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Introduktion av vetenskapsteori.
• Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället.
• Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
• Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.
• Muntlig och skriftlig presentation i utredande och andra former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattinlägg, rapporter och essäer.