Kurser:
MATMAT01b
Matematik 1b - Hela kursen
Hagagymnasiet, Borlänge · Senast uppdaterad: 3 november 2020
Det här är en planering över hela matematikkursen Ma1b på gymnasiet. Kom igen, nu kör vi!
MATEMATIK – kurs 1b
Innehåll
- Aritmetik - Om tal
- Procent
- Algebra
- Geometri
- Sannolikhetslära och statistik
- Grafer och funktioner
Förmågor
Begrepp - använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband
mellan begreppen.
Procedur - hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg.
Problemlösning - formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat
Modellering - tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar.
Resonemang - följa, föra och bedöma matematiska resonemang.
Kommunikation - kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling.
Relevans - relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang.
Läroplanskopplingar
Centralt innehåll (19)
Egenskaper hos mängden av heltal, olika talbaser samt begreppen primtal och delbarhet.
Metoder för beräkningar inom vardagslivet och karaktärsämnena med reella tal skrivna på olika former inklusive potenser med heltalsexponenter samt strategier för användning av digitala verktyg.
Hantering av algebraiska uttryck och för karaktärsämnena relevanta formler, såväl med som utan symbolhanterande verktyg.
Begreppet linjär olikhet.
Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer och olikheter samt potensekvationer, såväl med som utan numeriska och symbolhanterande verktyg.
Begreppet symmetri och olika typer av symmetriska transformationer av figurer i planet samt symmetriers förekomst i naturen och i konst från olika kulturer.
Representationer av geometriska objekt och symmetrier med ord, praktiska konstruktioner och estetiska uttryckssätt.
Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga sammanhang och inom olika ämnesområden.
Illustration av begreppen definition, sats och bevis, till exempel med Pythagoras sats och triangelns vinkelsumma.
Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter.
Begreppen förändringsfaktor och index. Metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån med kalkylprogram.
Begreppen funktion, definitions- och värdemängd samt egenskaper hos linjära funktioner och potens- och exponentialfunktioner.
Representationer av funktioner, till exempel i form av ord, gestaltning, funktionsuttryck, tabeller och grafer.
Skillnader mellan begreppen ekvation, algebraiskt uttryck och funktion.
Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och inom vetenskap.
Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar.
Strategier för matematisk problemlösning inklusive modellering av olika situationer, såväl med som utan digitala verktyg.
Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.
Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.
